Ekologiska bedömningar i MKB-processen.

Sammanfattning

Det här är ett examensarbete i biologi, som behandlar ekologiska bedömningar i MKBprocessen. Då MKB som arbetsmetod är ganska ny i Sverige ville jag undersöka behovet av en handbok i MKB. Jag ville också utreda vilka problem man kan ställas inför vid upprättandet av MKB-dokumentet och om möjligt ge svar på de frågeställningar som kan uppkomma under processens gång. En intervjustudie utfördes med företag som arbetar med MKB för att utreda dessa frågeställningar. Resultatet av intervjustudien visade var svårigheter kan uppstå, varför det fortsatta arbetet sedan koncentrerades på dessa delar. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en metod för att utreda hur ett projekt påverkar sin omgivning. MKB består dels av ett dokument som ska användas som beslutsunderlag vid myndigheternas tillståndsprövning av ett projekt, dels den process som föregår framställningen av dokumentet. Dokumentet ska enligt miljöbalken bl.a. innehålla en redovisning av de olika lokaliserings- och utformningsalternativ som har beaktats, de tänkbara
konsekvenser som kan uppstå för människor, flora, fauna och miljön i övrigt samt vad som kan göras för att eliminera eller minska konsekvenserna. Detta ska sammanställas på ett lättfattligt sätt i en icke-teknisk sammanfattning.
MKB-processen är reglerad enligt lag och det är upp till verksamhetsutövaren och MKBförfattaren att se till att den integreras i projektplaneringen i övrigt. För att MKB-dokumentet ska bli tydligt och innehålla relevant information bör processen genomgå sex olika faser:
• Kontroll av relevant lagstiftning
• Nulägesbeskrivning av projektplatsen
• Identifikation av konsekvenser och konflikter
• Konsekvensförutsägelser
• Värdering av konsekvenserna
• Utformning av skadeförebyggande åtgärder.

De flesta bestämmelser som rör ekologiska bedömningar i MKB regleras i Miljöbalken (MB). Därutöver kan det finnas regionala eller lokala bestämmelser. Uppgifter om detta kan erhållas bl.a. hos länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket. Utöver Miljöbalken finns en rad andra lagar som kan vara av betydelse och värda att kontrollera, bland annat Skogsvårdslagen, Plan- och Bygglagen, samt Jaktlagen. Nulägesbeskrivning av projektplatsen görs för att bilda sig en uppfattning om områdets beskaffenhet, om det är känsligt, vilka typer av habitat och arter som finns på platsen och om den hyser nyckelarter eller ovanliga arter. Detta utförs för att senare kunna sätta begränsningar i tid och rum för konsekvensförutsägelserna så att arbetet koncentreras på de konsekvenser som är mest betydande. Identifikation av konsekvenser är en kreativ process. I den här fasen är det viktigt att man inte låser sig vid olika alternativ eller lösningar utan låter fantasin flöda. Det finns ett antal olika metoder man kan använda sig av för att identifiera konsekvenser, varav matriser, checklistor och diagram av olika slag är de mest använda. För förutsägelser och värdering av konsekvenser finns få kvantitativa metoder utarbetade vilket genast försvårar arbetet. Av resultatet från intervjustudien att döma är det också de här två faserna som är de mest problematiska. I somliga fall går det att förutspå konsekvenser men i de flesta fall kan man bara förutspå effekter av en verksamhet. För tolkning av effekter bör man ha kunskap om ekologi och hur de studerade systemen reagerar på olika störningar. Många gånger kan man varken förutspå konsekvenser eller effekter utan får istället använda sig av den empiriska kunskap som finns samlad. För värdering av de konsekvenser man förutspått finns olika tillvägagångssätt. Man kan basera sina värderingar på lagkrav, förordningar och andra bestämmelser, på vetenskapliga fakta, undersökningar och empirisk kunskap, enligt ekonomiska kriterier, eller enligt etiska och estetiska värdegrunder. Värderingen måste ta hänsyn till lagkraven men en bra värdering tycker jag tar hänsyn även till de etiska och estetiska värdegrunderna.

Ladda ner rapporten