Sötvattenslaboratoriets publikationslista

Information från Sötvattenslaboratoriet
Fiskeriverket Information
PM
Populärvetenskap - böcker
Rapport
Fiskeriverket Rapport
Vetenskapliga publ. (svenska)
Vetenskapliga publ. (engelska)

Tillbaka 

Fiskeriverket Information (ny serie)

Andersson, H.C. 1998. Resultat från provfisket 1997. Fiskeriverket Inf. 4. 87 p.+ App. 46 p.

Andersson, H.C. & M. Dahlberg. 1999. Miljökvaliteten i 39 svenska sjöar - en bedömning grundad på fisk. Inf. 4. 66 p. + Appendix.

Degerman, E. & B. Sers. 1999. Elfiske. Inf. 3. 69 p.

Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, Örebro. 1997. RASKA - Resursövervakning av sötvattensfisk. Fiskeriverket Inf. 2. 63 p.

Fiskeriverket & Laxforskningsinstitutet. 1998. RASKA - Resursövervakning av sötvattensfisk. Inf. 9. 66 p.

Fiskeriverket & Laxforskningsinstitutet. 1999. RASKA - Resursövervakning av sötvattensfisk. Inf. 8. 37 p.

Tillbaka 

PM

Andersson, H., M. Appelberg, U. Beier, B. Bergquist, K. Westin & C. Ångström. 1995. Årsrapport 1994. FiskMonitoringGruppens provfisken 1994. PM 1. 81 p. + Appendix.

Andersson, M., E. Degerman, M. Johansson & A. Ludvigsson. 2010. Trollingfisket i Vänern - en skattning vårsäsongerna 1998 och 2009. Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, Örebro, 2010-04-22, dnr 49-2010. 11 s.

Beier, U. 2003. Behovsbeskrivning för GIS-användning inom Fiskeriverket. PM 2003-12-09.
 
Beier, U., E. Degerman, B. Sers, B. Bergquist & M. Dahlberg. 2006. Nya bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten. PM till Naturvårdsverket 2006-05-03.

Clevestam, P. 1995. Sötvattenslaboratoriet Anguillacolaundersökning 1994. PM.

Clevestam, P. 1996. Sötvattenslaboratoriet Anguillacolaundersökning 1995. PM 1996-04-23. 7 p.

Dahlberg, J., A. Asp & M. Ogonowski. 2008. Sötvattenslaboratoriets ålprovfiske 2007. PM 2008-05-09, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 20 s.

Dannewitz, J. 2000. Genetisk variation hos öring i Sommen. PM 2000, FiskGen, Sötvattenslaboratoriet. 6 s.

Dannewitz, J. 2002. Populationsgenetisk undersökning av Nissanöring uppströms och nedströms dammen i Unnefors. PM 2002, FiskGen, Sötvattenslaboratoriet. 5 s.

Dannewitz, J. & I. Bystedt. 2007. Kompletterande genetiska analyser av öring från området omkring Särna och Idre. Sötvattenslaboratoriet, FiskGen PM 2007-02-08.

Dannewitz, J. & T. Prestegaard. 2008. Kompletterande genetiska analyser av öring från området omkring Särna och Idre. Rapport/PM 2008-01-29, FiskGen, Sötvattenslaboratoriet. 11 s.

Dannewitz, J. & T. Prestegaard. 2009. Kompletterande genetiska analyser av öring från fiskfällan i Fjätälven. FiskGen, Rapport/PM 2009-01-29. 5 s.

Degerman, E. 2003. Laxmärkningarna i Vättern - data 1982-2002. PM 2003-06-16. 11 s.

Degerman, E. 2005. Nätselektivitetsförsöken i Vättern från juli 2005. Internt PM 2006-02-08. 8 s.

Degerman, E. 2005. Bevarande och uthålligt nyttjande av havsöring i Bottenhavet och Bottenviken. PM, Fiskeriverket 2005-09-28. 14 s.
 
Degerman, E. 2005. Föreligger en korrelation mellan isvintrar och årsklass-styrka hos vätterfisk? PM 2005-09-27. 7 s.

Degerman, E. & B. Sers. 2005. Naturvärden i vattendrag med under 1 m3/s i årsmedelvattenföring. Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, Örebro PM 2005-11-14. 4 p.

Filipsson, O. 1998. Provfisken i 15 sjöar 1994, 1995 och 1996. PM 1 1998. 12 p. + Appendix.

Filipsson, O., J. Hammar & E. Degerman. 2006. Fallstudie - Nätfiskeförbud i en fjällsjö. PM , Fiskeriverket 2006-01-18.

Filipsson, O. & E. Degerman. 2007.Hur snabbt kan man fiska ned ett abborrbestånd - Eller hur många stora abborrar finns det? PM 2007-02-06. 8 p.

Filipsson, O. 2010.Flera nya fiskbestånd genom inplanteringar eller spridning av fisk. Komplettering av Information från Sötvattenslaboratoriet 1994 (2). s. 1-65.

Hammar, J. 2006 Varför har den unga storrödingens tillväxt försämrats i Vättern under perioden 1972-2004? PM, Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, Drottningholm 2006.02.06. 11 p.

Hammar, J. 2008. Storrödingfiske på Ladoga - Vätterns storasyster; En reserapport och jämförelse från ryska Karelen. Sötvattenslaboratoriet, PM 2008-03-09. 24 s.

Hammar, J. & E. Degerman. 2009. Vad äter Vänerlaxen i Vättern, vad äter den på hemmaplan, hur växer den och hur stor kan den bli? PM 2009-04-15 (Dnr 00036-2009), Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 54 s.
 
Johansson, M. 2003. Skarv - siklöja. Vänern hösten 2003. PM, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, Örebro. 15 s.

Kinnerbäck, A. 2006. Resultat från provfisken i Galvsjön 2003, Örvallssjön 2004 och Villsjön 2005. PM, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm mars 2006. 17 s.
 
Kokkin, M. 2004. 2. Åldersbestämning av abborre, på uppdrag av ALcontrol AB. PM 20041015

Kokkin, M. 2004. Åldersbestämning av abborre, på uppdrag av Hushållningssällskapet, Västerbottens län. PM 2004-09-24.
 
Kokkin, M. 2004. Åldersbestämning av abborre, på uppdrag av Västerviks kommun. PM  2004-03-30.

