Svensk Kulturväxtdatabas - ett oumbärligt verktyg för kommunikation och information

Inledning

Ett gemensamt språk är grunden till ett fungerande samhälle. Ofta skiljer vi på vardagsspråk och fackspråk. Vardagsspråket binder samman människor och skapar gemensamhetskänsla. Fackspråket har delvis också den funktionen men har tillkommit för att mer specifikt kunna underlätta kommunikation inom specialområden. Inom alla typer av forskning, inom industrin, inom utbildningen, inom sjukvården träder fackspråket in, vilket ökar rationaliteten och sänker kostnader.  Ett effektivt fackspråk kännetecknas av att vara stabilt och koncist. Det innehåller därför ofta standardiserade termer och benämningar. Inte sällan bygger standarderna på ackumulerad internationell erfarenhet och kunskap. 

Inom kulturväxtsektorn, där kulturväxter i vid bemärkelse kan definieras som alla de växter eller växtprodukter vi använder i vår kultur, finns ett lika uttalat behov av standardisering som inom andra samhällssektorer. Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) skapades för att bli den standarden. Verksamheten startades som ett forskningsprojekt, finansierat av dåvarande SJFR, under perioden 2000 - 2002. Databasen utvecklades därefter som ett av projekten inom Programmet för Odlad Mångfald (POM) lett av Jordbruksverket, för att primärt kunna fungera som ett allmänt tillgängligt, nätbaserat referensverktyg för vetenskapliga, hortikulturella och inhemska växtnamn. Under åren 2006 - 2011 finansierades SKUD genom Centrum för Biologisk Mångfald (CBM).

Dagens användare

Databasens stora bredd har medfört att den snabbt fått en spridning som sträcker sig långt utanför POMs verksamhet sedan den blev fritt tillgänglig på nätet i februari 2005. Idag är SKUD nationell standard för svenska kulturväxtnamn. Databasen har tusentals användare: på myndigheter som Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Tullverket m.fl., på forskningsinstitutioner, bland planerare av offentliga gröna miljöer, i den kommersiella gröna sektorn, media, skolor m.fl. 

SKUD i kommersiell verksamhet

Inom den kommersiella gröna sektorn används SKUD framför allt av plantskolor och blomsterhandel för en enhetlig och konsekvent namnsättning. SKUD har här fått ett snabbt branschövergripande genomslag för att ta fram gemensamt marknadsmaterial och för gemensamt arbete med import, förökningar mm. Också inom andra branscher finns många användare, bl. a. inom livsmedelsindustri och dagligvaruhandel för import, användning och handel av främst kryddor och kolonialvaror. Andra branscher som använder sig av SKUD är läkemedel, örtmedicin, hälsokost och kosmetika.

SKUD i offentlig sektor

För dem som stiftar lagar, översätter lagtexter, handlägger ärenden med tillståndsgivning eller tillhandahåller information är det av särskilt stor vikt att adekvata namn används.  SKUD är i de sammanhangen till stor hjälp, särskilt i olika aspekter av EU-samarbetet. SKUD har också kommit att utnyttjas i pågående arbete med standardisering av namn inom EU.  

För planering, etablering och skötsel av offentliga gröna miljöer är SKUD ett värdefullt verktyg för såväl kommunal verksamhet, andra offentliga aktörer, t. ex. Svenska kyrkan och olika stiftelser, som entreprenörer och uppdragstagare. Betydelsen av korrekt namnsättning ökar i takt med att upphandling av tjänster inom detta segment ökar.

SKUD och allmänheten

En korrekt och adekvat namnsättning på det växtmaterial som bjuds ut i plantskolor och blomsterhandel är en viktig konsumentfråga. Rätt namn är en viktig del av all varudeklaration. Tillgång till SKUD för den intresserade allmänheten ger också tillgång till bakgrundsfakta och underlättar kommunikation om växter och växtbaserade produkter.

