Snabbhopp på sidan:
Alfabetisk ordning efter första författarnamnet.

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V,W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

A

• Akselsson, C., Belyazid, S., Hellsten, S., Klarqvist, M., Pihl-Karlsson, G., Karlsson, P-E. and Lundin, L. 2010.
  Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden.
  Environmental Pollution 158, 3588-3595.
  
  
• Akselsson, C., Sverdrup, H. 2004.
  Uthålligt skogsbruk i Sverige - räcker baskatjonvittringen till?
  Markdagen 2004. Forskningsnytt om mark. Inst. f. skoglig marklära. Uppsala.
  
  
• Alveteg, M., Sverdrup, H., Warfvinge, P., Grennfelt, P., Rodhe, H., Thornelof, E. & Wisniewski, J. 1995.
  Regional assessment of the temporal trends in soil acidification in southern Sweden, using the safe model.
  Water,Air and Soil Pollution 85, 2509-2514.
  
  
• Andersson, A., Nilsson, Å. & Håkansson, L. 1991.
  Metal concentrations in the mor layer.
  Report. 3990, Swedish Environmental Protection Agency, Solna, Sweden, 85pp.

B

• Bergstedt, J., Axenrot, T. 1997.
  Undersökning av ett urval arter ur Naturvårdsverkets föreslagna artgrupper som indikatorer vid sussessionsbedömningar på ängs- och hagmarker där hävden upphört.
  Projektarbete, Linköpings universitet. Stencil, 11pp.
  
  
• Bergstedt, J. 1999.
  The impact of logging intensity on field-layer vegetation in Swedish boreal forests.
  Examensarbete (D-uppsats). Linköpings universitet. Inst. f. Fysik och mätteknik, avd. f. bioloi, ISBN: LiU-IFM-Biol-Ex-766, ISRN: LiU-Biol-Ex-298. Endast på engelska. Ca 14pp.
  
  
• Bergstedt, J. 2004.
  Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data.
  Linköpings universitet, inst. f. fysik och mätteknik. ISSN 0280-7971. ISBN 91-85297-05-4. LiU-Tek-Lic-2004:68. Endast på engelska. Ca 54pp.
  
  
• Bergstedt, J. 2008.
  Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absance in vegetation inventory.
  Linköping Studies in Science and Technology. Dissertation No. 1172. ISSN 0345-7524. ISBN 978-91-7393-939-3. Endast på engelska.
  
  
• Björkhem, U., Lundmark, J-E., Utbult, K. 1974
  Kompendium i markkartering.
  Skogshögskolan. Stockholm. 78pp.
  

D

• Dalhberg, U., Bergstedt, J., Pettersson, A. 1998.
  Fältinstruktion för och erfarenheter från vegetationsinventering i Abisko, sommaren 1997.
  Arbetsrapport 32. Inst. f. skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, Umeå. 39pp.

E

• Ernfors, M. von Arnold, J. Stendahl, J. Olsson, M. Klemedtsson L. 2007.
  C:N ratio based estimates of nitrous oxide emissions.
  Biogeochemistry 84 (2), 219-231.

F

• Feitkenhauer, Sven. 1999.
  Kan ståndortsfaktorer indikera känslighet för grantorka?
  Avhandling för MSC i Naturresursprogrammet. 30 poäng. Handledare: Mats Olsson (skoglig marklära SLU) och Kjell Wahlström, skoglig mykologi och patologi SLU.
  
  
• Fredriksson G., Hallbäcken L., Lundmark J.-E., Nilsson I. 1991.
  Luftföroreningarnas effekter på skogsmarken.
  SLU. Skogsfakta nr. 8.
  
  
• Fröberg M., Tipping E., Stendahl J., Clarke N. , Bryant C. 2010.
  Mean residence time of O horizon carbon along a climatic gradient in Scandinavia estimated by 14C measurements of archived soils
  Biogeochemistry DOI 10.1007/s10533-010-9497-3.
  
  
• Fröberg M., Tipping E., Stendahl J., Clarke N., Bryant C. 2011.
  Mean residence time of O horizon carbon along a climatic gradient in Scandinavia estimated by 14C measurements of archived soils
  Biogeochemistry 104: 227-236.
  
  

G

• Grandin, U. 1999.
  Prediktion av diversitet och indikatorvärden i skogsvegetation, baserad på data från Ståndortskarteringen och programmet för integrerad miljöövervakning. - En pilotstudie. Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. 20pp (prel. version).
  
  
• Grandin, U. 2001.
  Vad växer egentligen i Sveriges skogar -II? Sammanställning av data från andra sommarens fältarbete inom tusenyteprojektet.
  Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. Rapport 2001:19, 18pp. ISSN 1403-997X.
  
