Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet

Verksamhet

Den definition av naturvägledning som ligger till grund för verksamheten formulerades i början av 1990-talet av Nordiska ministerrådets projektgrupp för friluftsliv:

”Med naturvägledning menas kommunikation, information och andra pedagogiska aktiviteter som underlättar för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen. Naturvägledning syftar till att öka förståelsen för de grundläggande ekologiska och kulturella sambanden och för människans roll i naturen. Därigenom förbättras möjligheterna till positiva upplevelser i naturen och till ökad miljömedvetenhet hos den enskilde och i samhället.”

”Med naturen menas här både landskapets natur- och kulturgivna element. ”

Verksamheten

CNV:s verksamhetsplan beslutas enligt årliga projektbeställningar som tas fram i dialog mellan Natuvårdsverket och SLU/CNV enligt den ramöverenskommelse mellan Naturvårdsverket och SLU som upprättades våren 2012.

Överenskommelse mellan Naturvårdsverket och SLU om Centrum för naturvägledning 2012. 

Uppdrag

 

Syftet med CNV är att:

 - naturvägledare i Sverige ska få bättre kunskaper för att utöva naturvägledning och kunna vägleda med stor professionalitet.
- att Naturvårdsverket ska kunna lösa arbetsuppgifter som kräver naturvägledningskompetens så att de får tillfredsställande kvalitet.

CNV ska:
- utveckla kunskap och informera om naturvägledningens metoder, förutsättningar, syften och möjligheter.
- vara en sammanhållande aktiv nod i ett nationellt nätverk för naturvägledare och personer med inflytande över naturvägledning.
- medverka i utredningar, utvärderingar med mera med kompetens och erfarenheter av naturvägledning.

Här finns aktuell överenskommelse (från 2012) om CNV mellan SLU och Naturvårdsverket.

Här finns CNV:s uppdrag från Naturvårdsverket 2014. Öppnas i nytt fönster

Här finns CNV:s uppdrag från Naturvårdsverket 2013. Öppnas i nytt fönster

Här finns tidigare avtal (2007 - 2011) mellan SLU och Naturvårdsverket 

Alla tidigare planer och årsredovisningar finns här.

Prioriteringar

 

Från beskrivning av basuppdrag 2013

Under 2013 forsätter CNV inom ramen för basverksamheten att tillhandhålla verktyg för naturvägledare genom t ex publikationer och seminarier. Att utveckla ämnet och sammanställa kunskap om naturvägledning samt att fortsätta bidra till att naturvägledning som forskningsspår etableras på SLU. Samt att upprätthålla ett nätverk för naturvägledare och på så sätt verka för att stärka branschen av naturvägledare.

Breda tematiska fokusområden för året är: 
1. naturvägledning som förenar natur- och kulturmiljöperspektiv.
2. naturvägledning som arena för demokratisk dialog.
3. naturvägledning för barn och unga (med särskilt fokus på skyddad och/eller tätortsnära natur). 
4. allemansrättens betydelse för naturvägledning.

Målgrupper: 
1. Naturvägledare i Sverige från t ex företag, ideella organisationer, myndigheter, kommuner och museer är CNV:s målgrupp. 
2. Naturum och ansvariga för naturvägledning hos länsstyrelserna och andra förvaltare är särskilt prioriterade inom målgruppen.

TIDIGARE SKRIVNINGAR: 

Från CNV:s verksamhetsplan 2012


De teman för naturvägledning som ges särskild uppmärksamhet är liksom under perioden 2010-2011 ett integrerat natur- och kulturmiljöperspektiv samt naturvägledning riktad till barn och unga. Konferensen Människan och landskapet som riktar till till naturvägledare och kulturmiljöpedagoger genomförs under hösten. Ett projekt som finansieras av Nordiska ministerrådet i samverkan mellan de nordiska länderna med utveckling av naturvägledning för barn och unga i fokus kommer att genomföras under året. Dessutom fortsätter arbetet med att utveckla utvärdering och kvalitetssäkring. Utvärderingsarbetet kommer att drivas i samverkan med Stiftelsen Tyrestaskogen och kopplas ihop med det pågående samarbetet med naturvägledning för barn och unga som sker där.

