MKB-centrum SLU inrättades 1999 och är ett kompetenscenter för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och för miljöbedömningar i politik och i planeringsprocesser. Målsättningen är att fungera som ett nav för utbildning, forskning, utvecklingsarbete och information inom området. Centret är placerat vid institutionen för Stad och land på Ultuna och drivs i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
Programförklaring
Avsikten med centret är att det skall vara fungera som en samordnande enhet vad gäller forskning och utbildning med anknytning till MKB vid SLU. Redan idag har, utöver institutionen för stad och land, bland annat institutionerna för landskapsplanering Alnarp, ekonomi, och markvetenskap verksamhet som berör frågor om MKB som process. Betydligt fler institutioner utför eller har kunskap om sektorsanpassade delar av MKB. Den professur i MKB som är tillsatt vid Blekinge Tekniska Högskola har 20% av tjänstgöringen förlagd till SLU.
Centret ska huvudsakligen vara en teknisk organisation och "ansikte utåt", som rent praktiskt inordnas i institutionen för stad och lands lokaler och verksamhet, så att teknisk hjälp etc. kan samordnas. Utbildningen ska ligga kvar på institutionen, men personalen ska kunna vara gemensam.
En stor del av kompetensen inom institutionen för stad och land ligger på MKB som process, vilket är MKB-centrums uppgift att utveckla. Utöver detta har institutionen, i likhet med andra institutioner inom SLU, specialistkompetens. För institutionens del avser det genomförande av delarna ekologi och landskapsplanering. Andra institutioner bidrar med sin specialistkunskap inom till exempel mark, vatten, toxikologi och patologi samt jord- och skogsbruk.
Verksamheten
Centrets verksamhet skall i första hand röra forskning och kunskapsuppbyggnad om MKB-processen. Inom MKB-forskningen finns ett stort behov av forskning kring genomförda MKB (inklusive uppföljning och granskning), jämförande studier med andra länder, fallstudieprojekt för inhämtande av ny kunskap, strategiska miljöbedömningar för projekt som faller under miljöbalkens MKB-kapitel, samt lagar som ansluter till MKB-kravet (till exempel skogsvårdslagen).
Införandet av Miljöbalken 99-01-01 har medfört ett stort behov av såväl metod- som kompetensutveckling inom MKB. Eftersom hanteringen av MKB blir betydligt mer uppstyrd än tidigare, kommer behovet av forskning kring detta, liksom utvärderingar (se ovan) att bli ett stort arbetsfält.
Eftersom det inom Sverige är förhållandevis nytt och oprövat med MKB kommer det att krävas en stor utbildningsinsats det närmaste decenniet, vilket centret, genom SLUs olika institutioner bör kunna stå till tjänst med. Dessutom är avsikten att centret ska kunna delta på konsultbasis i projekt som har intresse för utvecklingen av MKB i Sverige och internationellt, men även som opartisk granskare av genomförda miljökonsekvensbeskrivningar. Det är framför allt i det sammanhanget som specialistkunskaperna på SLUs olika institutioner kommer in. Ett exempel på denna typ av engagemang är deltagande som "bollplank" i arbetet med att utreda miljökonsekvenserna av att tunneln genom Hallandsåsen färdigställs, eller att delta i Sida-finansierad utbildning i MKB.
Centret deltar i projekt som gagnar utvecklingen av ämnet genom att t ex arbeta med nya situationer eller problem, arbeta med projekt som kan användas för visa upp goda exempel i undervisningen, och/eller introducera och informera om MKB i nya sammanhang.
Rollen för ett MKB-centrum vid SLU kan, förutom det ovan beskrivna, vara att tillsammans med samhällets olika aktörer utveckla MKB-metodik och MKB-kompetens.
Det finns ett stort behov av ett nätverk för MKB i Sverige. MKB-centrum SLU kan fylla en sådan roll och fungera som ett nätverksnav. Våra målgrupper för detta nätverk är kommuner, länsstyrelser, myndigheter, konsulter, högskolor och universitet samt alla andra som är intresserade av MKB och SMB. Vid årsskiftet 2005-06 finns drygt 1300 aktörer med i MKB-nätverket.
Intresset hos externa aktörer är stort och vi genomför årligen ett antal uppdrag bland annat åt olika statliga myndigheter. Sida stöder centret med ett bidrag motsvarande fyra tjänster för att följa Sidas arbete med miljökonsekvensbedömning.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har givit ett stipendium till en estnisk doktorand för studier i MKB hos oss.
Organisation
MKB-centrum leds av en styrelse som består av representanter för såväl SLU som externa intressenter, främst statliga verk med MKB-ansvar. Det dagliga arbetet leds av ett kansli, med en föreståndare som chef. SLU finansierar en halvtidsföreståndare under en försöksperiod om tre år. Den administrativa organisationen vid institutionen för stad och land utnyttjas för ekonomiska och personaladministrativa frågor, samt för kontorsutrymmen m m, men centret ska betjäna hela SLU.
Anders Hedlund är föreståndare från och med 1 september 2004.