Svensk konkurrenskraft

Drivkrafter bakom tillämpningar av bioteknik

I delprojekt 5 kommer vi att analysera styrningen av det svenska livsmedelssystemet och den nationella och internationella lagstiftningen. Vi kommer också att undersöka begränsningar och möjligheter att producera och distribuera innovativa produkter och processer samt effekterna på den svenska ekonomin.

Den ekonomiska och lagstiftningsmiljö i vilken företagen är verksamma ger förutsättningarna för dem att producera och tillämpa ny teknik. Företagen satsar på innovationer om de har möjlighet att kommersialisera produkten eller tjänsten med vinst. Lönsamheten beror på i vilken grad de kan ta hem de intäkter som genererats av deras innovation.

”Appropriability regime” är i vilken grad företagen har möjlighet att ta hem de intäkter som genereras av deras innovationer, i ett tight system kan företagen behålla de intäkter de tjänar från sina egna resurser, medan dessa vinster spiller över till andra företag det i en löst system. Styrkan i appropriability systemet i en bransch är relaterat till patentstyrka, värdet av att ha ett försprång och förmågan att upprätthålla sekretessen kring en innovation. Dessa faktorer är också relaterade till marknadsstruktur och styrningen av transaktioner. Särskilt med avseende på allianser och integration mellan företag påverkas det enskilda företagets oro beroende på vilken bransch alliansen sker och om appropriabilitetsregimen i branschen är tight eller lös. Olika studier pekar på en relativt låg grad av appropriabilitet i livsmedelsindustrin jämfört med andra industrier i EU. Ackumuleringen av kunskap är ganska låg, vilket leder till ganska få innovationer.

Valet av organisationsform är ofta det som ger vissa företag fördelar framför andra. Strukturen i de relevanta branscherna och styrningen av transaktioner mellan och inom företagen begränsar och stimulerar utveckling av nya grödor och produkter och dess användning av lantbrukare, och industriernas bearbetning och hantering av produkterna i senare led. Vi behöver därför studera hur valet av system för företagsstyrning, den övergripande organisationen av företaget, och strukturen i branschen, påverkar innovationer inom livsmedelssektorn; inklusive bioteknikindustrin, jordbruk, bearbetning och distribution till den slutliga konsumenten. Vi kommer också att undersöka befintliga regelverket för bioteknik i Sverige, i Europa och internationellt, och uppskatta den potentiella effekten av utveckling och odling av de grödor som utvecklas i delprojekt 1 på den samlade svenska jordbruksekonomi. Sammantaget kommer detta att ge en gedigen grund för att förstå de ekonomiska och institutionella begränsningar och möjligheter som finns inom området.

Målet är en samman-ställning som kan utgöra underlag för diskussioner kring politiska rekommendationer. Resultaten kommer att vara relevanta för aktörer i den primära lantbrukssektorn, den biotekniska industrin och andra intressenter inom bearbetning och distribution i livsmedelsindustrin.

 

 

HAR DU FRÅGOR OM MISTRA BIOTECH? VÄNLIGEN E-POSTA mistrabiotech@slu.se

 

DP5 Projektledare

Konstantinos Karantininis

 

Medverkande

Christopher Kevin Ansell

Li Feng

Sevasti Chatzopoulou

Torbjörn Jansson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad: 2012-10-16. Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se