Svenska LifeWatch är ett nationellt samarbete mellan svenska myndigheter och universitet. Målet är att samla och tillgängliggöra information om biologisk mångfald från forskning och miljöövervakning.
Stora mängder information om biologisk mångfald, fynd av arter, ekologiska samband och tillståndet i naturen samlas fortlöpande in av forskare, miljöövervakare, inventerare och artkunniga privatpersoner. Dessutom finns ett stort historiskt material hos landets naturhistoriska museer. Idag är all denna information spridd i ett stort antal skilda databaser, ofta i olika format. Det gör det svårt att samköra data och analysera stora sammanhang.
Svenska LifeWatch ska koppla samman resurserna och skapa ett distribuerat nätverk av databaser med information om biologisk mångfald. All information ska bli tillgänglig och sökbar via en gemensam portal, där det också ska finnas verktyg för analys, modellering och presentation.
Genom att samla all information kan vi också använda den på helt nya sätt; vi kan se mönster och sammanhang, presentera långsiktiga trender och visualisera framtidsscenarier. Svenska LifeWatch kommer på så vis att bli ett viktigt verktyg för både forskare och naturvårdare.
Så byggs Svenska LifeWatch
Grunden i Svenska LifeWatch utgörs av en e-infrastruktur – ett distribuerat nätverk av databaser som med hjälp av webbtjänster kan kommunicera med varandra tack vare överenskomna standarder och gemensam taxonomi. Infrastrukturen kommer att göra det möjligt att extrahera data i önskat format. Forskare och myndigheter ska också efter behov kunna bygga egna applikationer och hämta data genom webbtjänsterna som LifeWatch erbjuder. Data ska även kunna skickas vidare till olika internationella initiativ, till exempel LifeWatch Europa och GBIF.
Den centrala noden i Svenska LifeWatch blir en analysportal där all data inom nätverket kommer att bli enkelt sökbar och tillgänglig via en samlad webbplats. Analysportalen kommer också att erbjuda verktyg för analyser, presentationer och modellering. Här skall även finnas resurser som statistikverktyg (en klient för R-statistik), geografiska underlag, klimatdata och andra abiotiska data. Ett system för användaradministration möjliggör olika roller och styr bland annat vem som får tillgång till skyddad information, till exempel häckningsplatser för hotade rovfåglar.
Analysportalen ska kunna användas av forskare för avancerade analyser, anpassade till forskarens specifika behov (e-laboratorium). Samtidigt ska den vara utformad så att användare ska kunna utnyttja portalens verktyg och resurser utan att själva vara experter på specifika metoder eller modeller (e-service).
En vidareutveckling av nya Artportalen ska göra det möjligt för enskilda forskare att lägga till ett obegränsat antal egna variabler och på så sätt anpassa portalen efter den egna forskningens behov. Forskare ska på så vis kunna använda Artportalens resurser istället för att behöva utveckla egna databaser. Det sparar resurser och har dessutom den stora fördelen att data blir långsiktigt omhändertagna och återanvändbara även för andra projekt.