Centrumbildningar och projekt
Centrumbildningar och projekt

Hur vi jobbar

Grundstommen i Riksskogstaxeringen är det årliga inventeringsarbete som utförs under barmarksperioden av ca 50 fältarbetare.

Drygt 20 anställda vid avdelningen för skoglig statistikproduktion på institutionen för skoglig resurshushållning ombesörjer de övriga delarna i organisationen - planering, utbildning av fältpersonal, genomförande av datainsamling, kvalitetssäkring av data, samt bearbetning och redovisning.

Från att vid den första Riksskogstaxeringen 1923 ha använt fältblanketter har metoderna för registrering fältdata följt teknikutvecklingen. På 1970-talet introducerades pennstanskort och från och med 1983 har handburna datasamlare använts. Vid arbetet på provytorna använder vi idag två handdatorer av märket Allegro, där trådlös kommunikation nyttjas för synkronisering/backup mellan samlarna. Data lagras i databaser redan i handdatorerna och vidarebefordras sedan till kontoret i Umeå där data från alla taxeringslag läggs in i en årsvis databas. Efter kvalitetssäkring av den årsvisa databasen uppdateras den databas som används för redovisning, där inventeringsdata från 1983 och framåt lagras, med det senaste årets data.

Förarbete

 

Inför fältsäsongen görs ett omfattande förarbete. Exempel på saker som görs är

  • Framtagning av kartmaterial till fältlagen. Detta görs med hjälp av GIS.
  • Utplock av återdata för återinventeringen av permanenta ytor.
  • Uppdateringar av fältinstruktionen.
  • Rekrytering och utbildning av fältpersonal.
  • Genomgång och packning av den omfattande utrustning som varje fältlag har med sig. Bl.a. hyrs 15 bilar inför varje säsong.
  • Uppdatering av program i datasamlare och i de system som används för att ta emot och behandla fältdata.

På övningar och exkursioner tränas fältpersonalen så att inventeringsarbetet utförs så enhetligt som möjligt.

Fältarbete

 

Datainsamlingen utförs av fältarbetslag under perioden maj-oktober. De lag som inventerar tillfälliga trakter består av två till tre personer. Inventeringen av permanenta trakter görs av lag bestående av tre personer. En av dem är specialutbildad i markinventering.

Varje år inventeras 12 000 provytor där 95 000 träd mäts och en stor mängd variabler registreras för att beskriva såväl beståndet, ståndorten som historiken.

Inventeringsarbetet utförs i korta drag enligt följande rutiner:

Arbetslaget navigerar till provytorna med GPS, i vilken samtliga provytors läge finns lagrade. Provytans läge markeras diskret i terrängen. Det är av speciell vikt att läget på de permanenta provytorna - som ska återinventeras - inte kan urskiljas av allmänhet, markägare, etc. Trädens läge koordinatsätts på permanenta provytor.

På provytorna mäts och registreras ett stort antal variabler. Bestämda regler för hur varje moment i inventeringsarbetet ska utföras finns noga beskrivet i fältinstruktionen (kan hämtas här).

Insamlat data registreras ute i skogen i små fältdatorer och levereras kontinuerligt via cd-skiva till fältkontoret.

Efterarbete

 

Efter data har samlats in i fält utförs både kontroll, efterarbete och lagring av data innan vi kan redovisa resultat från Riksskogstaxeringen

Kvalitetskontroll
Efter data har samlats in i fält påbörjas en omfattande kvalitetskontroll av insamlat data. Ett flertal rutiner används för detta. I fält sker rimlighetskontroll av vissa data direkt i datasamlaren, speciella kontrollag åker runt och kontrollinventerar arbetslagens utförda datainsamling och på kontoret utförs ytterligare rimlighetskontroller innan informationen slutligen läggs in i en databas 

Årsringsmätning
Provträden åldersbestäms i brösthöjd ute i fält. Borrkärnorna tas med till Årsringsmätningkontoret för ytterligare mätningar genom årsringsmätning. På kontoret mäts årsringsutvecklingen på de borrkärnor som tagits ut från provträden med noggranna instrument. Uppgifterna lagras sedan i en databas. Dessa uppgifter ligger till grund för skattning av tillväxten i våra skogar.

Beräknade variabler
När data från fält är kvalitetssäkrat beräknas att stort antal nya variabler utifrån detta data. För att räkna ut virkesförråd och årlig tillväxt på Riksskogstaxeringens data skattas virkesvolymen och tillväxten för de träd som ingår i stickprovet. Volymen för träd beräknas med samband mellan diameter och höjd och volym. Tillväxten beräknas med årsringsmätningens data om årsringarnas bredd. Dessutom beräknas trädens biomassa med funktionssamband.

Analys och redovisning

 

Riksskogstaxeringens redovisar sina resultat i en mängd olika former, från den enklaste redovisning av några siffror per telefon till omfångsrika analyser omfattande flera årsarbeten. Vissa grundläggande uppgifter publiceras årligen iSkogsdata där medelvärden av de senaste fem åren redovisas.Virkesförråd

För närvarande redovisas resultat fr o m 1983 enklast. Många uppgifter kan dock redovisas - och jämföras - så långt tillbaka som 1923.

