Ståndortskarteringen (SK) samlade in grundläggande data om marken och markvegetationen på Riksskogstaxeringens (RT:s) permanenta provytor under åren 1983-2002. SK:s data är en viktig del av den nationella miljöövervakningen av skogsmark och vegetation.
| När Riksskogstaxeringen (RT) införde permanenta provytor 1983 blev förutsättningarna för bl.a. miljöövervakning bättre pga. möjligheten till återupprepade mätningar och bedömningar på samma provytor. Detta insåg professorerna Jan-Erik Lundmark (dåvarande inst. f. skoglig marklära, SLU Uppsala) och Björn Hägglund (dåvarande inst. f. riksskogstaxering, SLU Umeå) och arbetade fram den s.k. Ståndortskarteringen (SK). Anslagsgivare blev till största delen Naturvårdsverket.
Utöver de variabler som ingick i föregångaren Markkarteringen (MK 1961-1975), kopplades främst en markvegetationsbeskrivning till inventeringen - därav namnbytet från "Mark-" till "Ståndort-". Ståndortskarteringens mål var att genom återkommande observationer och provtagningar på RT:s permanenta provytor skapa ett objektivt och landsomfattande underlag för studier av tillstånd och förändringar i mark och vegetation.
Ca 23 500 provytor över hela landet nedom fjällen inom främst skogsmark lades ut och ståndortskarterades under åren 1983-1987. Första återinventeringen av ytorna genomfördes under 10-årsperioden 1993-2002. Under denna senare period inventerades även viss epifytisk vegetation (hänglavar) inom programmet efter en metod utvecklad av fr.a. professor Per-Anders Esseen på Umeå universitet, samt en inventering av algpåväxt på granbarr.
Med ståndortskarteringens data blev det bl.a. möjligt att göra kartor över kritiska belastningsgränser för kväve- och försurande nedfall, kartlägga skogsmarkens geokemi och vittringsbenägenhet, förfina kartläggningen av Sveriges jordmåner på skogsmark, och producera en atlas över skogsmarksväxters förekomst. Fler resultat finns presenterade i det översiktliga informationssystemet MarkInfo på webben.
År 2003 lyftes ansvaret för markvegetationsinventeringen över från SK till RT samtidigt som samarbetet stärktes mellan programmen genom att paraplyorganisationen Riksinventeringen av skog (RIS) skapades. I och med detta ändrades markundersökningens namn ännu en gång - Ståndortskarteringen blev Markinventeringen.
Läs mer om Ståndortskarteringen » Översiktlig beskriving av SK:s struktur och variabeluppsättning. Här beskrivs också inventeringens design och statistiska aspekter.
Ståndortskarteringens webbplats » Här finns mycket information, om än något ostrukturerad. Även material av mer internt slag som används inom programmet under det löpande arbetets gång.
Läs om ledningen för MI och RT under årens lopp »
|