Databaser

Databaser

Eftersom datainnehåll och användbarhet av resp. databas är beroende av viktiga skillnader mellan de olika inventeringar som producerat databaserna, beskrivs vissa översiktliga aspekter av inventeringarna även här. Mer allmänna beskrivningar av de olika inventeringarna beskrivs här.

Markinventeringens mest uppenbara målsättning är att producera miljödata som sedan kan användas för många skilda forskningsändamål, såväl inom som utanför de institutioner som ansvarar för inventeringens innehåll respektive fältmässiga genomförande. Samma övergripande målsättning märks hos MI:s direkta föregångare, Ståndortskarteringen (SK), liksom de äldre markinventeringar som genomfördes på Riksskogstaxeringens provytor på 1960- och 1970-talen ("Markkarteringen 1961" och "Markkarteringen 1973", årtal efter resp. inventerings startår). Var och en av dessa inventeringar har producerat en huvudsaklig databas enligt följande översikt.

¹⁾Ståndortskarteringens data 1983-1987 förelåg ursprungligen i databasen MARBAS, som i samband med den fortsatta inventeringen 1993-2002 omarbetades till den större databasen SKBAS.
²⁾Färdiguppbyggd kommer Markinventeringens databas MiBas att innehålla data även från SKBAS, dvs för hela tidsperioden 1983 och framåt.
Förutom databaserna i tabellen finns i vissa fall andra, mindre databaser, bl.a. med kontrollinventeringsdata.


Likheter

Det finns många allmänna drag gemensamma för alla inventeringarna, och därmed även för deras respektive databaser.

• Alla är utförda på cirkelprovytor utlagda med i princip systematisk slumpmässing fördelning (med viss anpassning till landskapets regionalt skiftande grad av variabilitet), vilket ger underlag inte bara till att jämföra frekvenser, utan också goda möjligheter till skattningar av olika företeelsers areella täckning inom landet.
  
  
• Rätt naturligt är att tyngdpunkten i samtliga fall ligger på beskrivning av en på provytan framgrävd markprofil, inklusive de kemiska egenskaperna hos insamlade markprover tagna från profilen.
  
  
• Flera av variablerna som finns från olika inventeringar är till betydande del samma eller mycket snarlika; trots ett med tiden påtagligt reviderat huvudsyfte, har det varit naturligt att efterföljande inventeringar "ärvt" ganska mycket från föregångarna.

Skillnader

Det har vid olika tillfällen förekommit större eller mindre modifieringar av såväl variabeldefinitioner som praktiska anvisningar för hur olika skattningar och bedömningar ska utföras, vilket gör att det alltid krävs försiktighet vid jämförelser av data från olika tidpunkter. Detta gäller förstås i särskild grad jämförelser mellan inventeringarna, men även inom. Några av de mest viktiga skillnaderna mellan inventeringar och databaser är:

• Markkarteringen 1961 och Markkarteringen 1973 var knutna till Riksskogstaxeringens tillfälliga provytor (någon återkommande inventering av permanenta provytor förekom ännu inte). Därför har databaserna från dessa inventeringar främst karaktär av tillståndsbeskrivningar vid ett enskilt tillfälle, medan förutsättningen att beskriva tidstrender inte är lika goda. Ett viktigt syfte med dessa inventeringar var att ge underlag för att kunna skapa en karta över Sveriges jordmåner , med bättre geografisk upplösning än vad som var möjligt med då existerande markdata. För detta ändamål var det i första hand viktigt att inventera många punkter.
  
  
• Den viktigaste nyheten med Ståndortskarteringen var att inventeringen nu knöts till det system av permanenta provytor som Riksskogstaxeringen började etablera detta år. Dessa ytor skulle komma att återinventeras upprepade gånger, vilket innebar avsevärt förbättrade möjligheter att följa förändringar över tiden. En annan viktig nyhet var att ett omfattande moment med inventering av fält- och bottenvegetationen på provytorna tillfördes. Detta moment hade under 1983-1987 som huvudsyfte att fr.a. fungera som underlag för utveckling av dåvarande Skogshögskolans system för bonitering efter markvegetationstyper. När Ståndortskarteringen år 1993 återupptogs efter 5 års vila, förändrades inriktningen med såväl vegetationsmomentet som med Ståndortskarteringen i stort till att i första hand gälla allmän miljöövervakning. Dessa olika huvudsyften har inneburit att skillnaderna mellan vad som brukar kallas Ståndortskarteringens 1:a resp. 2:a inventeringsperiod är ganska stor, dock mest uttalat för vegetationsmomentet.
  
  
• Markinventeringen påbörjad 2003 innebar i mycket en fortsättning av SK:s huvudinriktning mot allmän miljöövervakning. Ett antal av de nya inslag och modifieringar som nu sjösattes handlade om att förbättra möjligheterna att skatta kolförråd i fast- och torvmark. Ett antal förändringar handlade om anpassning till och underlättande av det ökade internationella utbyte av miljödata som MI tog och tar del i. Bl.a. skedde en övergång till att bestämma jordmåner enligt det internationella WRB-systemet ; anpassningar i metoden för hur markprover tas är en annan viktig förändring. Samtidigt som flera av förändringarna skapar bättre förutsättningar för fortsatt och ökat internationellt utbyte, har en del av dem inneburit att jämförelser med tidigare data från SK på vissa punkter blivit svårare.
  
  
• En annan viktig förändring med MI var att anvaret för vegetationsmomentet inom SK lämnades över till RT, vilket dock inneburit att denna datainsamlig på provytorna tills vidare fortsatte i det närmaste helt oförändrad.

Omfattning

  Ståndortskarteringen (åren 1983-1987) »

  Ståndortskarteringen (åren 1993-2002) »

  Markinventeringen (åren 2003-2012) »


Har du frågor om MI:s databaser, vänd dig till: Ola Löfgren