”Den svenska modellen” är svår att definiera; historien lär oss mycket om dagens skogar och skogsdebatt; den svenska skogen tål mycket stryk och kan restaureras. Det var tre av många budskap som deltagarna fick med sig efter Future Forests och KSLAs gemensamma exkursion om den svenska modellen.
Både Future Forests och KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin) genomför nu grundliga analyser av den svenska skogsbruksmodellen. Skogsskötselkommittén inom KSLA har sedan två år ett uppdrag att analysera den svenska modellen och bidra med utformningen av bättre skogsskötsel och skogsbruksmetoder. Analysen kommer att publiceras i KSLAs tidskrift.
Future Forests arbetar samtidigt med den svenska modellen som en form av ekosystemförvaltning. I arbetet ingår inte bara en analys av dagens metoder utan också forskning kring nya koncept. Så småningom kommer forskningen att sammanfattas i "Den svenska skogsbruksmodellen — boken".
Den svenska modellen var också temat för det seminarium och exkursion som de båda aktörerna arrangerade tillsammans på Holmens marker i Finspångstrakten den 18-19 juni. De knappt 50 deltagarna fick chansen att diskutera det framtida bruket av skogen mot bakgrund av vilka effekter gårdagens och dagens skogsbruk har haft på produktions- och miljömålen.
Den svenska modellen svår att definiera
Uttrycket "Den svenska modellen" är flitigt använt för att framhäva att Sverige utmärker sig i olika avseenden, t.ex. i sättet att nå samförstånd inom politik och avtalsrörelse. När det appliceras på skogsbruket blir det svårare att beskriva. Anna Sténs från Umeå universitet gav en idéhistorisk betraktelse som visade att begreppet är långtifrån entydigt. Skogsbrukets egen bild, tolkad från en skrift från KSLA, ser den svenska skogsbruksmodellen som något som vuxit fram organiskt baserat på våra naturgivna förutsättningar och långa förvaltningstradition. Den svenska modellen framställs som något naturligt och bra, och är så djupt förankrad att den är svår att rubba.
Den svenska modellen kan också användas för att beskriva dagens skogsbruk med jämställda produktions- och miljömål. Där bedrivs virkesproduktion med detaljhänsyn på nästan hela arealen och skogsbrukaren arbetar med frihet under ansvar. Med detta synsätt har den svenska modellen uppstått så sent som 1994, när den nya skogspolitiken började gälla.
På en avslutande exkursionspunkt visade Lena Gustafsson, SLU, ett debattinspirerande diagram som lyfte fram att Sverige, tillsammans med Finland, är unika med våra stora uttag av virke i förhållande till den stående volymen. Är det vårt höga utnyttjande som är den svenska modellen? Här var flera deltagare ändå överens om att det svenska skogsbruket är unikt som kombinerar en hög avverkning, god skogsvård och fortsatt uppbyggnad av virkesförrådet.
Dagens skogar har en historia
Skogarna kring Finspångs bruk, nuvarande Holmen, har en brukningshistoria som sträcker sig bakåt till åtminstone vikingatiden. Skogarna var periodvis extremt hårt utnyttjade, särskilt under mer intensiva kolningsepoker. Exkursionen gav dock flera exempel på att skogsbestånd som varit kalavverkade i slutet av 1800-talet hade utvecklats till värdefulla naturvårdsobjekt med förekomst av arter som indikerar lång kontinuitet. Det historiska perspektivet gav deltagarna en bild av att svensk skog är både störningstålig och att topografi och mark skapar en variation i den lilla skalan, trots att intentionerna kan ha varit att skapa homogena skogsbestånd.
Människan har påverkat skogslandskapet långt innan järn- och skogsbruket etablerades i Finspångsskogarna. Det blev uppenbart när Richard Bradshaw, Lunds universitet, visade hur spåren av människan kan avläsas i pollendiagram. Uppodling och svedjning banade väg för omdaningen av skogslandskapet och favoriseringen av granen. Det är en historia som sträcker sig minst 2000 år tillbaks i tiden i norra Östergötland, och i mindre skala betydligt längre.
Debatten om skogsbrukets naturhänsyn sattes också in i ett historiskt perspektiv när Per Simonsson från SCA/Umeå universitet gav en exposé över hur hänsynen vuxit fram ur det hårt kritiserade hyggesbruket på 1970-talet till dagens detaljhänsyn och avsättningar. Dagens dom över dåtidens skogsbrukare och deras reaktioner på kritiken kan vara hård, men Per ställde ödmjukt frågan om hur dagens skogsbruk kommer att bedömas i framtiden. I diskussionerna varnades deltagarna för att inte lyssna på den kritik som riktas mot skogsbrukets metoder idag.
Exkursionsgeneralen Pelle Gemmel sammanfattade det historiska perspektivet med att vi får "bättre utsikter för framtiden och åsikter om nutiden med insikter om dåtiden."
Skapa naturvärden
Erik Normark, som representerade markägaren, visade under exkursionen hur Holmen arbetar med att återställa naturvärden i den hårt brukade skogen. De åldersklasser som var föryngringar på 1960-, 70- och 80-talen skapades innan naturhänsynen hade rotat sig. Idag jobbar Holmen hårt för att återställa naturvärdena i denna gallringsskog genom att gynna löv, skapa död ved och aktivt skada träd. Om värdefulla substrat skapas i gallringsskogen och gynnas i den fortsatta skötseln, finns förutsättningar för bra naturhänsyn vid slutavverkningen. Erik såg ljust på framtiden för den biologiska mångfalden, när dagens hänsynshyggen växer upp och bildar den framtida mogna skogen.
/ Mats Hannerz
FAKTARUTA