Forskarporträttet Tema 3 "Hög tid att återupprätta föryngringsforskningen"

Senast ändrad: 09 januari 2024

Skogsskötselämnet har blivit både bredare och djupare. Forskarna utmanas idag både av ett förändrat klimat och att fler gör anspråk på skogen. Professor Urban Nilsson tar utmaningarna på allvar och välkomnar TC4F:s satsning på forskning kring föryngring, klimat, kontinuitetsskogsbruk och lövträd.

Förväntningarna på den svenska skogen är stora. Den ska inte bara leverera värdefullt virke till industrin. Den ska dessutom lösa klimatfrågan genom att ta upp kol och producera icke-fossilt bränsle, vara en fristad för växter och djur, och bidra med en attraktiv rekreationsmiljö för oss människor.

Vad betyder en sådan utmaning för en professor i skogsskötsel? En hel del, visar det sig. Skogsskötselforskningen vid SLU har gamla anor, men den måste hela tiden brottas med nya frågor. Det som för några decennier sedan handlade om maximerad volymproduktion, handlar idag mer om hur olika värden ska samsas i samma skog, eller i samma skogslandskap.

Skogsskötselämnet har vuxit

För Urban Nilsson har de nya förväntningarna inneburit att skogsskötselämnet har vuxit, både på bredden och djupet. En skötselforskare måste ha mycket mer än de traditionella skogskunskaperna. Det handlar om ekologi, klimatlära, ekonomi och markkemi, men också om nya ämnen som människors värderingar.

– Den tid är förbi när vi bara behövde ta hänsyn till att träden växer snabbt, säger han.

Samtidigt betonar han att kunskap om virkesproduktion är nödvändig även när man ska ta hänsyn till de andra önskemålen om skogen.

– Det gäller att utnyttja resursen träd. Om vi maximerar tillväxten på en plats kan vi spara mer på andra ställen. Och på ytterligare andra platser kan vi bedriva smarta, nya skogsskötselkoncept som kombinerar miljö och produktion.

Kontinuitetsskogsbruket undervärderat

Ett sådant, som fått stor betydelse i TC4F:s satsning på skogsskötsel, är kontinuitetsskogsbruk – ”hyggesfritt skogsbruk”. Urban Nilsson håller med om att skogsbrukssättet kanske inte har samma ekonomiska utfall som trakthyggesbruk om man räknar på ”jägmästarvis”. Han erkänner att han själv bidragit till att undervärdera kontinuitetsskogsbruk när han har presenterat traditionella nuvärdeskalkyler.

– Om man har en flerskiktad skog från början kan man gärna fundera över det alternativet, jämfört med att kalavverka och plantera nytt. Ett uthålligt blädningsskogsbruk ger ändå ett hyggligt löpande kassaflöde.

– Man kan också fråga sig om det gör något om vi får 20 % lägre intäkter om vi samtidigt får 100 % bättre rekreationsmiljö, lägger han till.

Föryngringsforskningen i "hyggesvila"

Säkra metoder för beståndsetablering blir allt viktigare när skogsgenetikerna tar fram nya sorter med värdefulla egenskaper. Ett genetiskt förädlad träd, som kanske är massförökat som sticklingar eller med somatisk embryogenes, måste ges bästa möjliga start i livet. Föryngringsforskningen är därför ytterligare en viktig del i TC4F:s Tema 2.

– Sverige har varit framstående inom föryngringsforskning, men ämnet hamnade tyvärr i lite ”hyggesvila” under 2000-talet. Nu har vi fått chansen att återupprätta det, säger Urban.

En del av föryngringsforskningen (som beskrivs på annan plats) är anläggning av nya försök. En annan viktig del är uppföljning av gamla försök. Här skjuter Urban Nilsson gärna fram en av sina käpphästar:

– Skogsskötselforskningen är beroende av sina långliggande fältförsök. Det är först där vi kan få svar på hur träden reagerar på klimat, ståndort och skadegörare över lång tid. Allt går inte att simulera i dataprogram eller testa i klimatkammare.

Om Urban Nilsson

Urban Nilsson är jägmästaren från Vindeln som tänkte sig en framtid som skogsförvaltare i Västerbottens inland. I stället landade han som forskare på den skoglösa slätten i Alnarp i Skåne, dit han flyttade 1989 efter påbörjade doktorandstudier vid SLU i Umeå. Han har lett flera stora forskningsprogram om tillämpad skogsskötsel genom åren: ”Granprogrammet”, ”Tema tillväxt” och Future Forests delprojekt ”Skogens skötsel”. År 1999 blev han professor i skogsföryngring, men bytte bana och är sedan 2008 professor i skogsproduktion.

/ Text Mats Hannerz


Kontaktinformation

Urban Nilsson, Professor
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
Urban.Nilsson@slu.se, 070-3465192