Svenska LifeWatch utgörs av ett konsortium, där de ingående parterna bidrar med både vidareutveckling av befintliga resurser och utveckling av helt nya verktyg och resurser.
Några av de större inslagen är Artportalen, Svenska GBIF (som i sin tur innehåller data från många källor), en databas som katalogiserar fynd hos svenska naturhistoriska museer, en databas om mikroalger vid SMHI, samt data om fisk från Umeå universitet och före detta Fiskeriverket. Efterhand tillkommer ytterligare resurser, bland annat klimatdata och andra abiotiska data. Målet är att alla aktörer som hanterar stora mängder data om biologisk mångfald efterhand ska kunna visa sina data i Svenska LifeWatch.
Sveriges lantbruksuniversitet SLU
ArtDatabanken vid SLU samordnar och leder utvecklingen av Svenska LifeWatch.
ArtDatabankens rapportsystem för observationer av arter, Artportalen, spelar en central roll i konstruktionen av Svenska LifeWatch. Artportalen innehåller idag över 30 miljoner artobservationer och mängden data växer kontinuerligt. Hit rapporteras artfynd från inventeringar, forskning och, inte minst, fynd som gjorts av privatpersoner.
En ny version av Artportalen kommer att erbjuda möjliggöra för enskilda forskare att själva definiera och lägga till ett obegränsat antal egna variabler för att anpassa portalen efter den egna forskningens behov. Tanken är att forskare i många fall ska kunna använda Artportalens resurser istället för en egen databas. Det har den stora fördelen att forskarens data blir långsiktigt omhändertagna och återanvändbara även för andra projekt.
ArtDatabanken ansvarar också för Dyntaxa, en taxonomisk databas över Sveriges organismer. Dyntaxa ligger till grund för systematiken i både Artportalen och andra system som ingår i Svenska LifeWatch. En ny förbättrad version av Dyntaxa är under utveckling, och ska hantera all systematisk information inom Svenska LifeWatch.
ArtDatabanken ansvarar även för det system för användaradministration som nyttjas av både Artportalen och Svenska LifeWatch. Användarsystemet möjliggör bland annat olika roller, och styr vem som får åtkomst till skyddad information om t.ex. hotade arter.
WRAM (Wireless Remote Animal Monitoring) är ett projekt vid SLU som hanterar data från forskning om djur och fisk i rörelse. Data om djurens positioner laddas ned från t.ex. halsband eller mikrochips försedda med radio- eller satellitsändare. Informationen används för att studera migration, rörelser, utbredningsområden och reviromfång. Med stöd av särskilda medel från Vetenskapsrådet bygger WRAM ett nytt förbättrat nätverk av databaser som också skall integreras med Svenska LifeWatch.
Fiskdatabaserna NoRS (Databas för sjöprovfiske) och SERS (Svenskt elfiskeregister) som tidigare låg inom Fiskeriverkets ansvarsområde hör numera till Instiutionen för akvatiska resurser vid SLU och kommer också att knytas till Svenska LifeWatch.
Planering sker också för att knyta fler resurser och enheter inom SLU till Svenska LifeWatch, däribland Miljödataportalen MVM och Skogskartan/kNN.
SMHI
SMHI är nationell datavärd för marina fysikaliska, kemiska och marinbiologiska data. Inom Svenska LifeWatch bidrar SMHI med:
Ett informationssystem för akvatiska mikroalger: Data från marin miljöövervakning, t.ex. provtagning av vatten och bottnar ska bli tillgängliga inom Svenska LifeWatch. Databasen kommer senare att byggas ut så att den även omfattar zooplankton.
Nordic Microalgae är en webbplats med fakta om mikroalger i nordiska områden. Här finns listor på arter som förekommer i nordiska vatten, fakta om arter, utbredningskartor, bilder för artbestämning, m.m. Forskare och experter kan bidra med innehåll, till exempel bilder och filmer.
En databas med marina klimatdata (t.ex. data om salthalt, temperatur, näringsämnen etc.).
Utveckling pågår också av ett analysverktyg för marina data, kallat Plancton toolbox.
Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet (NRM) är värd för den svenska delen av GBIF, som kommer att vara kopplat till LifeWatch för både import och export av data. GBIF är ett internationellt projekt som ska göra information om jordens arter fritt tillgänglig via nätet. GBIF samlar in information som rör museiföremål (t.ex. djur, växter, svampar) eller artobservationer i naturen. Uppgifterna kommer från databaser som förvaltas av naturhistoriska museer, myndigheter, organisationer, forskningscentra m.m. GBIF är uppbyggt som ett nätverk med ett centralt sekretariat i Köpenhamn. Det centrala sekretariatet underhåller webbportalen data.gbif.org som i sin tur importerar data från ett femtiotal nationella GBIF-noder runt om i världen. Den svenska noden finns vid Naturhistoriska museet. Varje nod samlar information i en databas som i sin tur exporterar data till den centrala portalen.
Inom Svenska LifeWatch utvecklar NRM också en databas för arkivmaterial, kallad DINA, som ska kunna nyttjas av alla Sveriges museer, samt ansvarar för en anpassning av prediktionsverktyget AquaMaps till terrestra arter.
Lunds universitet
CAnMove (Centre of Animal Movement Research) vid Lunds universitet forskar om djurs spridning och flyttning: Till exempel mekanismerna för djurs navigationsförmåga och hur klimateffekter påverkar flyttande djur. Inom ett europeiskt samarbetsprojekt kommer data om fåglars och insekters flyttningsmönster att samlas in med hjälp av väderövervakningssystem (radar).
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet hanterar idag olika slags marina data och medverkar också i internationella utvecklingsprojekt för övervakning av marina organismer, förändringar i vattenflöde, och genetiska data. Göteborgs universitet är också länken mellan Svenska LifeWatch och det europeiska projektet BioVeL som bygger analysverktyg för LifeWatch.
Umeå universitet
Umeå universitet ansvarar för PIKE, en databas om sötvattensfiskar, vars artfakta och observationsdata kommer att flyttas över till Artportalen.
...och mer därtill
Fiskdatabaserna NoRS (Databas för sjöprovfiske) och SERS (Svenskt elfiskeregister) som tidigare låg inom Fiskeriverkets ansvarsområde kommer att knytas till Svenska LifeWatch. Dessutom skall en mängd andra klimatdata och andra abiotiska fakta, karttjänster, m.m. göras tillgängliga i analysportalen.
Genom att analysportalen byggs som en öppen lösning baserad på gemensamma standarder snarare än tekniker kommer det också vara möjligt för fler universitet, myndigheter och andra aktörer med data om biologisk mångfald att ansluta sig efterhand.