Kalium

Projektansvarig: Ingrid Öborn, Institutionen för mark och miljö, SLU

Negativa K-balanser har rapporterats från vallintensiva ekologiska odlingssystem både i Sverige och andra europeiska länder. De rapporterade negativa kaliumbalanserna är oftast beräknade för hela växtföljden. Om en kaliumbalans för de enskilda grödorna beräknas så ser man att för vissa grödor som t.ex. spannmål är kaliumtillförsel och bortförsel i balans eller så finns ett överskott av kalium. Vallgrödorna däremot har ofta ett stort kaliumunderskott.

I ekologiska odlingssystem är en kontinuerlig leverans av K genom mineralvittring av stor betydelse för en bevarad långsiktig produktionsförmåga. Detta studerar vi inom det Formas-finansierade projektet "Kvantifiering av mineralvittringens bidrag till grödornas kaliumförsörjning på olika typer av jordbruksmark". Eftersom vittringen är en långsam process så är dynamiken av de växttillgängliga kaliumfraktionerna i rotzonen av avgörande betydelse för grödornas kaliumförsörjning under odlingssäsongen. Det studeras i det här projektet.

I en vallgröda där 2 – 3 skördar tas per år under 2 – 3 år är samspelet mellan grödans behov och upptag, markens förmåga att leverera kalium och gödslingstidpunkten, samt tillgängligheten av K i gödselmedlet, av avgörande betydelse. Vallgrödans tillväxt sker under kort tid av året och halten K i grödan är mycket beroende av tillgången på växttillgängligt K i marken. Det är svårt att förrådsgödsla med kalium därför att framförallt gräs har en förmåga att "lyxkonsumera" kalium, d.v.s. om man tillför en mängd kalium med stallgödsel i samband med insådden som i mängd ska "räcka" till såväl insådden som vallgrödan hela år ett, så kan det bli problem med låga K-halter i andra och tredje skörden p.g.a. av ett alltför stort upptag i första skörden.

Kalium är sällan så begränsande att det negativt påverkar vallskördens storlek, men däremot så påverkas fodrets kvalitet (K halten i gräs kan variera från 0,5 % upp till 4 – 5 % och varken alltför låga eller alltför höga halter är bra). Låga kaliumhalter i grödan minskar dessutom vallens övervintringsförmåga samt ökar mottagligheten för sjukdomar/ skadegörare.

Syftet med detta projektet är att:

• i befintliga odlinssystemförsök studera kaliumdynamiken i grödan och marken under odlingssäsongen i ekologisk vallproduktion på tre olika jordar för att studera effekterna av tillförd gödsel och identifiera optimala tidpunkter för gödsling,
• i fältförsök i etablerad vall testa olika gödslingsstategier (tidpunkter och gödselmedel, inkluderar såväl kreatursgödsel/urin från egna gården som andra möjliga "ekologiska" kaliuminnehållande gödselmedel).

Under 2002 genomförs projektet i odlingssystemförsöken i f.d. Kristianstad län (3 platser; Önnestad, Östra Ljungby och Bollerup); där det finns tre ekologiska odlingssystem, ett rent växtodlingssystem (utan djur) och två med djur (stallgödsel) varav ett är biodynamiskt, d.v.s. använder komposterad fastgödsel (Ivarsson m.fl., 2001).

I försöken finns sexåriga växtföljder där alla grödorna odlas varje år vilket gör det möjligt att under samma säsong provta insådd, vallI, vallII och vallIII (3-åriga vallar endast i Östra Ljungby) på samma jord och med samma årsmån.

Gröd- och jordprov kommer att provtas ett flertal gånger under säsongen för att kunna följa dynamiken i kaliumupptagningen (biomassatillväxt och kaliumhalt).

Resultaten kommer att utvärderas som tidstrender där de olika odlingssystemen och grödorna kan jämföras. Baserat på resultaten från 2002, samt erfarenheter från litteraturen och praktiken i och utanför Sverige, kommer fältförsök med olika K-gödslingsstrategier i ekologisk vallodling att läggas ut odlingssäsongen 2003. Försöken planeras att läggas ut på dokumenterat kaliumsvaga jordar i befintliga vallgrödor. Detta kommer att ske i samarbete med hushållningssällskap ute i landet, m.fl. aktörer.