Välkommen till SLU:s delwebbplats om etik!
På SLU finns två universitetslektorat i etik: Per Sandin är lektor i bioetik och miljöetik och Helena Röcklinsberg är lektor i djuretik. Vi bidrar med undervisning, forskning och fortbildning i såväl miljö- och djuretik som forskningsetik. Vi arbetar för ett öppet samtal kring etiska frågor med särskilt uppmärksamhet på SLUs fackområden, och vi vill ge studenter, lärare och forskare goda verktyg för att analysera och diskutera etik. Vi medverkar gärna i kurser inom alla SLUs utbildningar, liksom vid fortbildningsdagar eller studentaftnar.
Vad är etik?
Etik handlar om att tänka och resonera kring frågor om rätt och fel, både i yrkeslivet och privat: Bör man offra en person för att rädda flera? Vad är en god människa? Finns det moraliska allmängiltiga sanningar?
Inom ämnena miljöetik och djuretik diskuteras frågor om vårt ansvar för miljö och djur. Vilket ansvar har vi för dem, och var går gränsen för det ansvaret? Typiska frågor är till exempel: är det moraliskt rätt att äta kött? Hur kan man etiskt bedöma genmodifiering av djur? Bör vi odla energigrödor eller livsmedel? Vilket skydd ska vi ge en hotad djurart vid planeringen av samhället?
Fisk är ständigt aktuella ur miljösynpunkt - hur påverkas fisket av klimatförändringarna? Liksom ur hälsosynpunkt -kan gravida äta strömming? - men på sistone även ur perspektiv som fokuserar på den individuella fisken. Vad upplever fisken när vi trålar upp den? Vad upplever den som pimplas upp ur en isvak? Kan vi alls förstå vad de upplever, och hur ska vi forska på fiskvälfärd?
Sedan hösten 2010 diskuteras frågan om fiskvälfärd allt mer i Sverige. Då hölls ett KSLA-seminarium, arrangerat av SCAW, Nationellt Centrum för Djurvälfärd vid SLU, http://www.slu.se/scaw på uppdrag av Jordbruksverket. Intressant nog ägde samma dag en workshop om fish welfare & fish ethics rum på Ethics Institute, Utrecht universitet, Nederländerna. SCAWs seminarium ledde till en rapport som till del byggde på vad EFSAs sammanställningar om fiskvälfärdsstudier visat, och som även har ett avsnitt med etiska reflektioner.
Tidskriften Journal of Agricultural and Food ethics har i vinter online-publicerat de första artiklarna från workshopen i Utrecht (såsmåningom samlas de i en special issue). Frederike Kaldewaij belyser fiskens moraliska status ur ett pliktetiskt perspektiv och ffa utifrån frågan om vilka förnuftskapaciteter som krävs för att något eller någon ska visas moralisk hänsyn. I en annan artikel bygger Saara Kupsala et al på en undersökning av finska medborgares kunskap om fiskvälfärd, som jämförs med kunskap om andra djurs välfärd. Föga förvånande räknas inte fisk som djur som kan ha någon välfärd, de uppfattas till och med som 'semi-djur' inom vissa grupper, menar författarna. Artikelförfattarna betonar utifrån detta vikten av att veta vad fiskar kan uppleva, och att forskning om fisks förmågor och olika arters olikheter sprids till och når allmänheten.
Till det yttre alldeldes obereoende av detta önskemål, men ändå helt i linje med det, och som ett uttryck för den sk tidsandan och ett resultat av Helena Röcklinsbergs medverkan i SCAWrapporten och workshopen i Utrecht, arrangerar SLU tillsammans med fiskforskare i Norge och i etiker Danmark under augusti 2012 en nordisk doktorandkurs på Lofoten: Aquaculture: ethical, legal and social aspects, med finansiellt stöd av NordForsk. Under en intensiv vecka möts fiskvälfärdsforskare med etiker och vår förhoppning är att vågorna kommer att gå höga i diskussionen. Se gärna fliken Internationella doktorandkurser på denna websida för mer information om kursen.