SKUD och svensk forskning 

Tack vare en mer heltäckande registrering av kulturväxter i Sverige som planeras ske inom SKUD kommer databasen att kunna utgöra ett värdefullt referensverktyg och en standard även för forskning inom t.ex. FoMA och Lifewatch. Inom dessa verksamheter beaktas bara i begränsad utsträckning kulturväxter trots en ofta mycket nära relation mellan odlade och vilda arter. SKUD erbjuder en vetenskapligt baserad nomenklaturdatabas med uppgifter även om växters användning, utbredning och livsform. Den utgör också en viktig kunskapskälla för utarbetande av strategier och bedömning av t.ex. presumtiva invasiva arter genom att deras förekomst som kulturväxter i vårt land här redan finns registrerad. 

På samma vis är SKUD ett lättillgängligt verktyg för rationell bearbetning av växtfakta inom t.ex. den taxonomiska forskningen i Sverige där kulturväxter eller andra växtgrupper med koppling till kulturväxterna bearbetas.  Som en av få databaser i världen har SKUD även specialiserat sig på att konsekvent utveckla och tillämpa nomenklatoriska enheter som används i ett marknadsperspektiv, vilket är utmärkande för många kulturväxter.  Här synliggörs också viktiga kopplingar mellan den teoretiska och den tillämpade botaniken.

Genom en fortsatt utveckling av SKUD där samtliga kulturväxter påträffade eller omskrivna i Sverige sedan medeltiden registrerats och vars namn reviderats, kommer SKUD även att kunna få stor betydelse för kulturhistorisk, etnobiologisk och språklig forskning i Sverige. Redan idag används den av språkforskare och med en utvidgning till att även innefatta nordiska kulturväxter och namn skulle SKUDs betydelse öka avsevärt.

En framtida utvecklad SKUD, kompletterad med bildmaterial och illustrationer, kommer att utgöra en värdefull bas för forskning om kulturväxternas diversitet, evolution, fylogeni och systematik. Den blir ett stöd för svenska taxonomers arbeten med floraprojekt i andra delar av världen med de möjligheter till komparativ forskning som härigenom kan erbjudas. 

SKUD har redan idag en unik utformning i en internationell jämförelse. Med de utvecklingar som skisserats kommer den att ytterligare befästa sin ställning som ett värdefullt verktyg för forskning om kulturväxter också i ett internationellt sammanhang. Detta ger ökade möjligheter för svensk forskning till samverkan med ledande forskargrupper i andra länder.

Innehåll

Det breda urvalet av kulturväxter i SKUD är unikt i en jämförelse med liknande internationella databaser. Den omfattar förutom namn på i Sverige odlade prydnads-, krydd-, köks-, fiber-, medicinal-, skogsbruks- och jordbruksväxter samt frukter och bär även namn på importerade växter eller växtdelar, som utgör en del av vår kultur. Hit hör livsmedel, virkesväxter, exotiska frukter, kryddor, örtmediciner, stimulantia, tekniska produkter, kosmetika och färgämnen. Unikt är att den också behandlar nyttokryptogamer, t ex alger, mossor och svampar.  

Men även valet att behandla inte bara vetenskapliga och inhemska namn med synonymer, som andra databaser ofta inskränker sig till, utan även samtliga hortikulturella namn (sorter, Grupper och grex), handelsbeteckningar och varumärken, gör SKUD världsunik. Vintern 2011 innehöll databasen över 82000 vetenskapliga och hortikulturella namn, 4500 produktnamn samt drygt 25000 svenska och mer än 12000 inhemska växtnamn från övriga Norden. Dess referensdel räknar över 9000 titlar. Sedan 2003 får varje växtnamn i SKUD minst två referenser, en för den grundläggande taxonomin och en för svensk förekomst. Ofta är dock referenserna betydligt flera. 

