Tillståndet i sjöar och vattendrag

Riskbilden för vattenorganismer har förändrats

Användningen av de långlivade ämnena har minskat men däremot har de akuttoxiska ämnena bibehållits och vidareutvecklats. Tanken med dessa är att de ska ha en snabb effekt och sedan brytas ned innan de når vattendragen och dess organismer. Detta innebär att ämnena inte ska kunna ha någon effekt över längre tid, men eftersom de är mycket giftiga i inledningsskedet är det helt avgörande att de inte når fram till vattendragen alltför fort. Exempel finns på att ett kraftigt regn efter besprutningen kan spola ut ämnena snabbt till ytvattnen och att effekterna då kan bli närmast katastrofala för djurlivet i vattendragen.

Ambitionen att minska risken för bioackumulation har medfört att man undvikit ämnen som är fettlösliga och i stället prioriterat ämnen som är lättlösliga i vatten. En nackdel med detta är att de nya bekämpningsmedlen inte fäster så lätt på jordpartiklar och därför transporteras förhållandevis snabbt genom marken, ned till grundvattnen och ut till ytvattnen med ökade risker för akuta effekter på organismer som lever i sjöar och vattendrag. Ämnen som är akutgiftiga även vid låga koncentrationer används oftast vid angrepp av insekter. I miljöövervakningen uppmäts vid enstaka tillfällen halter av dessa insektsmedel som överskrider riktvärdena flera hundra gånger. Det kan då förekomma omfattande effekter i vattnen.

Olyckor och slarv en vanlig orsak till skadeverkningar

Akuta effekter förekommer även vid olyckor och slarv t ex på grund av att sprutor och andra besprutningsverktyg sköljs rena på ett olämpligt sätt eller att besprutning sker alltför nära vattendrag. Hur vanligt det är att akuttoxiska halter förekommer till följd av olämpliga sprutningstillfällen eller olyckor är svårt att bedöma. Episoderna är mycket kortvariga men kan ändå få påtagliga konsekvenser. Det är knappast möjligt att kontrollera denna typ av påverkan med hjälp av utökade analyser av vattnen. Vi kan för närvarande bara konstatera att den här typen av påverkan förekommer och kanske detta är den vanligaste orsaken till skadeverkningar i ytvatten som följd av spridningen av bekämpningsmedel.