Intensifierade fotograferingar
Vid undersökning av biologiska system är det vanligt att parametrar inte kan mätas på ett fullt konsekvent sätt och att försöksdata måste bygga på mer eller mindre personliga bedömningar, grundade på erfarenhet och omdöme. Konsekvenserna av detta är förstås dels ökad risk för systematiska fel i datainsamlandet, dels att verifiering av tidigare gjorda bedömningar sällan kan göras. Goda bilder tagna under standardiserade (blixt-)ljusförhållanden, tolkade av en eller få vana bildtolkare minskar dessa felkällor till avsevärt mycket lägre nivå. Efterkontroll är obegränsat möjlig, under exakt samma förhållanden som ursprunglig tolkning. En väsentlig fördel är att stora bildmaterial kan bearbetas successivt och stickprovsvis, med bilder valda slumpvis eller på annat sätt.
Det finns således stora vinster med att använda fotografering som ett led i beskrivningen av provytorna – men åtskilliga metodproblem måste lösas först. En hel del frågor kräver svar; vilken upplösningsgrad bör man sikta på vad gäller resultatet, vilka uppenbara problem finns, vad krävs i fråga om tekniska och andra resurser, tänkbara konsekvenser för fältarbetets utförande, sett från lagets synvinkel, osv.?
En metodstudie bör syfta till att prova ut och beskriva konkreta metoder för fotografisk registrering, som bygger på enkel hantering, snabbhet och erforderlig kvalitet i resultatet. Basmetoder för analys av bilder bör utarbetas; dels en direkt okulär analys av bilderna, dels en metod för datorbaserad analys av digitaliserade bilder.
Tidgare erfarenheter av fotografering inom programmet
Fotografering av små och stora vegetationsytor
|
Flera pilotstudier har genomförts på Ståndortskarteringen när det gäller att översiktligt fotografera 100 m2stora vegetationsytor, samt att ta bilder rakt uppifrån på ca kvartskvadratmeterstora vegetationsytor.
  
Fr.v.: diabild, svartvit bild resp. infraröd bild över liten vegetationsyta. Observera att originalbilderna har betydligt bättre upplösning än dessa miniatyrer. |
Stamlavsfotografering
|
En metod för fotografering av stamlavar finns utarbetad i nära anslutning till Ståndortskarteringen och Riksskogstaxeringen. För att passa i detta sammanhang har det varit viktigt att fältdelen av arbetet inte skulle kräva någon artkunskap, samt att fotograferingen kan utföras snabbt med ett minimum av handgrepp och inställningar. Därför har t.ex. inget koordinatnät applicerats på stammen vid fotograferingstillfället, utan detta har istället projicerats på bilden vid den senare bildtolkningen, då stammens diameter (och därmed krökning) är uppmätt och känd. Ett ganska stort antal provträd spridda över hela landet har under 90-talet upprepade gånger fotograferats på ett urval av RT:s permanenta provytor, och metoder för manuell bildtolkning har provats. Mer utvecklingsarbete krävs dock för att hitta lämpligaste sätt att kvantifiera mängden lav, och att bildtolkningen anpassas till mer resurseffektiva digitala metoder. Bilder med kringdata finns sparade, men någon djupare analys har ännu inte utförts på materialet. Frågor om stamlavsfotoprojektet besvaras av Ola Löfgren  , tel: 018 - 67 34 33. |
Stamlavsfotografering sker på ett standardiserat sätt i stereo, och alltid i blixtljus. Här en miniatyrbild i mono. Den röda punkten utgör bildens mitt.
Foto: Ola Löfgren, SLU. |
Videofilmning av vegetationsytor (för kommande 3D-animationer)
|
Försök har gjorts på Markinventeringen att videofilma provytor med ordinärt fältskikt. Detta på den tiden då ansvaret för markvegetationsbeskrivningen låg mer på inst. f. skoglig marklära.
Syftet med pilotförsöket var att videofilma en vegetationsyta som samtidigt fältbedömts på ordinärt sätt (enl. RT:s markvegetationsbeskrivningsmetod) av ett relativt stort antal inventerare.
Av filmsekvenserna är ambitionen att med framtida mer avancerade databehandlingsmetoder kunna skapa en tredimensionell virituell ”värld” som man kan välja att betrakta från olika håll, samt att göra automatiska täckningsgradsbedömningar sett rakt uppifrån på några vanliga arter/artgrupper inom ytan. Förhoppningen är att ett bättre ”facit” skall kunna skapas för kalibreringssammanhang. Ett användbart/trovärdigt sådant ”facit” har till dags dato inte gått att skapa utan destruktiva metoder, och en videofilmning kan kanske vara ett steg i rätt riktning mot problemets lösning – det är i alla fall förhoppningen.
Skakningar i bilderna, liksom ovidkommade föremål (såsom fötter eller skymmande växtskikt), bedöms kunna tas bort i programvaran. Liknande databearbetningar har redan skett från filmsekvenser tagna från t.ex. små förarlösa flygplan och ballonger på inst. f. skoglig resurshushållning.
De grafiska programmen blir allt mer avancerade och fr.a. tillgängligare för en billigare penning (detta kanske främst pga. datorspelens snabba utveckling). Vi har inte haft resurser att vidare bearbeta data från detta försök. Nu finns det i alla fall ett första material som det går att arbeta med när den dagen kommer.
Linjestråk över vegetationsytan utefter vilka videokameran rördes.
Illustration: Gunnar Odell, SLU 2005.
Idén borde kunna utvecklas för att vara användbar i fler sammanhang inom kommande Markinventering även om inte just markvegetationsbeskrivningar ingår – det kan t.ex. gälla fotografering av jordmånshorisonter i de grävda groparna.
Provgrop med jordmånstypen Arenosol.
Foto: Ola Borin, SLU 2007. |
Tillbaka till Utvecklingsidéer och -projekt