Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet

EkoForsk

 
Sveriges lantbruksuniversitet

Lupin, åkerböna och stråsäd

Samodling

Projektansvarig: Ullalena Boström, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Samodling av lupin, åkerböna och havreDet grovfoder som idag används till nöt består framförallt av olika arter av gräs och klöver från fleråriga vallar. Baljväxterna i vallen fixerar luftkväve och bidrar därigenom med ett nödvändigt näringstillskott också till efterföljande grödor. För en ekologisk lantbrukare är det mycket fördelaktigt, både ur närings- och fodersynpunkt, att även ettåriga kvävefixerande grödor kan ingå i växtföljden.

Genom samodling av spannmål och trindsäd (t.ex. ärter) för helsädesensilering kan hela plantan skördas vid ett och samma tillfälle samtidigt som ett energi- och proteinrikt foder fås.

Trots att odling av spannmålsgrödor för helsädesensilering varit relativt vanlig i t.ex. Danmark har det varit ovanligt inom svenskt, konventionellt lantbruk. Inom ekologiskt lantbruk har metoden däremot använts i högre grad.

Av tradition utnyttjas vanligen kombinationen ärter/havre men även andra blandningar är möjliga. Risken för angrepp av ärtrotröta, Aphanomyces euteiches, gör att ärter inte bör återkomma mer än vart sjätte till åttonde år i växtföljden och det är därför av stort intresse att undersöka möjligheten att kombinera spannmålen med någon annan, kvävefixerande baljväxt.

Åkerböna (Vicia faba) och olika arter av lupin (Lupinus angustifolius, Lupinus lutea och Lupinus alba) är alla kvävefixerande men angrips inte av ärtrotröta och kan därför vara lämpliga ersättningsgrödor. De äldre typerna innehöll höga halter av alkaloider och tanniner som gjorde dem olämpliga som foder. De sorter som finns idag bedöms vara lämpliga som foder både till nöt och grisar.

Tidpunkten för skörd är avgörande inte bara för hur fodervärdet påverkas utan också för lättheten/svårigheten att ensilera materialet. Den ogräskonkurrerande förmågan hos olika kombinationer av stråsäd och baljväxter kommer att vara varierande. Smalbladig lupin (blålupin) anses ha svag konkurrensförmåga mot ogräs i tidigt skede, medan åkerböna är mer konkurrensstark.

I projektet studeras effekten av ogräsharvning på samodling av åkerböna, smalbladig lupin, vårvete, havre och korn i olika kombinationer och där skörd sker vid två tillfällen. Även vallinsådd ingår i försöken.

 

Redovisningar

Resultat 2004

Resultat 2003

Resultat 2002

Fodervärden 2002-2004

PPT-presentation på "the 12th International Lupin Conference", Fremantle, Western Australia 2008 

Publikationer

Boström, U. 2008. Intercropping narrow-leafed lupin with cereals for whole crop silage at two times of harvesting, p 38-41. In: J. A. Palta and J. D. Berger (eds). Lupins for Health and Wealth. Proceedings of the 12th International Lupin Conference, Fremantle, Western Australia. International Lupin Association, Canterbury, New Zealand.

Sidan uppdaterad: 2012-07-23.