Ytavrinning av växtskyddsmedel och lämpliga motåtgärder – en kunskapssammanställning med fokus mot skyddszoner

Rapporten

Rapporten skickades in till Jordbruksverket 1 oktober och kan laddas ner i högerpsalten. Den finns nu även översatt till engelska.

Bakgrund

Sammanlagt finns det drygt 9000 mil jordbruksdiken i Sverige. Dessa diken är ofta viktiga inslag i landskapet för att öka den odlingsbara arealen och garantera en framgångsrik växtodling. Å andra sidan leder de till att det vatten som avvattnas från åkrarna snabbare kan leta sig ut i de större vattendragen och då också dra med sig de näringsämnen och växtskyddsmedel som används på åkern. En viktig åtgärd blir därför att försöka minska risken för snabba vattentransporter från åkern till vattendraget genom lämpliga motåtgärder. Olika former av skyddszoner längs diken och vattendrag är en sådan viktig åtgärd.

Forskning kring växtskyddsmedel i Sverige har främst varit inriktad på att öka förståelsen av de grundläggande processer som styr deras uppträdande i mark/växt systemet i en liten skala, samt därtill kopplad utveckling av modeller (forskningsverktyg och riskbedömningsverktyg för myndigheter och jordbruksnäringen). Däremot finns det fortfarande stora kunskapsluckor i Sverige kring den relativa betydelsen av dessa olika transportvägar vid olika markförhållanden, samt var i landskapet transporten sker. Dessa kunskapsluckor skapar utrymme för kontroverser och konflikter mellan avnämare.

Vi har sammanställt resultat från den internationella litteraturen och de erfarenheter som finns i andra länder kring ytavrinning och buffertzoner.

Syfte

Detta projekt syftar till att förbättra kunskapsläget när det gäller olika typer av skyddszoner som motåtgärd mot ytavrinning och erosion av växtskyddsmedel. Resultaten från projektet kommer att kunna ingå som underlag vid framtagande av vägledning/hjälpreda till lantbrukare för utformning och placering av olika skyddszoner.

Genomförande

Arbetet bygger på genomgång av relevant litteratur, intervjuer med olika aktörer (nationellt och internationellt), samt dialog med viktiga aktörer inom svenskt växtskyddsarbete för att sammanställa de erfarenheter som finns idag. Vi  studerar också kopplingen mot fosforproblematiken.

Vid halvtid anordnades an workshop då alla berörda aktörer bjöds in, kunskapsläget presenteras och olika tekniska och ekonomiska aspekter kring möjliga motåtgärder diskuterades. Här finns rapport från workshopen som hälls på SLU 13 juni 2012.