Vårt arbete inom CKB

Läs CKB:s ramprogram för 2012 - 2016 

(mindre redaktionella ändringar har gjorts 121109 men inget av sakinnehållet har ändrats)

Utvärdering och förändringar inför den andra verksamhetsperioden

Inför planeringen av den andra verksamhetsperioden har en utvärdering av CKB genomförts av de externa experterna Vibeke Bernson och Nils Gunnar Lindquist, vilka menar att CKB på ett utmärkt sätt fyller en viktig roll i samhället. De skriver att behovet av CKBs insatser har ökat sedan det inrättades bl.a. beroende på ökade krav till följd av EU:s olika regelverk samt att ytterligare behov av insatser bedöms behövas framöver till följd av klimatförändringar. De föreslår ett utökat anslag för CKB för att både kunna fortsätta satsa på de pågående projekten samt bredda verksamheten.

Inför denna period har CKB fått en ny instruktion. Den ser i mycket ut som den tidigare då uppdrag och syfte med verksamheten är det samma. Den stora skillnaden är att det nu finns en styrgrupp som ska bistå föreståndaren i stora beslut om prioriteringar och budget. På samma sätt som under föregående period kommer verksamheten innan periodens utgång att utvärderas och beslut ska tas om verksamhetens fortsatta inriktning.

Hur verksamhetsområdena hänger ihop

De verksamhetsområden som CKB kommer att arbeta med de kommande fem åren är dels Samverkan och utbildning som handlar om att sprida information via hemsida och andra kanaler, att ge expertstöd till olika intressenter i samhället och att ordna utbildningar när det gäller bekämpningsmedel och miljö generellt samt kring de riskbedömningsverktyg som CKB tar fram, och dels Kunskapsuppbyggnad och långsiktig kompetensutveckling. Det senare området består av ett antal olika verksamhetsområden som beskrivs närmare nedan, vilka anknyter till och kompletterar varandra.

Syftet med verksamhetsområdet Utveckling av kemisk analyskompetens är att utveckla metoder för att kunna analysera relevanta kemiska bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter i halter som kan ge upphov till biologiska effekter i miljön. Detta är ett viktigt stöd för forskning på området och en grundförutsättning för att vi ska kunna följa trender och förändringar av halter av kemiska bekämpningsmedel i miljön, vilket görs genom olika miljöövervakningsprogram. Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel bedrivs idag av SLU med finansiering från Naturvårdsverket och det finns även olika regionala program. CKBs verksamhetsområde Miljöövervakning syftar till att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns. Dessutom kan speciella riktade insatser i syfte att fördjupa tolkningsmöjligheterna eller utveckla nya metoder genomföras.

Miljöövervakningsdata är bl.a. viktiga för att kunna verifiera riskbedömningsverktyg/modeller för svenska förhållanden och för att kunna relatera biologiska effekter i jordbruksvattendrag till halter av kemiska bekämpningsmedel i en påverkansgradient, vilket kommer att göras i verksamhetsområdet Biologiska effekter i ytvattenmiljön av kemiska bekämpningsmedel.Övervakningsdata för olika organismer i vattendrag påverkade av kemiska bekämpningsmedel så väl som studier på labb används för att utveckla underlag för biologiska bedömningsgrunder.  Detta är ett sätt att få ett mått på den samlade effekten på organismer av alla olika toxiska substanser som finns i vattnet.

 Något som är mycket efterfrågat idag är olika riskbedömningsverktyg som stöd för beslut gällande kemiska bekämpningsmedel. Inom verksamhetsområdet Utveckling av riskbedömningsverktyg för förekomst av kemiska bekämpningsmedel i vattenmiljön vidareutvecklar och underhåller man skräddarsydda beslutsunderlagsverktyg för myndigheter som ansvarar för att minska påverkan av kemiska bekämpningsmedel på vattenmiljön i Sverige. Det som behövs för att minska osäkerheterna i modellpredikteringarna är mer kunskap dels för att förbättra processbeskrivningar såsom makroporflöde och vattenupptag av växter, och dels för att förbättra parameterestimeringsrutiner såsom rumslig variation i nedbrytning och sorption.  Viktigt är också att validera modellerna mot svenska data vilka fås via miljöövervakningen samt från olika studier som bl.a. genomförs inom verksamhetsområdet Kemiska bekämpningsmedels spridningsvägar till vattenmiljön. Inom detta område arbetar man med att öka förståelsen för olika spridningsvägar till vattenmiljön. Det finns olika vägar ett kemiskt bekämpningsmedel kan transporteras från det besprutade fältet till omgivande vatten. Det kan ske via vindavdrift vid själva spruttillfället, via avdunstning och atmosfärisk deposition, genom ytavrinning då substansen antingen är löst i vattenfasen eller bunden till partiklar (erosion) eller via utlakning och transport genom marken.  För att kunna vidta kostnadseffektiva motåtgärder för att minska miljöbelastningen behövs bättre kunskap kring vilka spridningsvägar som är viktigast för olika typer av bekämpningsmedel och markförhållanden.

Mycket av det vi arbetar med inom CKB kommer på ett eller annat sätt att kunna användas som underlag för åtgärdsarbete. För att tydliggöra för våra intressenter hur vi arbetar med detta väldigt viktiga område presenterar vi arbetet som görs inom de olika verksamhetsområdena samlat under rubriken Åtgärder för att minska risken för spridning av kemiska bekämpningsmedel till miljön.

CKB har en god dialog med representanterna i referensgruppen och andra viktiga aktörer i samhället när det gäller vårt kompetensområde. Vi är måna om att arbeta med sådant som är efterfrågat och att den förbättrade kunskapen verkligen bidrar till att belastningen på miljön av bekämpningsmedel kan minskas. Detta gör att innehållet i ramprogrammet kan komma att ändras om det finns bra motiv till det utifrån viktiga händelser och utvecklingen i samhället.