Nyberg, P. & B. Sers. 1997. Utvärdering av laxmärkningarna i Vättern 1965-1993. PM 1997-03-14. 8 p.

Reizenstein, M. 2004. Åldersbestämning av abborre, på uppdrag av Medins Sjö- och Åbiologi AB. PM 2004-02-06.

Reizenstein, M. 2004. Åldersbestämning av abborre, på uppdrag av Medins Sjö- och Åbiologi AB. PM  2004-09-10.
 
Reizenstein, M. 2005. Åldersbestämning av abborre och öring, på uppdrag av Analytica AB, Luleå. PM 2005-05-02.

Reizenstein, M. & C. Ångström. 1995. Abborre och mört - ålder och individtillväxt i 14 kalkade sjöar inom Jönköpings län. PM 2. 36 p.

Reizenstein, M. & E. Bergstrand. 2003. Åldersbestämning från tre sjöar i Kronobergs län, på uppdrag av Länstyrelsen i Kronobergs län. PM 2003-07-08.

Sers, B., E. Degerman & P. Nyberg. 2006. Utvärdering av märkningar av Gullspångslax i Vättern. PM 2006-11-01. 33 s.

Sjöberg, N.B. & H.C. Andersson. 2006. Standardiserade kräftprovfisken i Trekanten år 2001-2005. Delrapport 2006-08-15, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 18 s.

Tillbaka 

Populärvetenskap - böcker

Andreasson, S., L. Ask, & E. Degerman. 2006. Kustens fiskerätt och fiskereglering i ett historiskt perspektiv. s. 21-29. Ur: Lindgren, B. & H. Carlstrand (red.) Kustfiske och fiskevård - en bok om ekologisk fiskevård på kusten. Sportfiskarna. Bokförlaget Settern.
 
Ask, L. & E. Degerman. 2006. Fiskevårdens historia. s. 161-163. Ur: Lindgren, B. & H. Carlstrand (red.) Kustfiske och fiskevård - en bok om ekologisk fiskevård på kusten. Sportfiskarna. Bokförlaget Settern: 161-163.
 
Ask, L. & E. Degerman, 2006. Fiskevård genom fiskereglering. s. 171-173. Ur: Lindgren, B. & H. Carlstrand (red.) Kustfiske och fiskevård - en bok om ekologisk fiskevård på kusten.  Sportfiskarna. Bokförlaget Settern.

Degerman, E. 2006. Havsöringen efter kusten.s. 41-45.Ur: Lindgren, B. & H. Carlstrand (red.) Kustfiske och fiskevård - en bok om ekologisk fiskevård på kusten. Sportfiskarna. Bokförlaget Settern.
 
Degerman, E., T. Ekman, & B. Tengelin. 2003. Kräftor: Allt om kräftor - och lite dill. Hansson & Lundevall förlag, Stockholm. 159 s.

Degerman, E. & T. Ekman. 2004. De stora blå - fisk och miljö i våra fyra största sjöar. Gullers förlag. 143 s.

Hammar, J. 2003. Fisktomma sjöar. Forskning & Framsteg (3): 34-36.

Hammar, J. 2005. In Memoriam: Gunnar Svärdson 1914-2004. En internationell ledargestalt inom ekologi- och evolutionsforskning har lämnat sin gamla skrivmaskin för gott. Fauna och flora 100(2): 39-4.

Tillbaka 

Rapport

Andersson, H. 1996. Resultat från FiskMonitoringGruppens provfisken 1995. Rapport 1. 81 p. + Appendix.

Andersson, H.C. 1997. Resultat från FiskMonitoringGruppens provfisken 1996. Rapport 1. 131 p. + Appendix.

 Tillbaka 

Fiskeriverket Rapport

Bergquist, B. 1999. Påverkan och skyddszoner vid vattendrag i skogs- och jordbrukslandskapet. Rapport 3. 118 p.

Hamrin, S.F., T. Soler, M. Eriksson, J. Svensson, H. Linge, G. Cronberg & P. Romare. 1998. Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjöns ekosystem 1994-95. Rapport 1: 77-105.

Petersson, E. & T. Järvi. 1999. Odling, domestisering och bevarandebiologi hos laxfiskar. Rapport 5: 51-79.

Tillbaka 

Vetenskapliga publ. (svenska)

Ahlström, J., E. Degerman, G. Lindgren & P.-E. Lingdell. 1995. Försurning i små vattendrag i Norrland. Naturvårdsverket Rapport 4343. 129 p.

Andersson, H. 1996. Provfiske. Sveriges National Atlas, Band 16: Växter och djur. p.153.

Andersson, H.C. 1999. Fiskbeståndet i Storsjön. Resultat från 1998 års provfiske. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 1999:10. 33 p. + Appendix.

Andersson, H., M. Reizenstein & M. Appelberg. 1996. Fiskbeståndet som miljöindikator. Sjöar och vattendrag. Årsskrift från miljöövervakningen 1995.

Andersson, H.C. 1999. Fiskbeståndet i Storsjön. Resultat från 1998 års provfiske. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 1999:10. 33 p. + Appendix.

Andersson, K., P. Angelstam, R. Axelsson, E. Degerman, M. Elbakidze, J-M. Roberge & J. Törnblom. 2011. Geografiska informationssystem - verktyg för att uppfylla nya krav på hållbart skogsbruk. SLU, Fakta Skog 29. 4 s.

Andersson, L., E. Degerman & A. Sandström. 2005. Miljööversikt. s. 113-125. Ur: Ask, L. & H. Westerberg (red.) Fiskbestånd och miljö i hav och kustvatten, Fiskeriverket, Göteborg.

Appelberg, M. & T. Svensson. 1995. Effekter av kalkning. IKEU årsrapport 1994. Naturvårdsverket Rapport 4482: 1-85.

Axenrot, T. & T. Didrikas. 2012. Effekter av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk. Naturvårdsverket Rapport 6481. 60 s.

Beier, U., M. Reizenstein, & P. Andersson. 1997. Kapitel 5:5. Fisk i IKEU-sjöarna. p. 46-56. Ur: Söderbäck, B. (ed.) Biologisk mångfald i kalkade sjöar. Utvärdering av IKEU-programmets sex första år. Naturvårdsverket, Rapport 4816.

Bergengren, J. & B. Bergquist. 2004. System Aqua 2004 - Del 1. Hierarkisk modell för karaktärisering av sjöar och vattendrag. Länstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2004:24. 137 s.