Presentation
Resultat från Riksskogstaxeringen presenteras bl. a. i tabeller, diagram och kartor. Den snabba utvecklingen inom datortekniken har medfört att resultaten i allt högre grad åskådliggörs i diagram och kartor. En mängd tabeller, figurer och kartor finns arkiverat i statistik om skog. Riksskogstaxering tillgängliggör också data via Taxwebb, vår interaktiva webbtjänst för sökningar och sammanställningar av Riksskogstaxeringens data.

Precision
Eftersom Riksskogstaxeringen utförs som en stickprovsinventering, kan även precisionen för skattade resultaten skattas (se Toet, Fridman & Holm, 2007 Öppnas i nytt fönster).

Avståndet mellan trakterna/provytorna är anpassat så att fem års inventeringsmaterial ger god precision på länsnivå.

Skattningar för mindre områden - t ex kommuner och avrinningsområden - kräver modifierade inventeringsmetoder, exempelvis förtätat stickprovsnät och/eller utnyttjande av satellitfjärranalys.

Riksskogstaxeringens Programråd

"Den statistikansvariga myndigheten bör anpassa statistikens innehåll och omfattning till samhällsutvecklingen och basera denna anpassning på omvärldsbevakning inklusive dialog med användarna till exempel i användarråd och i andra fora, direkt med enskilda användare och i systematiska användarstudier." (Riktlinjer fastställda av Rådet för den officiella statistiken 2003-10-30)

Riksskogstaxeringen utför det arbete som åligger SLU i egenskap av statistikansvarig myndighet för ”Skogarnas tillstånd och förändring”. Riksskogstaxeringens Programråd är ett användarråd där frågor som rör den skogliga statistiken diskuteras. Programrådet är även inofficiellt Programråd för Markinventeringen.

Rådet träffas två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Det är Riksskogstaxeringens Programstyrgrupp (PS-RT) som ansvarar för Programrådet.

Ledamöter i Riksskogstaxeringens Programråd

Namn

Representerar

Befattning

e-post

Karin Vestlund Ekerby

LRF Skogsägarna

Expert skogsbruk och forskning

karin.vestlund.ekerby[at]skogsagarna.lrf.se

Gunilla Forsgren Johansson

Länsstyrelsen

Bitr. Enhetschef Miljöanalysenheten, länsstyrelsen i Västerbottens län

gunilla.forsgren.johansson[at]lansstyrelsen.se

Magnus Fridh

Skogsstyrelsen

Analysenheten

Magnus.Fridh[at]skogsstyrelsen.se

Ola Inghe

Naturvårdsverket

Ansvarig miljöövervakning: skog, fjäll, landskap, biologisk mångfald 

Ola.Inghe[at]naturvardsverket.se

Ola Kårén

Skogsindustrierna

Skogsvårdschef, SCA

Ola.Karen[at]SCA.com

Göran Ståhl(ordf)

SLU

Dekanus Skogsvetenskapliga fakulteten, SLU

Goran.Stahl[at]slu.se

Viveka Palm
Ersättare:
Sebastian Constantino

SCB

Enhetschef vid SCB:s enhet för Miljöekonomi och naturresurser

Viveka.Palm[at]scb.se

Sebastian.Constantino[at]scb.se

Jonas Paulsson

Energimyndigheten

Avdelningen för systemanalys

Jonas.Paulsson[at]energimyndigheten.se

Malin Sahlin

Naturskyddsföreningen

Sakkunnig Skog och Naturvård

Malin.Sahlin[at]naturskyddsforeningen.se

Ständigt adjungerade från SLU

Jonas Fridman (adj)

Riksskogstaxeringen

Programchef

Jonas.Fridman[at]slu.se

Per Nilsson (adj)

Riksskogstaxeringen

Redovisningsansvarig

Per.Nilsson[at]slu.se

Mats Nilsson (adj)

SLU

Ordförande Riksskogstaxeringens programstyrgrupp

Mats.Nilsson[at]slu.se

Johan Stendahl (adj)

Markinventeringen

Programchef

Johan.Stendahl[at]slu.se

 

Ledamöter i Riksskogstaxeringens Programstyrgrupp
Programordförande RT (Mats Nilsson)
Programchef RT (Jonas Fridman)
Redovisningsansvarig RT (Per Nilsson)
Repr. Samplingkompetens (Anton Grafström)
Repr. Skoglig inventering (Göran Ståhl)
Repr Fjärranalys (Mats Nilsson)

 
 

 


 

Skogsdata - årlig publikation med officiell statistik om de svenska skogarna

Statistik om skog - Den officiella statistiken samt en stor mängd ytterligare statistik

TaxWebb - en interaktiv webbtjänst för sökningar och sammanställningar av Riksskogstaxeringens data. 


 

    Kontakt

    Programchef
    Jonas Fridman
    090 786 8473



Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s miljöanalys.


Sidan uppdaterad: 2016-02-04. Sidansvarig: riksskogstaxeringen@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen