Medfinansiering av transportinfrastruktur
Regeringen beslutade september 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transportinfrastruktur, t.ex. i form av bidrag eller brukaravgifter, i det framtida planeringssystemet för transportsystemet. Slutbetänkandet "Medfinansiering av transportinfrastruktur - ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer för medfinansiering", SOU 2011:49, lämnades in i juni. Nu har Sveriges kommuner och landsting samt Naturvårdsverket yttrat sig över betänkandet.
Läs mer och ladda ner SOU 2011:49 på Regeringens webbplats
Läs SKL:s yttrande
Läs Naturvårdsverkets yttrande
Samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet
Regeringen kom i mars i år med slutbetänkande av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, Strålsäkerhet - gällande rätt i ny form, SOU 2011:18. Behovet av regelförenkling och effektivisering när det gäller kärnteknisk verksamhet och övrig verksamhet med strålning har under lång tid varit en återkommande fråga. Det är den dubbla tillståndsprövningen, den överlappande prövningsprocessen med två separata tillstånd med lika rättsverkan som angetts utgöra ett problem. Även andra frågor som har sin grund i en bristande samordning i lagstiftningen har tagits upp. Naturvårdsverket har lämnat yttrande på betänkandet där de anser att en samordnad reglering på kärnteknikens och strålskyddets område är önskvärd. Vissa av regeringens förslag riskerar emellertid att göra miljöbalken mindre enhetlig och mer svårtillgänglig.
Läs mer och ladda ner SOU 2011:18 på Regeringens webbplats
Läs Naturvårdsverkets yttrande
Vattenkraften slipper miljökrav
Dagens lagstiftning om vattenkraften är föråldrad. Undantagsregler gör att myndigheterna har svårt att ställa moderna miljökrav på vattenkraftsbolagen. Statens jurister får i stället ägna sin tid åt att tolka flera hundra år gamla lagböcker och privilegiebrev. Kostnaderna för miljöåtgärder för vattenkraften fördelas inte utifrån den annars rådande principen att den som förstör ska betala, utan belastar i dag i hög grad samhället. Domstolarna tolkar lagarna på ett sätt som försvårar för Sverige att lyckas uppnå EU:s krav enligt vattendirektivet, enligt ett internt pm från miljödepartementet. Men pm:et nådde aldrig dåvarande miljöminister Andreas Carlgren, vilket resulterade i att regeringens enda åtgärd var att sätta av 5 miljoner kronor till ökad tillsyn av landets 2 000 kraftverk.
Läs mer på Riksdag och departements webbsida
Läs intern promemoria från miljödepartementet
Naturvårdsverket anser att hela vindkraftparken i Piteå bör prövas samtidigt
Markbygden Vind AB har lämnat in en ansökan på 314 av de 1101 vindkraftverk som regeringen har gett tillåtlighet till. Naturvårdsverket anser att man behöver pröva hela den tänkta anläggningen samtidigt, inte i etapper.
Läs hela yttrandet på Naturvårdsverkets webbplats
Naturvårdsverket yttrar sig över nytt miljötillstånd för Arlanda flygplats
I naturvårdsverkets yttrande till mark- och miljödomstolen anser det att Swedavia måste komplettera sin ansökan om nytt miljötillstånd, bland annat när det gäller flygbuller och utsläpp till luft och vatten.
Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats
Nord Stream offentliggör miljöundersökningar från fem länder
Nord Stream offentliggör nu resultaten av det miljökontrollarbete som företaget genomfört i varje land genom vars vatten gasledningen passerar, det vill säga Ryssland, Sverige, Finland, Danmark och Tyskland. Enligt Nord Stream visar miljökontrollerna att gasledningen inte haft någon betydande påverkan på miljön, till exempel vad gäller vattenkvalitet, bottenströmmar, fåglar, fisk och havsbottnens återhämtning. Beräkningarna och modellerna i Nord Streams miljökonsekvensbeskrivningar har därmed visat sig korrekta. Bedömningen är därför att miljökonsekvenserna hittills har varit i linje med miljökonsekvensbeskrivningarna eller till och med mindre än väntat. Nord Streams kontrollprogram omfattar studier inom sexton olika områden.
Läs mer på Nord Streams webbplats
Medborgardialog om vindkraft - exempel från sju kommuner
Runt om i landets kommuner har det de senaste åren pågått en aktiv planering för utbyggnaden av vindkraft. I den här broschyren kan du läsa om hur sju kommuner har arbetat med dialog med medborgare och politiker. Exemplen kan ge tips och fungera som inspiration för andra som ska utveckla medborgardialogen i planeringsarbetet.