Bergman, P., S. Bleckert, E. Degerman & L. Henrikson, 2005. Ta en promenad längs bäcken och bedöm dess naturvärde. Skogseko 3:19.

Bergman, P., S. Bleckert, E. Degerman & L. Henrikson. 2006. UNK - Urvatten Naturvatten Kulturvatten. Projektet Levande skogsvatten, Världsnaturfonden, WWF. 25 s

Bergquist, B. 2003. Elfisken i vattendragen Apmeljåkkå och Råtajåkkå. s. 43-47. Ur: Wilander, A. (red.) Skyddad natur. En undersökning av två sjöar och deras utloppsbäckar i Padjelanta 2002. Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2003:11.

Bergquist, B. 2006. Så påverkade är referensvattendragen. Sötvatten, Årsskrift från Miljöövervakningen 2006: 32-37.

Dahlberg, M. & B. Bergquist. 2000. Återintroduktion av mört i kalkade sjöar i Jönköpings län. Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping och FiV Sötvattenslaboratorium, Drottningholm. Länsstyrelsen Jönköping, Medd. 2000:2. 111 p. + Appendix.

Dahlberg, M. 2001. Bedömningsgrunder för fisk - ett system för att bedöma miljöpåverkan med hjälp av fisk. Vann 4 B: 401-407.

Dannewitz, J. 2002. En populationsgenetisk jämförelse mellan öring från Sommen och Långhults fiskodling. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Dannewitz, J. 2003. En populationsgenetisk jämförelse mellan Siljan- och Hansjööring. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Dannewitz, J. 2003. Genetisk undersökning av öring från Alsterån. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Dannewitz, J., T. Prestegaard & I. Bystedt. 2004. Genetisk karakterisering av harrbestånd i Oreälv och Unnån. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).
 
Dannewitz, J., T. Prestegaard & I. Bystedt. 2004. Karakterisering av skyddsvärda öringbestånd i Särna-Idre området samt en utvärdering av romutsättningarna i Fjätälven. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Dannewitz, J. & T. Prestegaard. 2005. Kompletterande genetiska analyser av öring från området kring Särna och Idre. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Dannewitz, J. & I. Bystedt. 2006. Genetisk variation hos lax och öring från Gullspångsälven. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Degerman, E. 1998. Mörrumsån - en hotad resurs. Länsstyrelsen i Blekinge län och Karlshamns kommun. 55 p.

Degerman, E. 2003. Vätterns fiskar och fiske i backspegeln. s. 9-30.Ur: Lindell, M. & A. Hallden (red.) Fiske och fiskar i Vättern. Vätternvårdsförbundet, Rapport 62.

Degerman, E. & B. Sers. 1995. Små vattendrag - funktion och värde för fisk. Skogsstyrelsen, Rapport nr 3: 21-30 samt Skog & Forskning 4: 32-43.

Degerman, E., A. Kinnerbäck, K. Niskakoski & B. Sers. 1996. Fiskbestånd i Falu kommun. Fisksamhällen, naturvärden och effekter av försurning. Miljö- och Hälsoskyddsförvaltn., Falun, MH 8. 42 p.

Degerman, E., E. Bergstrand, O. Enderlein, B. Essvik, O. Filipsson, A. Johlander, P. Nyberg & P. Sjöstrand. 2003. Vätterns fiskar - arter, samhällen och biologisk mångfald. s. 37-57.Ur: Lindell, M. & A. Hallden (red.) Fiske och fiskar i Vättern. Vätternvårdsförbundet, Rapport 62.

Degerman, E. & P. Nyberg. 2003. Kräftfisket på allmänt vatten i Vättern år 1999. s. 86-92. Ur: Lindell, M. & A. Hallden (red.) Fiske och fiskar i Vättern. Vätternvårdsförbundet, Rapport 62.

Degerman, E., L. Henrikson, P.-E. Lingdell & H. Weibull. 2004. Indikatorer på naturvärde i skogsvattendrag - mossor, bottenfauna, fisk och biotopegenskaper. WWF, Rapport från "Life for water" & Levande skogsvatten. 27 s.
 
Degerman, E., I. Näslund & B. Sers. 2005. Fiskbeståndens utveckling i skogsvattendrag i Norrlands inland. Delrapport december 2005 i WWF:s projekt Levande Skogsvatten. 15 s.

Degerman, E., K. Holmgren, A. Kinnerbäck. & B. Sers. 2005. Fiskindex som visar vattenkvalitet. Sötvatten, Årsskrift från miljöövervakningen 2005: 18-21.

Degerman, E., A. Halldén & J. Törnblom. 2005. Död ved i vattendrag. Effekten av skogsålder och naturlig skyddszon på mängd död ved. Projektet "Levande skogsvatten", WWF, nov. 2005. 17 p.

Degerman, E., K. Magnusson & B. Sers. 2005. Fisk i skogsbäckar. Projektet "Levande skogsvatten", WWF, dec. 2005. 31 p.

Degerman, E., I. Näslund & B. Sers. 2005. Fiskbeståndens utveckling i skogsvattendrag i Norrlands inland. Projektet "Levande skogsvatten", WWF, dec. 2005. 8 p.

Degerman, E. & J. Norlini. 2006. Sportfiskarnas fiskevårdspraktika. En skrift om hur vi kan förbättra miljön i våra vatten. Sportfiskarna. 54 s.

Degerman, E., K. Magnusson & B. Sers. 2006. Beståndsstatus hos insjööringbestånd i södra Sverige. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter nr 1. 11 s.

Degerman, E., P. Nyberg, A. Sandström & U. Beier. 2008. Höjt minimimått på gös ger ökad avkastning i fisket. Länsstyrelsen Örebro län, Publikation 2008:41. 18 s.

Degerman, E., B. Sers & K. Magnusson. 2009. Artförekomst perioden 1988-2007 i Svenskt ElfiskeRegiSter - förändras arternas förekomst över tid? Information från Svenskt ElfiseRegiSter nr 1. 28 s.

Degerman, E., S. Alexanderson, J. Bergengren, L. Henrikson, B-E. Johansson, B.M. Larsen & H. Söderberg. 2009. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Världsnaturfonden, WWF for a living planet, juli 2009. 62 s.