  
• Gärdenäs A.I., Jansson P.-E., Karltun E., Klemedtsson L., Lehtonen A., Ortiz C., Palosuo T., Svensson M. 2011.
  Estimating soil carbon stock changes by process-based models and soil inventories – uncertainties and complementarities.
  In: Jandl R., Rodeghiero M., Olsson M. (Eds.). 2011. Soil carbon in sensitive European ecosystems: from science to land management. p: 239-266.
  
  
• Göransson, E., Karltun, E., Stendahl, J. & Överby, H. 1997.
  Markens försurningskänslighet i Norrbottens län.
  Rapportserie. 4/97, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, 40pp.

H

• Herbertsson, S. 2003.
  Sjunkande pH i Västerbottens humuslager - en kvantitativ analys.
  Examensarbete. Institutionen för skoglig marklära, SLU. Nr 8. 28 pp.
  
  
• Hägermark, I. 1995.
  Samband mella kronutglesning hos gran (Picea abies L. Karst.) och olika ståndortsfaktorer.
  Institutionen för skoglig marklära, SLU.
  
  
• Hettelingh J-P, de Smet AM, and Downing RJ. 1995.
  The critical loads concept and critical loads in Europe.
  In Research papers (eds. H. Raitio & T. Kilponen). Vaasa, Finland, pp. 11-26.

J

• Johansson, E., Sandén, P., Öberg, G. 2003.
  Spatial patterns of organic chlorine and chloride in Swedish forest soil.
  Chemosphere 52: 391-397
  
  
• Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1997.
  Utvärdering av regional miljöövervakning av skog och skogsmark t.o.m. 1994 i AB-, C-, D-, T- och U-län.
  Underlagsmaterial. 14, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 67pp.
  
  
• Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1997.
  Regional miljöövervakning av skog, skogsmark och biologisk mångfald i AB-, C-, D-, T- och U-län.
  Underlagsmaterial. 18, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 85pp.
  
  
• Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1998.
  Hur kan den regionala miljöövervakningen av skogsmark optimeras?
  In: M. Olsson (ed.) Markdagen 1998. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. Rapport 79:113-122.
  
  
• Johansson, M.-B. & Nilsson, Å. 1998.
  Karaktärisering av skogsprovytor för regional miljöövervakning i AB, C, D, T och U län.
  Länsstyrelsen i Stockholm län, Serie U, Nr 29, November 1998.
  
  
• Johnson, D.W., Cresser, M.S., Nilsson, S.I., Turner, J., Ulrich, B., Binkley, D. & Cole, D.W. 1991.
  Soil changes in forest ecosystems: Evidence for and probable causes.
  Proceedings of the Royal Society of Edinburgh 97 B, 81-116.

K

• Karltun E. 1994.
  Ståndortskarteringen - ett trendkänsligt instrument för miljöövervakning och forskning.
  In Markdagen 1994. Forskningsnytt om mark, Inst. f. skoglig marklära, Uppsala, pp. 61-66.
  
  
• Karltun, E. 1998.
  Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar.
  Rapport. 5, Skogsstyrelsen, Jönköping, 18pp.
  
  
• Khalili, M.I., Temnerud, J., Fröberg, M., Karltun, E.and Weyhenmeyer, G.A. 2010.
  Nitrogen and carbon interactions between boreal soils and lakes.
  Global biogeochemical cycles, Vol. 24

L

• Lindroth S. (redaktör), 1995.
  Skog och mark i Sverige.
  Fakta från Riksskogstaxeringen. SLU, institutionen för skogstaxering och Kommentus Förlag 1995.
  
  
• Liu Q. & Bråkenhielm S., 1997.
  Ekologisk utvärdering av ståndortskarteringens vegetationsdata (version 2).
  Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala.
  
  
  
• Liu Q. & Bråkenhielm S., 1998.
  Ecological indication of forest plants - application on environmental monitoring and assessment in Sweden.
  Department of Environmental Assessment, SLU, Uppsala.
  
  
  
• Lundin, L. 2001.
  Presentation av Ståndortskarteringen, SK, för internationell utvärdering i december 2001.
  Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala. 6pp.
  
  
• Lundmark J-E. 1977 (april).
  Förslag till fältinstruktion för beskrivning av busk- och markvegetation. (Komplettering av det klassificeringssystem som tillämpas vid riksskogstaxeringen)
  Skogshögskolan, avd. f. skoglig marklära. 19 pp.
  
  
• Lundmark J-E. 1989.
  Marktillstånd och markförändringar.
  SLU. Skogsfakta Konferens, nr. 12:11-19.
  
