Spridningsvägar
Att få en bättre förståelse för vilken betydelse olika spridningsvägar av bekämpningsmedel till miljön har är viktigt för att kunna utveckla och utvärdera olika modeller och för att kunna bedöma vilka åtgärder som ger mest effekt.
Syfte med verksamhetsområdet
Huvudsyftet är att öka förståelsen för olika spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till vattenmiljön. För att bättre förstå hur bekämpningsmedel uppträder i luft, mark- och vattensystem behövs mer kunskap om transport, adsorption och nedbrytning i olika marktyper och under olika hydrologiska förhållanden.
Viktigaste resultaten 2012
- En kunskapssammanställning kring ytavrinning av växtskyddsmedel har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket. Ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder - en kunskapssammanställning med fokus på skyddszoner, CKB rapport 2012:1, huvudförfattare Kristin Boye, SLU
- Fältförsök för att studera läckage av bekämpningsmedel via ytavrinning och dräneringsrör i en nyligen anlagd fältanläggning med skyddszoner i Krusenberg, Uppsala har påbörjats. Proverna från sommaren håller på att analyseras och ytterligare besprutning kommer att ske i höst för att analysera halter av bekämpningsmedel i avrinningsvatten under snösmältningen. Arbetet är till största del finansierat av Jordbruksverket.
- Påbörjad planering av ett forskningsprojekt finansierat av SLF där vi ska kvantifiera den relativa betydelsen av de olika spridningsvägarna genom att utföra synoptiska mätningar av bekämpningsmedelsrester i diken, vattendrag, dräneringssystem etc i ett av typområdena och koppla det till en detaljerad markkartering.
- Arbete pågår med att utvärdera en metod för att bedöma betydelsen av "snabba flöden" tex genom makroporer i marken. En analys av data från SLUs databas för pesticidövervakning används som underlag för arbetet.
Anledning till arbetet
För att bättre förstå hur bekämpningsmedel uppträder i luft, mark- och vattensystem behövs mer kunskap om transport, adsorption och nedbrytning i olika marktyper och under olika hydrologiska förhållanden. Speciellt behövs mer forskning om icke-jämviktsprocesser (t.ex. transport i makroporer, ytavrinning, kinetisk adsorption). Figur 1 är en schematisk bild över olika transportvägar för bekämpningsmedel.
Den här typen av kunskap är viktig bland annat för miljöriskbedömningar vid spridning av bekämpningsmedel inom känsliga områden (t.ex. vattenskyddsområden) och för utveckling och utvärdering av modeller för transport av bekämpningsmedel som bedrivs inom verksamhetsområdet kring modeller. Det är också av stor betydelse för att kunna bedöma vilka åtgärder som kommer vara effektiva i olika områden och under olika förhållanden.

Figur 1: Schematisk bild över de olika transportvägarna för bekämpningsmedel från åker till vattenmiljön.
Verksamhetsmål 2012 - 2016
1. Få ökad förståelse för den relativa betydelsen av olika spridningsvägar för transport av bekämpningsmedel till ytvatten och grundvatten i olika delar av landskapet och för olika ämnen
1.1 Kvantifiering av förlusterna av bekämpningsmedel med kontrasterande egenskaper via ytavrinning från ett svagt sluttande lerjordsfält samt betydelsen av skyddszoner
1.2 Ta fram en kunskapssammanställning kring ytavrinning av växtskyddsmedel och lämpliga motåtgärder – med fokus mot skyddszoner
1.3 Medverka vid framtagandet av rapport till Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) om forskningsprojektet Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
1.4 Mer kunskap om förhållandet mellan vad som transporteras via dräneringsrören och vad som går förbi dem och transporteras till grundvattnet i en åker med dräneringssystem
2. Utvärdering av en metod för att klargöra förhållandet mellan ”snabba flöden” och relativa förluster av bekämpningsmedel på avrinningsområdeskala
3. Bestämning av flödesförhållanden som leder till icke-jämviktsadsorption i makroporer
4. Att klargöra under vilka förhållanden användandet av svart kol för jordförbättring, vilket har stor potential att minska läckaget av bekämpningsmedel, är försvarbart ur miljö- och hälsosynpunkt
5. Undersöka vilka egenskaper hos markens porsystem som ger upphov till tröskelvärdeseffekter på ämnestransport