Syftet med NILS är att samla, analysera och presentera data om tillstånd och förändringar samt påverkan av markanvändning på biologisk mångfald och natur- och kulturlandskapsvärden över hela den svenska landmiljön. NILS första inventeringsår, 2003, föregicks av ett utvecklingsarbete som påbörjades i slutet av 1990-talet och som bland annat innehöll en informationsanalys där ett stort antal forskare och myndigheter fick tillfälle att lämna förslag på innehåll och metoder.
Behov av data för uppföljning av miljökvalitetsmålen har varit grundläggande i val av utlägg och metoder. Vidare ska data kunna utgöra underlag för rapportering i förhållande till internationella konventioner, exempelvis EU:s SEBI 2010-indikatorer för uppföljning av Konventionen om biologisk mångfald, CBD. Mer generellt finns det ett påtagligt behov av nya och bättre data om tillstånd och förändringar i det svenska landskapet, samt av långa tidsserier av data som underlag för strategier och beslutsprocesser. Detta är inte minst viktigt i ett klimatförändringsperspektiv.
Det finns också ett ökat behov av att arbeta med miljöfrågor i landskapsskala och med ett helhetsperspektiv på markanvändning och olika markslag. NILS är utformat för att bland annat tillhandahålla information om de rumsliga relationerna i olika typer av landskap – ytor, linjer och punkter med viss storlek, form, naturtyp, markanvändning, struktur, m m – och hur de förändras över tiden med pågående markanvändning och naturliga förändringar. NILS har fokus på detaljerad beskrivning av naturtypers kvalitet och olika typer av påverkan i alla landmiljöer.
Uppdraget att genomföra NILS är lagt till institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, där den nära kopplingen till forskning och erfarenheter av verksamheten inom Riksskogstaxeringen tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt. NILS är också en del av SLU:s verksamhetsområde Fortlöpande miljöanalys och ingår där i program Jordbrukslandskap. Inom NILS arbetar också personer som är anställda på andra institutioner och universitet, vilket innebär att kontaktytan är väl utbyggd och att många utvecklingsprojekt bedrivs i samarbete med olika forskningsmiljöer och myndigheter.
NILS basprogram
Det finns totalt 631 så kallade NILS-rutor, vardera 5 x 5 km stora, fördelade över alla landmiljöer i Sverige; skog, jordbruksmark, fjällen, myrmarker, stränder och tätorter. Rutorna inventeras i ett femårigt omdrev. Inventeringar görs både i fält och genom tolkning av flygbilder. Det första femåriga inventeringsvarvet genomfördes mellan åren 2003 och 2007, och från och med det inventeringsvarv som påbörjades 2008 finns det möjlighet att skatta förändringar utifrån fältdata.
I centrum av varje NILS-ruta finns en 1 x 1 km ruta dit inventeringsarbetet koncentreras. I flygbilderna tolkas polygoner, ner till 0,01 ha stora enhetliga områden, linjer och punkter, och i fält inventeras cirkelprovytor och linjer. Cirkelprovytorna är olika stora, från 20 m radie till 0,28 m radie. Därmed täcker NILS basprogram en gradient från 1 kvadratkilometer till 0,25 kvadratmeter med såväl storskalig, rumslig information som detaljerad information om exempelvis förekomst och täckningsgrad av enskilda arter eller artgrupper.
Inventeringarna, i både fält och flygbilder, är baserade på variabler, sammanlagt 356 variabler varav 87 i flygbildstolkningen och 269 i fältinventeringen. Detta medger att tillstånd och förändringar kan skattas utifrån ett stort antal olika frågeställningar genom att olika variabler kombineras. Det finns alltså en stor valfrihet i indelningen av naturtyper och vegetationstyper eller klassindelning baserad på andra variabler, beroende på den aktuella frågeställningen. NILS har utvecklat en sådan metodik även för flygbildstolkningen där man traditionellt har använt fördefinierade klasser. NILS variabler dokumenteras i ett flödesstyrt system oberoende av om det är skog, kalfjäll, stadsmiljö, myrmark eller annan landmiljö.
NILS upplägg innebär att statistiskt säkra skattningar kan göras för landet som helhet eller på landsdelsnivå. För vissa vanligare variabler är det möjligt att göra godtagbara skattningar även för mindre geografiska områden, exempelvis större län eller grupper av län. Med sin inriktning är NILS ett viktigt komplement till annan nationell miljöövervakning, exempelvis genom Riksskogstaxeringen och Svensk Fågeltaxering.
Några resultat från pågående verksamhet
Linjära landskapselement som hägnader, diken, stigar och skogskanter är spår av påverkan och bidrar till variationen i landskapet. Stengärdsgårdar är vanliga, särskilt i Götalands skogs- och mellanbygder och i jordbrukslandskapet strävar man efter att dessa ska vara välskötta och synliga så att sol- och värmegynnade lavar och olika djur gynnas. Många används inte längre och NILS inventerar därför inte bara mängd och längd utan också grad av igenväxning och skick.
