I delprojekt 1 kommer vi att använda GM (genetisk modifiering) och icke-GM-metoder, det vill säga de senaste kunskaperna och teknikerna i kombination med konventionell förädling för att:
- Utveckla den vilda Lepidium campestre (Fältkrassing) till en kombinerad olje-och fånggröda med ökad oljehalt, förbättrad oljekvalitet och kvantitet, ökad dråsfasthet och ökad motståndskraft mot sjukdomar. Detta kommer att ske med både GM och andra tekniker.
- Etablera ett nytt tvåårigt odlingssystem med korn och Fältkrassing.
- Effektivisera kväveanvändningen i korn och potatis.
- Förbättra sjukdomsresistens i korn och potatis.
- Utveckla nya potatislinjer med hög total stärkelsehalt och hög andel amylos (jmf med amylopektin) och därmed lågt glykemiskt index (GI). Se TV-inslag om stärkelsepotatisen!
- Utvärdera stärkelseegenskaperna i potatis med hög amyloshalt och korn med höga halter av amylos och amylopektin.
Näringsläckage och vegetabilisk olja
Näringsläckage är ett av de största problemen som orsakas av det moderna jordbruket på grund av intensiv användning av kvävegödsling och jordbearbetning. Plantering av två- eller fleråriga grödor skulle kunna minska detta problem. Tyvärr är tillgången på lämpliga grödor och matchade odlingssystem mycket begränsad i Sverige. Samtidigt finns det en ökande efterfrågan på vegetabiliska oljor för både mat och biodiesel medan möjligheten att öka produktionen från befintliga oljeväxter i Sverige är liten. Förnärvarande är den enda ekonomiskt lönsamma oljeväxten höstraps, vilken bara kan odlas i de södra delarna av Sverige. Den tvååriga vilda arten Fältkrassing (L. campestre) är väl anpassad till svenskt klimat och har goda förutsättningar att bli en ny oljeväxt. Hur växtoljor bildas har studerats intensivt. Med den snabba utvecklingen av sekvenseringstekniker har fler och fler gener inblandade i de viktigaste stegen i biosyntesen av oljan kunnat identifieras, vilket har möjliggjort användning av genteknik för att förbättra oljekvalitet och kvantitet. Vi kommer att göra en påskyndad domesticering av Fältkrassing till en kombinerad fång- och oljegröda med häslomässigt bra oljekvalitet. Vi kommer också att utveckla ett nytt odlingssystem som kombinerar korn och Fältkrassing; skörd av korn det första året med undersådd av Fältkrassing vars frön skördas det andra året. Dessutom kommer vi att förbättra kväveeffektiviteten i korn och potatis.
Sjukdomsresistens
Sjukdomar (patogener) som svamp orsakar stora skördeförluster i jordbruksproduktionen, ett problem som förnärvarande främst bekämpas med kemikalier. Den omfattande användningen av bekämpningsmedel har ökat produktionskostnaderna och skapat oro för negativa effekter på människor och miljö. Restriktioner kring användningen av flera kemikalier eller förlust av effektivitet på grund av resistensutvecklingen sätter ännu mer press på den eviga kapplöpningen mellan förädlare och snabbt evolverande patogener och förändrat klimat. Att förbättra befintliga sorters resistens mot sjukdomar och utveckla nya linjer med mer hållbart motstånd är därför av stor betydelse. Intensiva studier har gjorts för att förstå de molekylära mekanismer som ligger bakom olika sjukdomar, vilket underlättar arbetet med att öka motståndskraften mot sjukdomar i exempelvis potatis. I Mistra Biotech ska vi förbättra patogenresistens i korn och potatis.
Hälsosammare produkter
Potatis och korn, två viktiga svenska grödor, behöver förbättras för att uppfylla kravet på hälsosamma produkter från marknaden. Amylos är en stärkelse med ett lågt glykemiskt index (GI) och genom att höja amylosinnehållet med bibehållen stärkelsehalt i potatis kan den bli ett hälsosamt alternativ för diabetiker och som dietmat. Vi kommer också som jämförelse att utvärdera stärkelsekvaliteten i korn med hög amyloshalt. Se TV-inslag om stärkelsepotatisen!
Målet i detta delprojekt är att producera nya växtsorter och produkter som har fördelar för konsumenten, lantbrukaren, livsmedelsindustrin och miljö.
HAR DU FRÅGOR OM MISTRA BIOTECH? VÄNLIGEN E-POSTA mistrabiotech@slu.se