Kemiska bekämpningsmedel har historiskt fungerar lite som en väckarklocka om oönskade miljö- och hälsoeffekter av utvecklingen. Få ämnen har haft en sådan framträdande roll i miljödebatten. En debatt som fortfarande är aktuell på många sätt, särskilt i ett globalt perspektiv. Mycket av det svenska miljöarbetet sker idag genom de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om. Det är främst miljömålet ”en Giftfri miljö” som berör arbetet med riskerna kring kemiska bekämpningsmedel. Miljömålet lyder: ”Miljön ska vara ren från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden”. Det innebär att halterna av ämnen som inte förekommer naturligt ska vara nära noll. Bekämpningsmedel ska egentligen inte påträffas i naturen och deras påverkan på ekosystemen ska vara försumbar. Genom provtagningar och miljöövervakningsprogram är det dock konstaterat att en rad olika substanser hittas i vattendrag och grundvatten varje år. Kunskapen om hur ekosystemen påverkas av detta är begränsad. En viktig framtidsfråga är hur vi kan säkra matförsörjningen utan att samtidigt förgifta vårt vatten i ljuset av ett framtida förändrat klimat. Arbetet med att minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel kräver ett helhetsgrepp på vår naturresursanvändning tillsammans med ökad kunskap om hur bekämpningsmedlen agerar i miljön och deras effekter.
Det är många som arbetar med att på olika sätt minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel och det kräver både kunskap och verktyg för att följa upp effekter av åtgärder. För att stödja främst tjänstemän och rådgivare som hanterar frågor om bekämpningsmedel, främst inom växtskydd, har en projektgrupp sammanställt ett översiktligt kunskapsunderlag om bekämpningsmedel i miljön och dess spridning. Projektet har finansierats med medel från Formas.
Kunskapsunderlag för miljötjänstemän och rågivare
Kunskapsunderlaget omfattar flera delar: fakta, historik, tillståndet i miljön, riskminskning samt provtagning och analyser. Faktadelen ger en allmänt orienterande bild av bekämpningsmedel och olika användningsområden. Avsnittet tar också upp spridningen i miljön och processer i mark och vatten som påverkar bekämpningsmedlens uppträdande. Dessutom förklaras och exemplifieras begreppen exponering och miljöeffekter. I historikavsnittet ges kort ett historiskt perpektiv på användningen av och debatten kring bekämpningsmedlen. Tillståndet i miljön ger en allmänt orienterande bild av miljötillståndet i ett riskperspektiv. Här sammanfattas också aktuella resultat från miljöövervakning och spridda regionala undersökningar. Utöver detta har ett interaktivt verktyg för att på ett enkelt sätt visa vilka bekämpningsmedel som förkommer i vattenmiljön tagits fram (läs mer om det nedan). Under riskminskning ges en översikt av åtgärder för att minska risker och regleringar i Sverige och EU. Verktyg för att följa upp riskerna i miljön, som indikatorer, riktvärden och gränsvärden presenteras. Dessutom länkas till de brukarråd och verktyg som den nystartade informationskampanjen Greppa växtskyddet ger. Under avsnittet Provtagning och analyser ges goda råd till den som ska göra analyser av bekämpningsmedel eller handla upp analyser.
Växtskyddsmedel i min region” – interaktivt verktyg
För att på ett enkelt sätt visa vilka bekämpningsmedel som förekommer i svenska vattenmiljöer har ett interaktivt verktyg (http://vaxtskyddsmedel.slu.se) tagits fram. Det tillgängliggör alla resultat av spridda undersökningar av bekämpningsmedel för en region (län och vattendistrikt) och för hela landet uppdelat på vattentyp (dricksvatten, grundvatten, ytvatten, alla vatten). Exempel på sammanställningar som visas är fynd av bekämpningsmedel i en region över tiden, antalet fynd över gällande gränsvärden (dricksvatten, grundvatten) eller riktvärden (ytvatten), uppmätta halter av påträffade bekämpningsmedel och de vanligast påträffade substanserna. Tyvärr visade det sig av sekretess-skäl inte möjligt att markera ut fynd av bekämpningsmedel geografiskt i en öppen webbtjänst.
Sedan projektet startade har SLU inrättat ett Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) som ska fungerar som ett samarbetsforum för forskare och institutioner vid SLU och intressenter utanför universitetet inom området kemiska bekämpningsmedel. CKB arbetar för att ny kunskap byggs upp inom området och avser att kontinuerligt fylla på informationsmaterialet och samtidigt hålla det befintliga kunskapsunderlaget aktuellt efter projektets slut.
Medverkande i projektet för det kunskapsunderlag som finns tillgängligt via CKB:s hemsida har varit: Jenny Kreuger, Kjell Johansson, Stina Adielsson, Mirja Törnquist och Ann-Katrin Hallin.
Förutom ovanstående har dessutom följande medverkat under utvecklingen av det interaktiva verktyget (http://vaxtskyddsmedel.slu.se): Viveka Heyman och Leif Hallbäcken.
Under projektets gång har en referensgrupp med företrädare från Jordbruksverket, SGU, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, LRF, Svenskt växtskydd bidragit med värdefulla synpunkter, liksom CKB:s ledningsgrupp.