Degerman, E., N. Nilsson, H.C. Andersson & A. Halldén. 2010. Fisk i vattendrag och stora sjöar. Metoder för övervakning. Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2010:07. 164 s.

Degerman, E., B. Sers & K. Magnusson. 2010. Hur stora är årsungar och fjolårsungar av öring vid elfiske? Information från Svenskt ElfiskeRegiSter nr 1, Sötvattenslaboratoriet, Örebro. 8 s.

Degerman, E., E. Petersson & B. Sers. 2012. Analys av elfiskedata. Länsstyrelsen Jönköpings län, Meddelande 2012:12. 79 s.

Edsman, L. & S. Schröder. 2009. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013 (Astacus astacus). Naturvårdsverket, Rapport 5955. 64 s.

Fjälling, A. 1995. Västerleden, utredning om effekter på fisk. Tema Nord 1995:513. p. 41-44.

Fjälling, A. & T. Odelström. 1995a. Västerleden, inverkan på fiskfauna och fiske. Del I. Inventering. Utredningsrapport 1995-02-24.

Fjälling, A. & T. Odelström. 1995b. Västerleden, inverkan på fiskfauna och fiske. Del II. Konsekvensbedömning. Utredningsrapport 1995-03-14.

Fjälling, A. & T. Odelström. 1995c. Västerleden, inverkan på fiskauna och fiske. Del III. Kontrollprogram. Utredningsrapport 1005-11-09.

Fjälling, A. 1998. Stäketbroarna, Inverkan på fiskfauna och fiske. Del I. Inventering. Utredningsrapport 1998-02-24. 25 p.

Fjälling, A. 1998. Stäketbroarna. Inverkan på fiskfauna och fiske. Del II. Konsekvensbedömning. Utredningsrapport 1998-02-24. 14 p.

Fjälling, A. 1998. Åtgärdsprogram för vårlekande siklöja. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 22 p.

Halldén, A., T. Asp, L. Andersson, E. Degerman & F. Nöbbelin. 2005. Biotopkartering Vätterbäckar., Länsstyrelsen i Jönköping, Meddelande 33. 253 s.

Hammar, J. 1996. Den arktiska rödingen - en viktig, men sårbar och i många svenska fjällsjöar överexploaterad naturresurs. Bedömning av påverkan av utökad småviltjakt och fiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Bilaga 3.6 (7 p.). Ur: Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Sametinget.

Hammar, J. 1996. Bortfallet av naturligt fisktomma fjällsjöar - ett hot mot den biologiska mångfalden i fjällkedjan. Bedömning av påverkan av utökad småviltjakt och fiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Bilaga 3.7 (5 p.). Ur: Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Sametinget.

Hammar, J. 1996. Kap. 12. Konsekvenser för fisken, fisket och fiskevården. P. 57-113. Ur: Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Sametinget. Utvärderingen av småviltjakten och handredskapsfisket ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. NV, Stockholm.

Hammar, J. 1997. Den arktiska rödingen - en viktig, men sårbar och i många svenska fjällsjöar överexploaterad naturresurs. Miljö och framtid 5: 9-12.

Hammar, J. 2004. Fiskets omfattning och påverkan på fiskbestånden i fjällvatten. Delrapport. Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. 40 p.
 
Hammar, J. 2004. Storslagen fjällmiljö. p. 83-85. Ur: Fisk, Fiske och Miljö. Fiskeriverkets Miljömålsarbete 2001-2004. Fiskeriverket, Göteborg.
 
Hammar, J. 2004. Internationellt nätverk med informella möten. Fiskeriverket, Fiskbulletinen (4): 8.
 
Hammar, J. 2004. Vad kommer ´hållbar utveckling´ att betyda för fjällregionen den här gången? Svenska Fjällklubben, Fjället (2): 23-25.
 
Hammar, J. 2005. Fiskets omfattning och påverkan på fiskbestånd i fjällvatten; Biologiska förutsättningar och strategier för ett uthålligt nyttjande. Slutrapport. Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. 100 p.

Hammar, J. 2005. Naturligt fisktomma fjällvatten - oaser för en udda djurvärld. Till fjälls, Vildmark i norr. Sv. Fjällklubbens Årbok 2003-2004, Årg. 74-75: 99-112.

Hammar, J. & O. Lind. 2005. Nordlunds röra och andra ryktbara rödingar i Frostvikenfjällen. Fjället, Sv. Fjällklubben 1: 30-37.

Hammersland, J., A. Totschnig & A. Sandström. 2004. Bedömning av skyddade grunda havsvikars naturvärden, Värmdö kommun. Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2004:03. 31 s.

Hamrin, S.F. 1999. Sjöekosystem och mörtfiskreduktion. K. Skogs- o. Lantbr.akad. Tidskr. 138(2): 41-50.

Hjälte, U., Johansson, M., Halldén, A. & E. Degerman. 2003. Fritidsfisket i Vättern år 2000. s. 102-149. Ur: Lindell, M. & A. Hallden (red.) Fiske och fiskar i Vättern. Vätternvårdsförbundet, Rapport 62.

Holmgren, K. 2001. Variation i rekrytering av abborre och mört i kalkade, sura och neutrala sjöar sedan 1980-talet. Vann 4 B: 433-440.

Holmgren, K. 2003. Sjöprovfisket i Tuottarjaure och Apmeljaure. s. 34-42. Ur: Wilander, A. (red.) Skyddad natur. En undersökning av två sjöar och deras utloppsbäckar i Padjelanta 2002.. Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2003: 11.

Holmgren, K., E. Degerman, A. Kinnerbäck & B. Sers. 2004. Preliminär bedömning av ekologisk status utifrån fiskfaunan. Fiskeriverket Informerar, Finfo 2004:9. 23 p.

Holmgren, K. & J. Fölster. 2010. Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar - ett förbättrat underlag för bedömning av IKEU-sjöarnas representativitet. Inst. för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2010:11. 27 s.

Jeppesen, E., T.B. Jörgensen, M. Söndergaard, T.L. Lauridsen, M. Meerhoff, L. Liboriussen & K. Holmgren. 2009. Klimaaendringer i Danmark - effekter på söer. Vand & Jord 16(4): 158-161.

Johlander, A. & P. Nyberg, 2003. Lax och öringbestånden i Gullspångsälven och Klarälven. Vänern - Årsskrift 2003. Vänerns vattenvårdsförbund (27).