Läs mer och ladda ner broschyren från Boverkets webbplats
Ny rapport från Boverket om EU:s påverkan på fysisk planering - en kartläggning
av EU-initiativ inom miljöområdet
Fysisk planering är inte ett kompetensområde för EU, vilket innebär att det är upp till medlemsländerna att reglera den verksamheten. Syftet med rapporten är att göra en översikt över olika miljöinitiativ inom EU som har betydelse för svensk fysisk planering. Följande områden inom EU:s miljöpolitik behandlas i rapporten: Klimat, Naturskydd och biologisk mångfald, Buller, Vatten, Utsläpp av farliga ämnen och Strategisk miljöbedömning.
Läs mer och ladda ner rapporten på Boverkets webbplats
Spännande projekt om socialt hållbar utveckling i Göteborg
S2020 är namnet på ett uppdrag som Social resursförvaltning har fått av kommunfullmäktige. Syftet med uppdraget är att se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. S:et i förkortningen står för ”socialt hållbar utveckling” och 2020 står för det år som är målet att vi ska ha kommit dithän. Uppdraget innebär att bidra till att formulera hur Göteborg kan bli socialt hållbart. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet, och det ska ske i samspel mellan de tre dimensionerna – den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. En uppgift för S2020 blir också att beskriva sociala faktorer som hindrar respektive gör en önskvärd utveckling möjlig. I S2020:s arbete bidrar tjänstemän och forskare med sina Kunskaper i frågor om socialt hållbar utveckling. Den samlade kunskapen används för att förstärka den sociala dimensionen i kommunal planering. Man har inom S2020 nyligen lanserat en kunskapsmatris som är ett verktyg för alla som jobbar med sociala frågor kopplat till den fysiska miljön. I kunskapsmatrisen som är en gemensam kunskapsbank finns forskningsrön och aktuella exempel.
Läs mer om S2020
Här hittar du kunskapsmatrisen
Barn och unga i samhällsplaneringen
Barn och unga ska bestämma mer i kommunerna. Därför pågår nu ett projekt för att öka ungas inflytande. Projektet ska resultera i nya metoder och rutiner när man planerar till exempel nya tågstationer eller bostäder. Barn och ungdomar har mycket tankar och idéer väl värda att ta till vara i samhällsplaneringen. Att barn och unga ska kunna påverka det som berör dem står också i FN:s barnkonvention. Just nu pågår ett projekt för att öka de ungas inflytande som Trafikverket och Boverket driver på uppdrag av regeringen tillsammans med sex kommuner. Resultatet ska bli nya metoder och rutiner i planeringen av bland annat nya tågstationer, bostäder och trafikplatser.
Läs mer på trafikverkets webbplats
Läs även om ett projekt om barnkartor i GIS på Institutionen för Stad och land, SLU
Läs mer och ladda ner publikationen ”Guide till Barnkartor i GIS – ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering”
Den goda staden
"Den Goda Staden" har varit ett samverkansprojekt mellan Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun samt Boverket, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet pågick under åren 2005-2010. Ambitionen har varit att genom samarbete utveckla gemensam kunskap och erfarenhet inom området stadsutveckling och transporter, för att ta sig förbi hinder och svårigheter. Projektet har utgått från konkreta delprojekt i de tre kommunerna och har där identifierat kunskapsbehov.
Läs mer om projektets innehåll och publikationer på trafikverkets webbplats
Där finns bland annat en intressant rapport om planeringsprocessen för infrastruktur, ”Haffa tidstjuvarna”
Urfolk, lokala samhällen och miljökonsekvensbeskrivning
FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD) har tillsatt en kontinuerlig arbetsgrupp för frågor rörande urfolks- och lokala samhällens kunskap och naturresursanvändning. Denna har utvecklat särskilda riktlinjer för att underlätta genomförandet av MKB:er, SKB:er och kulturkonsekvensbeskrivningar i samband med projekt som påverkar lokala samhällen. Riktlinjerna kallas Akwé: Kon-riktlinjerna och antogs av konventionens partsmöte redan år 2000. Avsikten är att länder som har skrivit under CBD naturligtvis även ska tillämpa besluten nationellt, vilket också gäller Akwé: Kon. Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap) vid Centrum för biologisk mångfald har för att öka tillgängligheten nu översatt dessa riktlinjer till svenska.
Ladda ner riktlinjerna från CBM:s webbplats