Från inledning till CNV:s verksamhetsplan för 2010 och 2011

CNV:s insatser ska ske där de bedöms ge bäst utdelning för att stärka naturvägledare och naturvägledning. Både genom riktade insatser för delar av den pågående naturvägledningen i landet och genom insatser för att lyfta naturvägledningen och dess status i stort.

En fortlöpande diskussion om vad naturvägledning egentligen är och ”ska” vara har förts i CNV:s styrgrupp. Dialog om syftet med naturvägledning har genom intervjuer och enkäter också förts med naturvägledare. Verksamheten har dessutom fått ledning genom det inledande samrådet ”Natur för fler hur ger vi mer?” hösten 2008 och de fyra seminarier ”Visa natur – möjligheter och utmaningar” som genomförts hösten 2009.

Naturvägledning definieras av dess utövare genom de aktiviteter som genomförs. Form och mål varierar beroende på syfte och sammanhang. CNV har landat i följande prioritering av naturvägledning som organisationen särskilt stöttar och verkar för att utveckla. 

Ett huvudmotiv för CNV är att bidra till att utveckla och lära ut effektiva metoder för naturvägledning. Syfte och mål med aktiviteterna är dock en viktig prioriteringsgrund i val av vilka metoder och målgrupper som väljs ut. Verksamheter som syftar till att sprida kunskap om samband mellan människa och natur, om miljökvalitetsmål, motiv för naturskydd och hållbar utveckling och/eller att påverka deltagarna till en mer miljöanpassad livsstil prioriteras.

Att använda och levandegöra platsen är enligt erfarenhet en nyckelfaktor för god naturvägledning. Aktiviteter som äger rum på plats i naturen är prioriterade i CNVs verksamhet. Detta gäller även naturvägledning som syftar till att leda människor till platsen, förutsatt att den samtidigt har ett kunskapsfördjupande och känsloväckande innehåll. Naturvägledning i denna form, genom till exempel foldrar och webbsidor, kan bjuda fördjupad kunskap om och känsla för platsen inför eller efter besöket. Behov av vägledning till natur tas upp av många naturvägledare – särskilt i storstadsområden där många inflyttade har en svag relation till sin närnatur.

Naturvägledare är CNV:s mycket heterogena men primära målgrupp. Målgrupp för naturvägledarnas aktiviteter kan i sin tur variera. CNV stöttar särskilt sådan verksamhet som syftar till att öppna naturvägledningen för grupper utöver redan vana naturbesökare. Benägenhet att delta i naturvägledning liksom att besöka natur kan variera beroende på ålder, kön, socioekonomisk och etnisk bakgrund. Verksamhet som riktas till barn och ungdom samt grupper som inte annars hittar ut i natur i stort är prioriterad av CNV. En viktig målgrupp är verksamheter som vänder riktar sig till skolelever.

CNV vill också stötta verksamheter som vägleder till de positiva hälsoeffekter naturvistelse kan ge eller som stimulerar samverkan och lokal delaktighet i beslutsprocesser och förvaltning. Dessutom prioriteras verksamheter inom natur- och kulturlandskapsturism som har som syfte att förädla arrangemang genom att utveckla naturvägledning inom ramen för verksamheten. 

Slutligen vill CNV särskilt stärka naturvägledning som överbryggar avståndet mellan natur- och kulturhistoriskt perspektiv.

CNV:s långsiktiga mål

 

I verksamhetsplanen för 2008 formulerades mål på tre till fem års sikt för arbetet kopplat till respektive uppdrag. Målen följdes upp 2013.

Målformuleringarna samlades i verksamhetsplanen för 2010 och 2011  i tre grupper av långsiktiga målformuleringar som knyter an till verksamhetsidéns mål om att CNV ska fungera som kompetensresurs, utvecklingsnav och mötesplats (enligt nedan). I verksamhetsplanen för 2010 - 2011 presenterades vilka aktiviteter som planerades under perioden på väg mot måluppfyllelse. 

CNV som kompetensresurs

• CNV är väl känt bland naturvägledare. 
• CNV har den bästa överblicken över naturvägledning i landet och är den instans i Sverige som vet mest om naturvägledning. 
• CNV utbyter erfarenheter om naturvägledning i internationella nätverk och sammanslutningar. 
• CNV har tagit fram och tillhandahåller en ”verktygslåda” för utvärdering. 
• CNV har initierat och samordnat arbetet med uppbyggnad av ett nationellt sökbart bibliotek inom ämnet naturvägledning. 