Johlander, A. & P. Nyberg, 2004. Lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven. Vänern - Årsskrift 2004. Vänerns vattenvårdsförbund (33).

Johlander, A. & P. Nyberg, 2005. Lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven. Vänern - Årsskrift 2005. Vänerns vattenvårdsförbund (38).

Johlander, A. & P. Nyberg. 2006. Lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven. Vänern - Årsskrift 2006. Vänerns vattenvårdsförbund (42).

Järvi, T. (red.) 1997. Fiskevård i rinnande vatten. Egget Förlag, Arvika. 201 p.

Järvi, T. 1999. Pågående genresursarbete, problem och prioriteringar, fiskar. K. Skogs- o. Lantbr.akad. Tidskr. 138(1): 69-82.

Markusson, K. 1998. Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar. SILVA, Rapport 8. 30 p. + bilagor.

Nathanson, J.E. 1997. Malen i Båven - mytomspunnen och skyddsvärd. p. 137-150. Ur: Sörmlandsbygden 1997. Södermanlands hembygdsförbunds årsbok, Nyköping.

Nathanson, J.E. 1998. Åtgärdsprogram för mal. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 28 p.

Nyberg, P. 1996. Ekoräkningar och trålningar efter fisk. Ur: Vänern 1996. Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund, Vänerkansliet. p. 55-58.

Nyberg, P. 2003. Ekoräkningar och trålningar i Vättern. Vätternvårdsförbundets årsskrift.
 
Nyberg, P. 2004. Ekoräkningar och trålningar i Vättern. Vätternvårdsförbundets årsskrift.
 
Nyberg, P. 2005. Ekoräkningar och trålningar i Vättern. Vätternvårdsförbundets årsskrift.

Nyberg, P. & E. Degerman, 2003. Signalkräftors predation på rödingrom och -yngel - ett laboratorietförsök. s. 93-101. Ur: Lindell, M. & A. Hallden (red.) Fiske och fiskar i Vättern. Vätternvårdsförbundet, Rapport 62.

Nyberg, P. & S. Sjögren. 2003. Fiskfångster och utsättningar av fisk. Vänern - Årsskrift 2003. Vänerns vattenvårdsförbund (27).

Nyberg, P. & S. Sjögren. 2004. Fiskfångster och utsättningar av fisk. Vänern - Årsskrift 2004. Vänerns vattenvårdsförbund (33).

Nyberg, P., E. Bergstrand & O. Enderlein. 2004. Nors och siklöja. S. 37-39 Ur: Christensen, A. (red.) Årsskrift 2004. Vänerns Vattenvårdsförbund. Rapport 33.

Nyberg, P. & S. Sjögren. 2005. Fiskfångster och utsättningar av fisk. Vänern - Årsskrift 2005. Vänerns vattenvårdsförbund (38).

Nyberg, P., E. Bergstrand & O. Enderlein. 2005. Nors och siklöja. Vänern - Årsskrift 2005. Vänerns vattenvårdsförbund (38).

Nyberg, P. & S. Sjögren. 2006. Fiskfångster och utsättningar av fisk. Vänern - Årsskrift 2006. Vänerns vattenvårdsförbund (42).

Nyberg, P. & O. Enderlein. 2006. Nors och siklöja. Vänern - Årsskrift 2006. Vänerns vattenvårdsförbund (42).

Palm, S., J. Dannewitz, T. Prestegaard & J.E. Nathanson. 2009. Populationsgenetisk analys av svenska vår- och höstlekande siklöjor. Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Slutrapport 2009-06-22. 16 s.

Pettersson, J., J.Dannewitz, T. Prestegaard &I.Bystedt. 2005. Genetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken. Rapport från Sötvattenslaboratoriet (FiskGen).

Ridderborg, S. & M. Appelberg. 1997. Riksfiskinventeringen 1996. PM - Naturvårdsverket, mars 1997.

Sandin, L., B. Andersson, J. Bergengren, B. Bergquist, O. Broberg, M. Dahlberg, J. Fölstner & M. Östlund. 2003. Undersökning av påväxt, bottenfauna, makrofyter och fisk längs en naturlighetsgradient i Emåns & Mörrumsåns avrinningsområden. Institutionen för Miljöanalys, SLU, Uppsala, Rapport 2003: 4.

Sers, B., K. Magnusson & E. Degerman. 2006. Referensvärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter nr 2. 47 s.

Sers, B., K. Magnusson & E. Degerman. 2008. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter nr 1. 48 s.

Sers, B., E. Degerman & P. Nyberg. 2009. Märkning av lax i Vättern. Länsstyrelsen Jönköpings län, Rapport från Vätternvårdsförbundet nr 98. 36 s.

Sjöberg, N. 2004. Blankålsmärkning - till hjälp för att förstå blankålens migration i Östersjön. Examensarbete, Zooekologiska avd., Uppsala Universitet. 36 p.

Sjögren, S. & O. Funcke. 2003. Statistiska meddelanden, JO 56 SM 0201. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2001.

Sjögren, S. & O. Funcke. 2003. Statistiska meddelanden, JO 56 SM 0301. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2002.

Sjögren, S. & R. Lundgren. 2004. Statistiska meddelanden, JO 56 SM 0401. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2003.

Sjögren, S. & R. Lundgren. 2005. Statistiska meddelanden, JO 56 SM 0501. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2004.

Sjögren, S. & R. Lundgren. 2006. Statistiska meddelanden, JO 56 SM 0601. Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2005.

Sjölander, E., M. Strömberg, E. Degerman, L. Göthe & L. Jougda. 2009. Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag - arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven. Skogsstyrelsen, Rapport 1. 76 s., bil. 1-2.

Ståhl, J., E. Degerman & P-E. Larson. 2008. Decimering av småfisk för att öka tillgången på matabborre i en skogssjö. Länsstyrelsen Östergötlands län, Linköping, Rapport 2008:14. 20 s.

Svärdson, G. & J. Hammar. 2010. Biologisk mångfald. Sikarna i Europa. Thule, Kungl. Skytteanska Samfundets Årsbok 2010: 203-222.

Söderbäck, B. & L. Edsman. 1998. Åtgärdsprogram för flodkräfta. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 38 p.

Söderbäck, B. (ed.) 1997. Biologisk mångfald i kalkade sjöar. Utvärdering av IKEU-programmets sex första år. Naturvårdsverket, Rapport 4816. 66 p.