Stigar och körspår kan störa vegetationen i vissa miljöer där återhämtningen tar lång tid, exempelvis på fjällhedar, eller ha en viss positivt påverkan, exempelvis för spridning av vissa orkidéarter i barrblandskogar. Preliminära resultat visar att det finns omkring 88 300 mil stigar och körspår i Sverige, fler i söder än i norr, vilket är mer än den totala längden anlagda vägar. I fjällregionen finns 13 100 mil små, mindre än 2 dm breda, stigar upptrampade av ren.
Mängden av skogskanter i landskapet är ett mått på småbrutenheten i landskapet, men också ett mått på fragmentering och påverkan. Med en given areal hyggen ger få stora eller många små hyggen helt olika förutsättningar för ekologiska processer och för arter som gynnas av sammanhängande, äldre skogar. NILS data visar att en tredjedel av alla skogskanter gränsar mot hyggen. Andra vanliga skogskanter är mot våtmarker och jordbruksmark som ofta är mer variationsrika och därför kan öka mängden livsmiljöer i landskapet.
Sverige är ett vattenrikt land med i genomsnitt ca 1100 m naturliga vattendrag per kvadratkilometer, varav en stor andel i skog. NILS data visar att många vattendrag, speciellt i södra Sverige, är påverkade av uträtning. Det är tydligt att andelen påverkade vattendrag är som störst i Götaland, och att fjällregionen har högst täthet av vattendrag och lägst påverkansgrad. Tidigare har det inte funnits så mycket detaljinformation för fjällregionen, men med data från NILS linjekorsningsinventering finns skattade mängder av alla vattendrag som är bredare än 2 dm.
Just i fjällregionen är data om tillstånd och förändringar mycket efterfrågade och där är NILS den enda infrastrukturen för nationell miljöövervakning av vegetation. Många provytor finns i närheten av trädgränsen, som är från ca 1000 m höjd i södra till ca 600 m höjd i norra fjällkedjan. Genom att NILS inventerar myrar också i fjällregionen finns det nu tillgång till heltäckande data om arealer, vegetationstyper och påverkan. En viktig påverkan är från terrängfordon, och det pågår metodutveckling inom NILS om flygbildstolkning för att kvantifiera mängden körspår av olika fordonstyper.
Flera projekt är avslutade, pågående och planerade, från mer strategiska projekt om NILS användbarhet i förhållande till miljömålen, delmålen och olika indikatorer, till samarbetsprojekt om betydelsen av landskapet för fågelfaunan där NILS samarbetar med Svensk Fågeltaxering, och till tematiska projekt om hur NILS variabler kan användas för att skatta natur och rekreationsvärden, framförallt med avseende på lokal kvalitet av naturtyper och landskapsstrukturer.
NILS är under utveckling
Användbarheten av NILS data liksom säkerheten i analyserna ökar år från år och verksamheten är under kontinuerlig utveckling. Under perioden 2009 till 2013 ligger fokus på kvalitetssäkring av data och uppbyggnad av rutiner och metoder för kommunikation och leveranser. Det sker också en kontinuerlig uppbyggnad av analysverksamheten i nära samarbete med forskare och myndigheter. Flera utvecklings- och forskningsprojekt pågår och NILS är på god väg att etableras på den internationella arenan med flera planerade och pågående samarbetsprojekt.
Det har visat sig att den infrastruktur som byggts upp genom NILS fungerar väl för olika tilläggsprogram. År 2006 initierades en parallell uppföljning av ängs- och betesmarker samt småbiotoper i jordbrukslandskapet på uppdrag av Jordbruksverket. Delar av inventeringen genomförs av NILS ordinarie inventeringslag och delar genom en separat inventering som organiseras av NILS.
År 2009 tillkom en inventering av för uppföljning art- och habitatdirektivet på uppdrag av Naturvårdsverket, Terrester habitatuppföljning (THUF), där all ny metodutveckling samt utveckling av datahantering och analyser utförs och finansieras inom ett separat LIFE+ projekt (Demonstration of an integrated North-European system for monitoring terrestrial habitats – MOTH, LIFE08 NAT/S/264). Även denna inventering utförs av NILS ordinarie inventeringslag.
Från och med 2010 genomförs regional miljöövervakning (LillNILS) på uppdrag av flera länsstyrelser, där NILS metodik har utvecklats för regional miljömålsuppföljning. Ytterligare pilot- och utvecklingsprojekt har genomförts eller pågår. Exempelvis har Riksantikvarieämbetet utformat ett förslag till kulturmiljöövervakning kopplad till NILS-rutorna.