Stubbskörd och miljöeffekter
Skogens stubbar är en hittills nästan outnyttjad resurs i biobränslesammanhang, och där finns mer än 20 procent av barrträdens biomassa. Idag finns det dock stora kunskapsluckor, vilket gör det svårt att bedöma om det är miljömässigt acceptabelt att skörda stubbar i stor skala. Därför görs nu en storsatsning på forskning vid SLU i Uppsala om såväl positiva som negativa följder av stubbrytning. Energimyndigheten, skogsindustrin och SLU satsar tillsammans 38 miljoner kronor (Energimyndigheten 21 MSEK, skogsindustrin 2 MSEK och SLU 15 MSEK) i ett forskningsprogram och 2010 ska det finnas ett faktaunderlag för en utvidgad miljöanalys. Studierna syftar till att ta fram rekommendationer om vilka stubbar och miljöer som bör undantas vid miljöanpassad stubbskörd och hur markstörningar bäst ska undvikas.
Forskning
Forskningen i programmet delas in i fyra insatsområden. En mer detaljerad beskrivning av forskningsprogrammet och de delprojekt som ingår finns i årsrapporten (se länk nedan).
Stubbarnas bränslekvalitet och miljöeffekter i systemperspektiv
Handlar om att hitta system som ger så små miljöeffekter som möjligt i förhållande till mängden producerad bioenergi. Detta inbegriper hur bränslevärdet påverkas av lagring och hantering och hur man får en fördelaktig energibalans.
Effekter på skogsskadegörare
Handlar om hur mycket stubbar som minst behöver föras bort för att angrepp av snytbaggar och rotröta ska minska. Här undersöks stubbrytningens inverkan på plantöverlevnad och virkeskvalitet och den skogsekonomiska betydelsen.
Effekter på biologisk mångfald
Handlar om hur mycket stubbar som kan tas bort utan skador på den biologiska mångfalden. Här undersöks stubbarnas fauna och flora i förhållande till vad som finns på andra substrat. Viktiga frågor är vilka stubbkvaliteter och skogsmiljöer som bör undantas från stubbuttag. Likaså var stubbskörd kan bedrivas intensivt med hänsyn till andra skogsbruks- och naturvårdsåtgärder som görs för att förstärka den biologiska mångfalden på landskapsnivå.
Kretsloppet av kol och näringsämnen samt vattenkvalitet
Handlar om stubbrytningens inverkan på kol- och näringsbalanser samt på flöden av partiklar, kvicksilver och löst organiskt kol till vattendrag på kort och lång sikt. En viktig fråga är om stubbskörd ger allvarligare effekter på vattensystem än konventionell markberedning ger.
Vetenskapligt symposium 2011
Som avslutning på forskningsprogrammet anordnas ett vetenskapligt internationellt symposium om stubbskörd och miljöeffekter. Läs mer...
Styrgrupp
Tryggve Persson (ordförande)
Jenny Stendahl (Skogsstyrelsen)
Anna Lundborg (Energimyndighet)
Hanna Triumf (Holmen Skog)
Roger Hällestrand (Sveaskog)
Stig Larsson (NL-fakulteten)
Carolyn Glynn (NL-fakulteten)
Ledningsgrupp
(representanter för insatsområdena)
Tryggve Persson (ordförande)
Raida Jirjis (Systemperspektiv)
Helena Bylund (Skogsskadegörare)
Håkan Berglund (Biologisk mångfald)
Riitta Hyvönen-Olsson (Kretsloppet)
Koordinator
Tryggve Persson
Information och kommunikation
David Stephansson
Texten är hämtad från ett pressmeddelande från SLU 2008-02-18. Läs pressemddelandet i sin helhet: länk.