Törnblom, J., E. Degerman, P. Angelstam, H. Högberg, R. Larsson, L. Norman, E. Sundstedt & T. Valund. 2011. Ett avrinningsområdesanpassat skogsbruk - hur når vi dit? SLU, Fakta Skog 28. 4 s.

Tillbaka 

Vetenskapliga publ. (engelska)

Alaranta A., P. Henttonen, J. Jussila, H. Kokko, T. Prestegaard, L. Edsman & M. Halmekytö 2006. Genetic difference among noble crayfish (Astacus astacus) stocks in Finland, Sweden and Estonia based on the ITS1 region. Bull. Fr. Peche Piscic. 380-381: 965-976.

Alenäs, I., E. Degerman & L. Henrikson. 1995. Liming strategies and effects: the River Högvadsån case study. p. 363-374. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.) Liming of acidified waters. A Swedish synthesis. Springer Verlag.

Alexandrino, P., C. Garcia de Leániz, R.B. Greer, S. Gudjonsson, J. Hammar, D.F. Houlihan, M.A. Svenning, E. Verspoor & J. Wallace. 1995. Climatic temperature and biological processes in salmonid fish communities. Submitted Environment and Climate Section of E.U. Framework Programme IV. 57 p.

Appelberg, M. 1995. The impact of liming on aquatic communities. p. 283-308. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.) Liming acidified surface waters - a Swedish synthesis. Springer Verlag, Berlin.

Appelberg, M. 1995. Liming strategies and effects: the Lake Stora Härsjön case study. p. 339-352. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.) Liming acidified surface waters - a Swedish synthesis. Springer Verlag, Berlin.

Appelberg, M. 1995. Liming strategies and effects: the Lake Gyslättasjön case study. p. 353-362. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.) Liming acidified surface waters - a Swedish synthesis. Springer Verlag, Berlin.

Appelberg, M. 1998. Restructuring of fish assemblages in Swedish lakes following amelioration of acid stress through liming. Restoration Ecology 6(4): 343-352.

Appelberg, M., P.E. Lingdell & C. Andrén. 1995. Integrated studies of the effects of liming acidified waters (ISELAW-PROGRAMME). Water, Air and Soil Poll. 85: 883-888.

Appelberg, M., H-M. Berger, T. Hesthagen, E. Klevien, M. Kurkilahti, J. Raitaniemi & M. Rask. 1995. Development and intercalibration of methods in Nordic freshwater fish monitoring. Water, Air and Soil Poll. 85: 401-406.

Axenrot, T., M. Ogonowski, A. Sandström & T. Didrikas. 2009. Multifrequency discrimination of fish and mysids. ICES J. Mar. Sci. 66: 1106-1110.

Beier. U. 2001. Habitat distribution and size structure in freshwater fish communities: effects of vendace on interactions between perch and roach. J. Fish Biol. 59: 1437-1454.

Belchier, M., L. Edsman, M.R.J. Sheehy & P.M. Shelton. 1997. Estmating age and growth in long-lived temperate freshwater crayfish using lipofuscin. Freshwater Biology 39: 439-446.

Bergquist, B. 1995. Supplementary measures to liming. p. 399-418. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.) Liming acidified surface waters - a Swedish synthesis. Springer Verlag, Berlin.

Bergström, U., A. Sandström & G. Sundblad. 2007. Fish habitat modelling in the Archipelago Sea. BALANCE Interim Report 11. 29 p.

Bergström, U., J. Evertson, P. Karås, A. Sandström, G. Sundblad & S. Wennberg. 2007. Evaluation of satellite imagery as a tool to characterise shallow habitats in the Baltic Sea. Rapport, Metria Miljöanalys, Stockholm och Fiskeriverket, Kustlab., Öregrund. 33 p.

Bohman P., F. Nordwall & L. Edsman, 2006. The effect of the large-scale introduction of signal crayfish on the spread of crayfish plague in Sweden. Bull. Fr. Peche. Piscic. 380-381: 1291-13.

Bohman, P. & L. Edsman. 2011. Status, management and conservation of crayfish in Sweden: results and the way forward. Freshwater Crayfish 18(1): 19-26.

Brelin, D., E. Petersson & S. Winberg. 2005. Divergent stress coping styles in juvenile brown trout (Salmo trutta). Ann. N.Y. Acad. Sci. 1040: 239-245.

Cardinale, M., P. Doering-Arjes, M. Kastowsky, & H. Mosegaard. 2004. Effects of sex, stock and environment on the shape of Atlantic cod (Gadus morhua) otoliths. - Can. J. Fish. Aquat. Sci. 61: 158-167.

Clement, P.M., A. Fjälling, J.S. Jaffe, E.G. Jones, B. Lundgren, G.J. Macaulay, H. McElderry, R. O'Driscoll, T.E. Ryan, M.R. Shortis, S.J. Smith & W.W. Wakefield. 2012. Fishery applications of optical technologies. ICES Cooperative Research Report 312. 91 p.

Clevestam, P.D., M. Ogonowski, N.B. Sjöberg & H. Wickström. 2011. Too short to spawn? Implications of small body size and swimming distance on successful migration and maturation of the European eel Anguilla anguilla. Journal of Fish Biology 78: 1073-1089.

Cumaranatunga, P.R.T., A.S.K. Ranawickrama, H. Wickström & K.V.S. Vithanage. 1995. Changes in morphometric characters and chemical composition during development in Anguilla bicolor bicolor McClelland and Anguilla nebulosa nebulosa McClelland. Proc. Of the fifty first annual sess., Colombo 21-24 Nov. 1995. SLAAS: 268-269.

Cumaranatunga, P.R.T., A.S.K. Ranawickreme, H. Wickström & K.V.S. Vithanage. 1997. Factors affecting the distribution of Anguilla bicolor bicolor McClelland and Anguilla nebulosa nebulosa McClelland (Anguilliformes; Anguillidae) in a river system of southern Sri Lanka. Asian Fish. Sci. 10: 9-21.

Dahl, C., L.T. Nielsen & E. Petersson. 2004. Mosquito larvae (Diptera: Culicidae) in snow-melt pools in the Swedish Lapland area. J. Vector Ecology 29(1): 109-123.

Dahl, J. & B.L. Peckarsky.  2003.  Developmental responses to predation risk in morphologically defended mayflies.  Oecologia 137: 188-194.
 
Dahl, J. & B.L. Peckarsky. 2003. Does living in fish streams involve a cost of induced morphological defences?  Canadian Journal of Zoology 81: 1825-1828.
 
Dahl, J.,  J. Dannewitz, E. Petersson, L. Karlsson, B. Ragnarsson & A. Löf. 2004. The timing of  spawning migration: implications of environmental variation, life history and sex.  Canadian Journal of Zoology 82:1864-1870.
 
Dahl, J.,  E. Petersson, J. Dannewitz, T. Järvi & A. Löf.  2006.  No difference in survival, growth and morphology between wild, hatchery and hybrid anadromous Brown trout (Salmo trutta) in a one-year field experiment. Ecology of Freshwater Fish 15:388-397.

Dannewitz, J. 2003 Genetic and ecological consequences of fish releases. PhD-thesis, Uppsala University, Sweden

Dannewitz, J. & E. Petersson. 2001. Association between growth, body condition and anti-predator behaviour in maturing and immature brown trout parr. J. Fish Biol. 59: 1081-1091.

Dannewitz, J., E. Petersson, T. Prestegaard & T. Järvi. 2003. Effects of sea-ranching and family background on fitness traits in brown trout Salmo trutta reared under near-natural conditions. J. Appl. Biol. 40: 241-250.

Dannewitz, J., E. Petersson, J. Dahl, T. Prestegaard, A. Löf & T. Järvi. 2004. A comparison of reproductive success in the wild between brown trout Salmo trutta of hatchery and wild origin.  J. Applied Ecol. 41: 355-364.

Dannewitz, J., G.E. Maes, L. Johansson, H. Wickström, F.A.M. Volckaert & T. Järvi. 2005. Panmixia in the European eel: a matter of time... Proc.R. Soc., London, Ser. B 272: 1129-1137.

Dannewitz, J., A.-B. Florin, E. Petersson, E. Nielsen, E. Magnussen, G. Dahle, J. Merilä, M. Heino, S. Skúlason, T. Aho, T. Järvi & T. Johansen. 2007. Genetic consequences of fisheries and fisheries management. TemaNord 2007:573. 53 p

Degerman, E., L. Henrikson, J. Herrmann & P. Nyberg. 1995. The effects of liming on aquatic fauna. P. 221-282. In: Henrikson, L. & Y.W. Brodin (eds.) Liming of acidified waters. A Swedish synthesis. Springer Verlag, Berlin.

Degerman, E., A. Johlander, B. Sers & P. Sjöstrand. 1996. The effect of lakes on growth in yearling brown trout (Salmo trutta L.). Ecol. Freshw. Fish 5: 116-122.

Degerman, E., J. Derome, R. Hoff, P. Joki-Heiskala, A-M Kähkönen, J. Kämäri, A. Semb & J. Vuorenmaa. 1996. Acidification and Arctic haze. - In: AMAP - Arctic Monitoring and Assessment Programme. Chapter 8. 105 p.

Degerman, E., J. Hammar, P. Nyberg & G. Svärdson. 2001. Human impact on the fish diversity in the four largest lakes of Sweden. Ambio 30(8): 522-528.

Degerman, E., B. Sers, J. Törnblom & P. Angelstam. 2004. Large woody debris and brown trout in small forest streams - towards targets for assessment and management of riparian landscapes. Ecological Bulletins 51: 233-239.

Degerman, E., P.A. Nilsson, P. Nyström, E. Nilsson & K. Olsson. 2007. Are fish populations in temperate streams affected by crayfish? - A field survey and prospects. Environmental Biology of Fishes 78: 231-239.

Degerman, E., S. Alexanderson, J. Bergengren, L. Henrikson, B-E. Johansson, B.M. Larsen & H. Söderberg. 2009. Restoration of freshwater pearl mussel streams. WWF, Sweden, WWF for a living planet, July 2009. 62 p.

De Leeuw, J.J., L.A.J. Nagelkerke, W.L.T. van Densen, K. Holmgren, P.A. Jansen & J. Vijverberg. 2003. Biomass size distributions as a tool for characterising lake fish communities. J. Fish Biol. 63: 1454-1475.

Doering-Arjes, P., M. Cardinale & H. Mosegaard. 2008. Estimating population age structure using otolith morphometrics: a test with known-age Atlantic cod (Gadus morhua) individuals. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 65: 2342-2350.

Edgerton, B.E., P. Henttonen, J. Jussila, A. Mannonen, P. Paasonen, T. Taugböl, L. Edsman & C. Souty-Grosset. 2004. Understanding the causes of disease in European freshwater crayfish. Conservation Biology 18(6): 1466-1474.

Edsman, L. 1996. The relative influence of age and body size on the instantaneous growth rate in signal crayfish, Pacifastacus leniusculus. Freshwater Crayfish 11: 395-402.

Edsman, L. 2004. The Swedish story about import of live crayfish. Bull. Fr. Peche Piscic. 372-373: 281-288.

Edsman, L. & A. Jonsson. 1996. The effect of size, antennal injury, ownership, and ownership duration on fighting success in male signal crayfish, Pacifastacus leniusculus (Dana). Nordic J. Freshw. Res. 72: 80-87.

Edsman, L., J.S. Farris, M. Källersjö & T. Prestegaard. 2002. Genetic differentiation between noble crayfish, Astacus astacus (L.) populations detected by microsatellite length variation in the rDNA ITS1 region. Bull. Fr. Peche Piscic. 367: 691-706.

Edsman, L. & P. Smietana. 2004. Exploitation, conservation and legislation. Bull. Fr. Peche Piscic. 372-373: 457-464.

Enderlein, O. 1998. Testing hydroacoustics as a method for yearly assessment of the vendace (Coregonus albula L.) stocks spawning on the Swedish side of the Bothnian Bay. Nordic J. Freshw. Res. 74: 156-162.

Enderlein, O. & A.R. Yousuf.1999. The environmental iimpact of the Uri Hydropower Project on the fish community in the River Jhelum. p. 169-186. - In: Nyman, L. (ed.) River Jhelum, Kashmir Valley. Impacts on the aquatic environment. SWEDMAR, National Board of Fisheries, Gothenburg.

Fernö, A. & T. Järvi. 1998. Domestication genetically alters the anti-predator behaviour of anadromous brown trout (Salmo trutta) - a dummy predator experiment. Nordic J. Freshw. Res. 74: 95-100.

