MKB och miljöbedömning

Regler och Praxis

Miljökonsekvensbedömning, MKB, är ett verktyg och en metod för att förutsäga framtida miljöpåverkan av en planerad verksamhet. MKB används idag över i stort sett hela världen, fler än 120 länder har lagregler eller liknande om MKB. Miljökonsekvensbeskrivning handlar ofta om att förutsäga miljöpåverkan av ett ”projekt”, till exempel en planerad industri, en väg eller en annan anläggning. Numera gör MKB eller liknande miljöbedömningar allt oftare av planer, program eller övergripande politiska beslut.

MKB är spritt över världen och de olika ländernas ”MKB-system” uppvisar en stor variation, till exempel när det gäller vem som ansvarar för MKB eller i vilka fall MKB ska användas. I många länder innebär miljöpolitiken att olika aktörer i samhället själva kan ta ansvar för att föreslå lösningar på miljöproblemen. I detta perspektiv ges MKB i lagsystemen rollen av en process som drivs av exploatören, och genom vilken myndigheter och andra aktörer kan få insyn och ges möjlighet att bidra med kunskap och synpunkter redan innan projekt är färdigutvecklade. Ett exempel på detta är det svenska MKB-systemet och de regler om MKB som finns i miljöbalken.

En vanlig uppfattning att MKB bara ska komma ifråga när den planerade verksamheten kan leda till särskilt omfattande miljöpåverkan, betydande miljöpåverkan är ett uttryck som används i EU:s direktiv om MKB. Utvecklingen av verksamheter som medför risk för särskilt stor eller betydande negativ påverkan på miljön kan behöva stöd av en miljöbedömnings-process redan i skeden när lokalisering och utformning utreds. Då finns möjligheter att undvika eller minska allvarliga miljö­effekter och risker. Men en miljökonsekvens­ beskrivning innebär, genom tids-, och resursåtgång m m, också en uppoffring för exploatörer, samrådsparter, beslutsfattare och andra aktörer. MKB ska därför användas med urskillning, och i de flesta länder görs inte MKB för verksamheter som medför små och få risker för miljön. I Sverige finns en annan syn på tillämpningen av miljökonsekvens­ beskrivning, krav på MKB finns också vid prövning av verksamheter och åtgärder som inte medför betydande miljö­påverkan. Det finns flera motiv till detta, bland annat risken för att flera åtgärder sammantaget (kumulativt) leder till betydande påverkan.

Scematisk bild över MKB-pocessen


Syfte och funktion hos projekt-MKB kan sammanfattas i följande tre punkter:

•  MKB är en process som syftar till att integrera miljöhänsyn när en verksamhet eller åtgärd planeras och utformas.

•  MKB är en process som syftar till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter m.fl. intressenter en möjlighet att påverka verksamheten/åtgärden och det beslutsunderlag som tas fram.

•  MKB är ett dokument som ska fungera som beslutsunderlag vid tillståndsprövning och motsvarande.

 


Miljökonsekvensbedömning är en systematisk process

Miljökonsekvensbedömning kan bäst beskrivas som en systematisk process där effekterna på miljön av ett föreslaget projekt (verksamhet eller åtgärd) studeras i förväg. Ett syfte med processen är att få fram ett beslutsunderlag som kan användas för att avgöra om projektet kan tillåtas eller inte. Miljökon­sekvens­beskrivningen är det dokument som blir produkten av genomförd process. Med anledning av detta talar man ofta om MKB som både en process och ett dokument. Meningen är att MKB-processen ska kunna identifiera och beskriva de positiva och negativa konsekvenser som en planerad verksamhet kan medföra för miljön i vid bemärkelse. Under processens gång ska denna kunskap kunna användas av exploatören/ verksamhetsutövaren för att göra verksamheten mera miljöanpassad. I slutänden ska MKB, tillsammans med annat beslutsunderlag som tas fram, till exempel utredningar om ekonomi, möjliggöra en samlad bedömning av verksam­hetens lämplighet och sannolika miljöpåverkan.


Miljökonsekvensbedömning innebär en process som principiellt kan delas in i följande skeden eller moment:

•  Behovsbedömning – bedömning eller beslut om MKB behövs

•  Framtagande av bakgrundsdata om miljön och miljöns utveckling

•  Identifiering av alternativ för lokalisering, utformning, m m.

•  Identifiering av nollalternativ

•  Samråd/dialog med allmänheten, organisationer, myndigheter m fl intressenter

•  Avgränsning av MKB-utredningen med avseende på alternativ, miljöaspekter, systemgränser, m. m

•  Identifiering, beskrivning och bedömning av effekter

•  Identifiering av skadeförebyggande åtgärder

•  Sammanställning av MKB-dokument

•  Granskning av MKB-dokument och samrådsförfarande inför beslut

•  Kontroll och uppföljning av miljöpåverkan

MKB-processen kan genom lagregler vara formaliserad


Sidan uppdaterad: 2012-07-31. Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se
 

MKB och miljöbedömning • telefon: +46 18 67 10 00 • e-post: mkb@slu.se • webbansvarig: mkb@slu.se