CKB
 
CKB
KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel

Växtskyddsmedlens spridningsvägar i miljön

Pyttehål i jorden kan fördröja nedbrytning

Hur länge ett växtskyddsmedel blir kvar i marken utan att brytas ned beror till stor del på hur tillgängliga de är för nedbrytning av mikroorganismer. I de allra minsta jordhåligheterna, de som är mindre än en tiondels mikrometer, kan växtskyddsmedel finnas kvar en längre tid. Det beror på att mikroorganismerna helt enkelt är för stora för att komma in i dessa små porer. Växtskyddsmedlet är därför fysiskt skyddat mot nedbrytning. Det är främst leriga jordar som har en stor andel av sådana små, oåtkomliga håligheter.

Bild ur Bergström, L. & Stenström, J. 1998

Bild ur Bergström, L. & Stenström, J. 1998

I porer som är så små att de mikroorganismerna (gröna i bilder) inte kan nå dem kan växtskyddsmedel finnas kvar en längre tid. Den övre bilden visar fördelningen av växtskyddsmedel (röda prickar) från 0-7,7 dagar. Den undre bilden visar fördelningen av växtskyddsmedel efter mer än 7,7 dagar. Bilder ur: Bergström & Stenström, 1998. Environmental Fate of Chemicals in Soil. Ambio Vol. 27 No 1, Feb. 1998

 
Sidan uppdaterad: 2010-08-12.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se