Mål för SKUD:

• att tillhandahålla en allmänt tillgänglig, vetenskapligt baserad, aktuell, nationell namnstandard för kulturväxter i Sverige
• att fortlöpande dokumentera, komplettera, revidera och registrera namn på för landet nyinkomna kulturväxter
• att skapa inhemska namn för alla kulturväxter som får en större spridning i samhället

Den projektgrupp som utvecklat SKUD har satt som sitt långsiktiga mål att registrera och revidera samtliga kulturväxtnamn inklusive deras synonymer som varit i bruk eller publicerats i Sverige sedan 1500-talet och dels att registrera allt nytt som kommer in i landet. Enbart för det äldre materialet innebär det troligen en fördubbling av antalet namnposter jämfört med idag. Värdet av SKUD ökar med antalet registrerade och reviderade taxa inklusive synonymer. Det yttersta målet kan enkelt uttryckt sägas vara att SKUD blir det verktyg med vars hjälp användaren via vilket som helst namn, publicerat eller använt i Sverige, leds fram till det gällande korrekta namnet och därmed också får tillgång till andra namnrelaterade data. 

Kompetensbehov

SKUD bygger på omfattande taxonomisk, nomenklatorisk och databasteknisk kompetens och tillgång till bred taxonomisk och hortikulturell litteratur. SKUDs utveckling har skett i ett internationellt perspektiv och de två internationella nomenklaturkoderna har följts och beträffande taxonomin moderna publikationer och andra databaser. SKUD har utvecklats för att fungera som en kontinuerlig samhällsresurs. Det förutsätter förutom kontinuerlig finansiering att det finns en kontinuerlig kompetens tillgänglig som kan vidmakthålla och utveckla databasen och dess innehåll.

Användning 

Som framgått ovan har SKUD många användare inom olika sektorer och med högst varierande motiv för att söka information i databasen. Antalet besök på SKUD uppgick till 60-70 000 per år. Antalet individuella besökare/månad är 5-6 000. Användarna kan också grupperas enligt följande: de gröna näringarna genom LRF/GRO, övrigt näringsliv genom 10-tal branschorganisationer, minst fyra myndigheter, Kommunförbundet, forskare vid 10-tal lärosäten, de organisationer som gemensamt utgör Fritidsodlarnas Riksorganisation samt allmänheten. 

SKUDs rekonstruktion och finansiering

Den 31 december 2010 tvingades den dittillsvarande huvudmannen CBM att stänga SKUD p.g.a. medelsbrist. Tack vare löfte om finansiellt bidrag från trädgårdsbranschens aktörer, samordnat av LRF/GRO, kunde planering av arbetet med att åter göra SKUD tillgängligt påbörjas under våren 2011. 

Initialt fördes diskussioner med tidigare systemförvaltare om tillgång till programkod mm. Sedan det konstaterats att dessa diskussioner inte hade någon framgång startades ett arbete med rekonstruktion av SKUD genom IT-avdelningen vid SLU som också förutsattes få i uppdrag att svara för framtida systemförvaltning. Beslutet om inledning av arbetet med en rekonstruktion baserades på överväganden om nödvändigheten av att långsiktigt säkra systemförvaltningen och allmän tillgång till SKUDs innehåll samt möjligheten att sänka de årliga driftskostnaderna vid överföring av systemförvaltningen till SLU. 

Sedan det kommit signaler om en positiv behandling av ansökan till Jordbruksverket om medel från Landsbygdsprogrammet till SKUD under våren 2012 har arbetet med rekonstruktion kunnat drivas med full kraft. En långsiktig finansiering som täcker dels driften av SKUD, dels arbetet med utveckling av både faktainnehållet och databasen återstår fortfarande att finna. Det är av särskild vikt att SKUDs vetenskapliga grund befästs. Med hänsyn till det stora allmänintresset och att flera myndigheter använder sig av SKUD (se ovan) är det rimligt att databasen också har en offentlig grundfinansiering. Därutöver har LRF/GRO förklarat sig beredda att bidra till fortsatt finansiering av SKUD.