  
• Lövblad, G., Grennfelt, P., Westling, O., Sverdrup, H. & Warfvinge, P. 1995.
  The use of critical load exceedances in abatement strategy planning.
  Water,Air and Soil Pollution 85, 2431-2436.

M

• Melkerud, P.-A., Olsson, M.T. & Rosén, K. 1992.
  Geochemical atlas of Swedish forest soils.
  Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 65, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala, 85pp.
  
  
• Melkerud P.-A. 1994.
  Mineraljorden som växtnäringskälla. In Markdagen 1994.
  Forskningsnytt om mark. Inst. f. skoglig marklära. Uppsala, pp. 9-19.
  
  
• Milberg, P., Bergstedt, J., Fridman, J., Odell, G., Westerberg, L. 2008.
  Observer bias and random variation in vegetation monitoring data. Journal of Vegetation. 
  Science 19: 633-644, 2008. 12pp. Linköpings universitet och SLU.

N

• Naturvårdsverket 1996.
  Skogsmarkskalkning. Resultat och slutsatser från Naturvårdsverkets försöksverksamhet. Rapport. 4559, Naturvårdsverket, Stockholm, 290pp.
  
  
• Naturvårdsverket & SLU 1999.
  Miljötillståndet i skogen.
  Environmental Quality in Swedish Forests. Best.nr. 1199, ISBN: 91-620-1199-5, ISSN: 0282-7298, Naturvårdsverket, Stockholm, 100pp.
  
  
• Nilsson P., 1994.
  Riksskogstaxeringens roll i den regionala miljöövervakningen.
  Arbetsrapport 21, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå. Till rapporten hör också en bilaga 4; "Förslag på redovisningspaket för landets länsstyrelser".
  
  
• Nilsson, P. 1995.
  Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen vid regional miljöövervakning.
  Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå, 40pp.
  
  
• Nilsson, S.I. 1988.
  Acidity properties in Swedish forest soils - regional patterns and implications for liming.
  Scandinavian Journal of Forestry Research 3, 417-424.
  
  
• Nilsson, S.I. 1993.
  Acidification of Swedish oligotrophic lakes - interactions between deposition, forest growth and effects on lake-water quality.
  Ambio 22, 272-276.
  
  
• Nilsson, S.I. & Tyler, G. 1995.
  Acidification-induced chemical changes of forest soils during recent decades - a review.
  Ecological Bulletins 44:54-64.
  
  
• Nilsson, S.I. 1995.
  Current chemical state of Swedish forest soils investigated by principal component (PCA) and regression analysis.
  Ecological Bulletins 44:65-74.
  
  
• Nilsson, T., Johansson, M.-B., Nilsson, Å. 2007.
  Trädslagets betydelse för markens syra-basstatus – resultat från Ståndortskarteringen.
  Skogsstyrelsen Rapport 2007:2. 78 sid.
  
  
• Nilsson, T., Johansson, M.-B., Nilsson, Å. 2006.
  Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och markförsurning i Stockholms län 1985-2010. 
  Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:04. 66 sid.
  
  
• Nilsson, T. & Lundin, L. 2002.
  Markprovtagningens betydelse vid bestämning av markens kolförråd.
  Institutionen för skoglig marklära, SLU. Uppsala. 14pp.

O

Odell, G. & Drakenberg, B. 1991. Atlas över skogsmarksväxters förekomst i Sverige. Grundat på Ståndortskarteringens material 1983-87.  Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 64, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Uppsala, 216pp. Odell, G. & Ståhl, G. 1998. Vegetationsförändringar i svensk skogsmark mellan 1980- och 90-talet. – En studie grundad på ståndortskarteringen.  Arbetsrapport 37. Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Institutionen för skoglig marklära, SLU, Umeå, 44pp. Odell, G. & Ståhl, G. 1998. Vegetationsförändringar i skogsmark från 1980-talet till 1990-talet – några resultat från den landsomfattande Ståndortskarteringen.  Svensk Botanisk Tidskrift. 92:227-232. Lund. ISSN 0039-646X. Odlare, M. 1997. Assessment of the effect of acid deposition on forest soils in Stockholm County. Underlagsmaterial. 10, Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm, 31pp. Olsson, M.T., Erlandsson, M., Lundin, L., Nilsson, T., Nilsson, Å., Stendahl, J. 2009. Organic Carbon Stocks in Swedish Podzol Soils in Relation to Soil Hydrology and Other Site Characteristics. Silva Fennica 43(2), 2009. 14pp. ISSN 0037-5330. Olsson, M.T., Rosén, K. & Melkerud, P.-A. 1993. Regional modelling of base cation losses from Swedish forest soils due to whole-tree harvesting. Applied Geochemistry 189-194. Ortiz C., Karltun E., Stendahl J., Gärdenäs A., Ågren G. 2011. Modelling soil carbon development in Swedish coniferous forest soils - an uncertainty analysis of parameters and model estimates using the GLUE method. Ecological Modelling 222: 3020-3032.

P

• Poggio, L. 2002.
  Epiphytic algae on Norway spruce needles in Sweden - geographical distribution, time-trends and influence of site factors.
  MSc thesis at the Department of Forest Soils, SLU, Uppsala, No. 4. 28pp.

R

• Rasmussen K., Sippola J., Urvas L., Låg J., Troedsson T., Wiberg M. 1991.
  Soil Map of Denmark, Finland, Norway and Sweden, Scale 1:2 000 000.
  Lantbruksforlaget, Oslo.
  
  
• Riksskogstaxeringen 2011.
  Skogsdata. Tema: Fält- och bottenskiktsarter i Sveriges skogar.
  SLU, Inst. f. skoglig resurshushålling, 901 83 UMEÅ. Skogsdata 2011, kap. 3, s. 11-30.
  
  
• Ringvall, A., Petersson, H., Ståhl, G., Lämås, T. 2005.
  Surveyor consistency in presence/absence sampling for monitoring vegetation in a boreal forest.
  SLU. Inst. f. skogl. resurshushållning och geomatik. Artikel i Elsevier B.V., 9pp., doi:10.1016/j.foreco.2005.03.002.
  
  
• Rosén K. 1991.
  Kritiska belastningsgränser för kväve i skogsmark.
  SLU. Skogsfakta nr. 17 1991.
  
  
• Rosen, K., Gundersen, P., Tegnhammar, L., Johansson, M. & Frogner, T. 1992.
  Nitrogen enrichment of Nordic forest ecosystems. The concept of critical loads.
  Ambio 21, 364-368.

S

• Schulze, E.D., Vries, W., Hauhs, M., Rosen, K., Rasmussen, L., Tamm, C.O. & Nilsson, J. 1989.
  Critical loads for nitrogen deposition on forest ecosystems.
  Water, Air, and Soil Pollution 48, 451-456.
  
  
• Seibert, J. Stendahl, J. Sörensen R. 2007.
  Topographical influence on soil properties in boreal forest soils.
  Geoderma 141, 139–148.
  
  
• Simonsson, M. & Berggren, D. 1998.
  Aluminium solubility related to secondary solid phases in upper B horizons with Spodic characteristics.
  European Journal of Soil Science.
  
  
• SLU 2000.
  Miljötrender från SLU 2000. Skogsdata på höjden och bredden ... och på djupet.
  Tema: Miljödatabaser vid SLU. Nr 1-2/2000. Miljötrender från SLU. SLU miljödata. Uppsala, pp. 3-7.
  
  
• SLU 2000.
  Miljötrender från SLU 2000. Skogspromenad som till Samarkand (RT/SK:s fältarbete).
  Tema: På spaning i naturen. Nr 4/2000. Miljötrender från SLU. SLU miljödata. Uppsala, pp. 12-15.
  
  
• SLU 2000.
  Naturresurser & miljö. Fortlöpande miljöanalys vid SLU.
  SLU, Box 7070, 750 07 Uppsala. 18pp.
  
  
• Skogseko, 2000.
  Artikel om RT- & SK (uppföljning av miljömål). Rubrik: Övervakas från flera håll..
  Skogsvårdsorganisationens tidning, Skogseko dec. 2000, nr 4, sid. 23.
  
  
• Stegmann, B. 1992.
  Vittring i skogsmark i Gävleborg.
  Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle, 73pp.
  
  
• Stegmann, B. 1994.
  Skogsmarkens försurningskänslighet i Älvsborgs län.
  Rapport. 2, Länsstyrelsen Älvsborsgs län, Borås, 65pp.
  
  
• Stendahl, J. Johansson, M.-B. Eriksson, E. Nilsson Å. Langvall O. 2010.
  Soil organic carbon in Swedish spruce and pine forests – differences in stock levels and regional patterns.
  Silva Fennica 44 (1) 5-21.
  
  
• Stendahl, J., Lundin, L., Nilsson, T. 2009.
  The stone and boulder content of Swedish forest soils.
  Catena 77 (2009) 285-291.
  
  
• Ståhl, G., Walheim, M., Löfgren, P. 1999.
  Fjällinventering - En utredning av innehåll och design.
  Arbetsrapport 50, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, Umeå. 29pp.
  
  
• Svarén, A. 1996.
  Jordmånsbildning och markkemisk övervakning i fjällområdet - en pilotstudie.
  Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapportserie nummer 14/1996. Luleå. 46pp.
  
  
• Sverdrup, H., Warfvinge, P. & Rosen, K. 1992.
  A model for the impact of soil solution Ca:Al ratio, soil moisture and temperature on tree base cation uptake.
  Water,Air and Soil Pollution 61, 365-383.
  
  
• Sverdrup, H., Warfvinge, P., Jonsson, C., Hornung, M. & Skeffington, R.A. 1992.
  Critical loads of acidity for forest soils, groundwater and first-order streams in Sweden.
  Critical loads: concept and applications 54-67; ITE Symposium No. 28.
  
  
• Sverdrup, H., Warfvinge, P., Frogner, T., Haoya, A.O., Johansson, M. & Andersen, B. 1992.
  Critical loads for forest soils in the Nordic countries.
  Ambio 21, 348-355.
  
  
• Sverdrup, H., Vries, W.d. & De, V.W. 1994.
  Calculating critical loads for acidity with the simple mass balance method.
  Water,Air and Soil Pollution 72, 143-162.
  
  
• Sverdrup, H., Warfvinge, P. & Nihlgard, B. 1994.
  Assessment of soil acidification effects on forest growth in Sweden.
  Water,Air and Soil Pollution 78, 1-36.
  
  
• Sverdrup, H., Warfvinge, P., Rosen, K., Grennfelt, P., Rodhe, H., Thornelof, E. & Wisniewski, J. 1995.
  Critical loads of acidity and nitrogen, based on multiple criteria for different Swedish ecosystems.
  Water,Air and Soil Pollution 85, 2375-2380.
  
  
• Sverdrup, H. 1995.
  Critical loads and the BC/Al-ratio as indicator of soil acidification effects on tree growth.
  Kungliga Skogs och Lantbruksakademiens Tidskrift 134, 77-98.
  
  
• von Sydow, A. & Lindroth, S. 1996.
  Linjeinventering av fjällvegetation - resultat av fältstudier 1995.
  Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapportserie nummer 11/1996. Luleå. 37pp.

T

• Tegnhammar, L. 1992.
  Om skattning av ståndortsindex för gran.
  Rapporter - Skog. 53, Institutionen för skogstaxering, SLU, Umeå, 259pp.
  
  
• Troedsson, T. & Nilsson, Å. 1980.
  Sensitivity of forest soils to acidification in relation to the siting of coal-fired power plants.
  SNV pm 1366, Solna.
  
  
• Troedsson, T. Nilsson, Å. 1980.
  Den geografiska utbredningen av rotröta och dess samband med några markfaktorer. Markkarteringsmaterial 1963-72.
  Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 3-80.
  
  
• Troedsson, T. Nilsson, Å. 1984.
  pH in Swedish Forest Soils.
  Report 1853. Markkarteringsmaterial 1963-72. National Swedish Environment Protection Board, Solna, Sweden, 24 pp.
  
  
• Troedsson, T. 1985.
  Sensitivity of Swedish forest soils to acidification related to site characteristics.
  Report. 3001, Swedish Environmental Protection Board, Solna, Sweden, 51pp.
  
  
• Troedsson, T. & Wiberg, M. 1986.
  Den svenska jordmånskartan.
  Institutionen för skoglig marklära, SLU; 1986.

V,W

• Walheim M., Löfgren P. 2000.
  Metodutveckling för vegetationsövervakning i fjällen.
  Arbetsrapport 70 2000. SLU inst. f. skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå. 43 pp.
  
  
• Vanmechlen, L., Groenemans, R., Van Ranst, E., 1997.
  Forest soil condition in Europe. Results of a Large-Scale Soil Survey.
  Forest Soil Co-ordinating Centre. EC-UN/ECE, Brussels, Geneva, 1997. Om Sverige på s. 187-189. 262pp.
  
  
• Warfvinge, P. & Sverdrup, H. 1995.
  Critical loads of acidity to Swedish forest soils. Methods, data and results.
  Reports in ecology and environmental engineering. 5:1995, Department of Chemical Engineering II, Lund University, Lund, 104pp.
  
  
• Wilander, A. & Lundin, L. 1999.
  Återhämtning i svenska vatten och skogsmark.
  Naturvårdsverket Rapport 5028: 53-66.
  
  
• Warfvinge, P & Bertills, U.
  Naturens återhämtning från försurning - aktuell kunskap och framtidssenarier.
  Naturvårdsverket rapport 5028, 53-66.