CNV som utvecklingsnav 

• CNV har tillsammans med utbildningsanordnare utvecklat utbildningar för naturvägledning på olika nivåer. 
• CNV har utvecklat och samordnat en nationell kvalitetssäkring av naturvägledare. 
• CNV har i samverkan med andra aktörer utvecklat nya och befintliga metoder för naturvägledning. 

CNV som mötesplats 

• CNV är den mest aktiva och efterfrågade mötesplatsen för naturvägledare i Sverige. 
• Genom CNV synliggörs yrkesgruppen naturvägledare. 
• CNV främjar samverkan mellan natur- och kulturarvssektorerna inom naturvägledning/kulturmiljöpedagogik. 
• Naturvägledning som forskningsämne har vuxit och ett nätverk bland forskare inom naturvägledning har etablerats.

Projekt: Tjäderstigen i Tyresta

 

I Tyresta nationalpark har naturstigen "Tjäderstigen" anlagts i samarbete mellan Stiftelsen Tyrestaskogen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Centrum för naturvägledning. Stigen ska locka 9 – 13 åringar till området i en form där natur- och kulturstigen möter äventyrsstigen.

CNV har deltagit i planering av projektet tillsammans med Stiftelsen Tyrestaskogen Öppnas i nytt fönster och Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektets mål är att utveckla naturvägledning för gruppen 9 - 12-åringar i Tyresta nationalpark / naturreservat. Primärt genom anläggning av Tjäderstigen "en lättillgänglig och lustfyllt skogsupplevelse med lek och äventyr som möjliggör att lära sig mer om natur och kultur". Projektet riktar sig till barn, unga och familjer. Hela eller del av aktiviteter bör även passa skolklasser och fritidsverksamhet.

Länsstyrelsen är särskilt intresserade av erfarenheterna för utveckling av liknande stigar / aktiviteter för målgruppen också i andra skyddade naturområden i Stockholms län. CNV arbetar för att stimulera naturvägledning i Sverige för barn, unga och familjer generellt och kommer att ta ett särskilt ansvar för utvärdering och att sprida resultat och erfarenheter till naturvägledare nationellt och i norden.  

"Tjäderstigen" invigdes i september 2013.

Projekt: Att berätta om biologisk mångfald

 

2010 utlyste CNV tävlingen "Att berätta om biologisk mångfald” i samband med det internationella året för biologisk mångfald.

Bland de bidrag som kommit in fastnade juryn för den personliga och finstämda berättelsen ”Fjärilarnas vindlande melodi” av Björn Eriksson från Uppsala.

Utöver representanter från CNV:s kansli bestod juryn av Mattias Iwarsson, Naptek/CBM och Viktoria Hallberg, Hembygdsförbundet. Priset var en guidad båttur i Stockholms skärgård med Henrik Waldenström, WWF.

Grattis Björn och stort tack också till er andra som skickat in bidrag till tävlingen!

Fjärilarnas vindlande melodi

av Björn Eriksson

Jag vet inte hur många gånger jag har sprungit, gått eller cyklat fram och tillbaka längs
grusvägen som vetter ned mot Astas sommarstuga. Granarna intill vägen är endast en halv
generation äldre än mig. Vi växer tillsammans. De var stora när jag var liten och tycks mig
proportionerligt stora idag medan så många andra saker har blivit mindre med åren. Gläntorna längs vägen blir mindre och mindre. Granarna tränger sig ljudlöst inpå medan gräset syr sitt täta täcke.

Mina minnen av barndomens utflykter längs med denna grusväg är fyllda av fjärilar. Den
förunderliga fladdriga färgprakten som dansade ljudlöst som en hyllning till den
bekymmerslösa sommaren. Jag minns hur vi, min bror och jag, utrustade med håvar och på gamla cyklar med ballongdäck gjorde oss redo att fånga de sällsamma liven. Jakten med den vita håven i högsta hugg och det sköra ögonblicket då fjärilen oskadd tvingades in i burken med en tuss eter i locket. I samband med att vi lärde oss fjärilarnas namn förvaltade vi vår fångst med nålar på spännbräden. Visst kändes det en aning makabert men fascinationen tog över. Fjärilarna var något utanför oss, något som passerade men som vi kunde hejda med håven och spara som troféer. Vi fångade den vackra sommaren som för att konservera själva livet.

Påfågelöga och Nässelfjäril fanns det gott om liksom Citronfjäril och Kålfjäril. De var
visserligen vackra men likväl dussinfjärilar för oss. Den starka längtan efter en ovanlig art
bidrog till den intensiva spänningen när någon för oss ny fjäril, och framförallt om den var
stor, med lätta slag singlade fram över nejden. De större fjärilarna hade ett annat flygmönster som gjorde dem svårare att fånga. Sorgmantel, Aspfjäril, Amiralfjäril och Tistelfjäril hörde till rariteterna i vår samling och så kronan på verket, Makaonfjärilen. Den var lika sällsynt och lika mystisk som gammelgäddan i sjön. Min bror fångade dem båda. Han kunde lika gärna ha fällt en rasande björn med en slangbella. Så stolt var jag över att ha varit med och bistått med burken, hållit i årorna.

Med tiden fick fjärilintresset stå tillbaka till förmån för fotboll och fiske. Flera år senare
trampade jag denna grusväg och lade märke till att fjärilarna hade försvunnit. Jag trodde att
det berodde på mig och våra fjärilfångster. Vi hade fångat för många, beskattat resursen för hårt. Idag ler jag åt min vånda där och då men känslan av förlust och skuld finns kvar trots att jag vet att fjärilarnas frånvaro knappast beror på min och min brors iver med de vita fjärilshåvarna. När de gamla ängarna och hagarna omringats av tät gran och förvandlats till grästäckta gläntor utan sina forna ängsblommor är det som om ett par strängar brustit på skogens harpa. Fjärilarna som dansade gläntans höga toner har försvunnit och melodin delvis upphört.

Min blick följer de makligt vajande grantopparna och det blir uppenbart för mig. Granarna
hummar dovt och mossor och lavar vyssar mig lugn. Mitt sökande efter mening i tillvaron
hamnar i ett nytt perspektiv. Vilken stämma spelar jag i denna orkester som jag kallar
ursprung? Inte bara min stämma för den delen. Mitt uttryck och bidrag är ju en del av mina
medmänniskors och samtidigt en förlängning av förfädernas musik i ett tidlöst och
oupphörligt orkesterspel.

I gläntorna längs den tuvbeklädda vägen ned till Astas saknar jag fjärilarnas diskant. Jag
hörde och jagade den vindlande melodin som barn. Jag ville spara den för evigt. Trots att jag är långt ifrån gammal hör jag den sällan idag. Det är så bedrägligt lätt att vänja sig. Så lätt att glömma hur det skulle kunna vara. När jag besöker min barndoms landskap med fötterna på skenbart samma tuvor är det som om det har slagit lock för mina öron. Det är smärtsamt uppenbart att gräsets och granens bastoner saknar en vindlande melodi.

 

Läs om CNV:s tidigare verksamhet.
Läs om CNV:s långsiktiga mål.

CNV hade perioden 2007 - 2012 ett bredare uppdrag som innefattade allt från att initiera forskning till att stödja kvalitetssäkring av guideverksamhet. Läs mer om det tidigare uppdraget här. 

 

Naturvårdsverket har utvärderat CNV:s arbete och resultatet finns presenterat i en rapporten Naturvägledning i centrum. Ladda ner rapporten här. 

 


 


CNV:s styrgrupp

CNV har sedan 2013 en rådgivande grupp bestående av: Ewa Bergdahl, Klas Sandell, Lena Johansson och Per Wallsten. Under 2007 till 2011 hade CNV en styrgrupp med följande medlemmar.

 


Medarbetare

CNVs kansli är för närvarande bemannat med fyra personer.  Läs mer om CNV:s personal.


Publikationer

CNV ger bland annat ut rapporter, informationsblad och böcker. Läs mer om CNV:s publikationer här.


Sidan uppdaterad: 2015-06-16. Sidansvarig: eva.k.sandberg@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se