Fjälling, A.B. 2011. The enclosure trap, a new tool for sampling juvenile crayfish. Knowledge and Management of  Aquatic Ecosystems vol. 401. 5 s.

Fleming, I.A. & E. Petersson. 2001. The ability of released, hatchery salmonids to breed and contribute to the natural productivity of wild populations. Nordic J. Freshw. Res. 75: 71-98.

Forsberg, L.A., J. Dannewitz, E. Petersson & M. Grahn. 2007. Influence of genetic dissimilarity in the reproductive success and mate choice of brown trout - females fishing for optimal MHC dissimilarity. J. Evol. Biol. 20: 1859-1869.

Francis, C. R. I. C., S. J. Harley, S. E. Campana, & P. Doering-Arjes. 2005. Use of otolith weight in length-mediated estimation of proportions at age. Marine and Freshw. Res. 56: 735-743.

Füreder, L., L. Edsman, D. Holdich, P. Kozák, Y. Machino, M. Pökl, B. Renai, J. Reynolds, R. Schulz, D. Sint, T. Tagbøl & M.C. Trouilhé. 2006. Indigenous crayfish - habitat and threats. p. 25-47. In: Souty-Grosset, C., D. Holdich, P.Y. Noël, J. Reynolds & P. Haffner (eds) Atlas of crayfish in Europe. Muséum National d'Histoire Naturelle, Paris.

Fölster, J., C. Andrén, K. Bishop, I. Buffam, N. Cory, W. Goedkoop, K. Holmgren, R. Johnson, H. Laudon & A. Wilander. 2006. New environmental quality criteria for acidification in lakes in Sweden - an application of studies on the relationship between biota and water chemistry. Water, Air and Soil Pollution (accepted).

Greenberg, L., J. Dahl & E. Bergman. 2005.  The influence of a piscivore on trophic interactions in stream  enclosures. Archive für Hydrobiologia 164: 39-51.

Greer, R.B & J. Hammar. 2004. A fish inventory of River Spey Lochs using multiple mesh size gillnets - a first of its kind survey. Report to Spey Fishery Board. 22 p.
 
Greer, R.B., J. Hammar & E. Verspoor. 2006. Nordic protocol sampling in Loch Maree (Wester Ross, Scotland). Report to Wester Ross Fisheries Trust. 11 p.

Gren, I-M., M. Campos, L. Edsman & P. Bohman. 2009. Incomes, attitudes, and occurrences of invasive species: an application to signal crayfish in Sweden. Env. Mgmt 43: 210-220.

Hammar, J. 1998. Interactive asymmetry and seasonal niche shifts in sympatric Arctic char (Salvelinus alpinus) and brown trout (Salmo trutta): Evidence from winter diet and accumulation of radiocesium. Nordic J. Freshw. Res. 74: 33-64.

Hammar, J. 2000. Cannibals and parasites: conflicting regulators of bimodality in high latitude Arctic char, Salvelinus alpinus. OIKOS 88: 33-47.

Hammar, J., E. Bergstrand & O. Enderlein. 1996. Why do juvenile fourhorn sculpin, Triglopsis quadricornis, appear in the pelagic habitat at night? Env. Biol. Fish. 46: 185-195.

Hamrin, S.F. 1999. Planning and execution of the fish reduction in Lake Ringsjön. Hydrobiologia 404: 59-63.

Hamrin, S.F., E. Arneri, P. Doering-Arjes, H. Mosegaard, A. Patwardhan, A. Sasov, M. Schatz, D. van Dyck, H. Wickström & M. van Heel. 1999. A new method for three-dimensional otolith analysis. J. Fish Biol. 54: 223-225.

Handeland, S.O., T. Järvi, A. Fernö & S. Stefansson. 1996. High mortality rate of seawards migrating Atlantic salmon (Salmo salar) smolts during the change of habitat - cause and effect. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 53: 2673-2680.

Hansson, L-A., H. Annadotter, E. Bergman, S.F. Hamrin, E. Jeppesen, T. Kairesalo, E. Luokkanen, P-Å. Nilsson, M. Söndergaard & J. Strand. 1998. Biomanipulation as an application of food-chain theory: Constraints, synthesis, and recommendations for temperate lakes. Ecosystem 1: 558-571.

Hedenskog, M., E. Petersson, T. Järvi & M. Khamis. 1997. Morphological comparison of natural produced Atlantic salmon (Salmo salar L.), anadromous brown trout (S. trutta L.), and their hybrids. Nordic J. Freshw. Res. 73: 35-43.

Hedenskog, M., E. Petersson & T. Järvi. 2002. Agonistic behavior and growth in newly emerged brown trout (Salmo trutta L.) of sea-ranced and wild origin. Aggressive Behavior 28: 145-153.

Holmgren, K. 1996. Effect of water temperature and growth variation on the sex ratio of experimentally reared eels. Ecol. Freshw. Fish 5: 203-212.

Holmgren, K. 1996. Otolith growth scaling of the eel, Anguilla anguilla (L.), and back-calculation errors revealed from alizarin labelled otoliths. Nordic J. Freshw. Res. 72: 71-79.

Holmgren, K. 1996. On the sex differentiation and growth patterns of the European eel, Anguilla anguilla (L.). Acta Univ. Upsal. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technologies 244. 28 p.

Holmgren, K. 1998. Otolith length of eel (Anguilla anguilla L.) - the effects of body-length, age, water temperature, sex and recent growth. Verh. Internat. Verein. Limnol. 26: 2264-2268.

Holmgren, K. 1999. Between-year variation in community structure and biomass-size distributions of benthic lake fish communities. J. Fish Biol. 55: 535-552.

Holmgren, K. 2001. Biomass-size distribution of the aquatic community in limed, circumneutral and acidified reference lakes. Wat., Air, Soil Poll. 130: 1751-1756.

Holmgren, K. 2003. Omitted spawning in compensatory-growing perch. J. Fish Biol. 62: 918-927.

Holmgren, K. & H. Mosegaard. 1996. Implications of individual growth status on the future sex of the European eel. J. Fish Biol. 49: 910-925.

Holmgren, K. & H. Mosegaard. 1996. Plasticity in growth of indoor reared European eel. Nordic J. Freshw. Res. 72: 63-70.

Holmgren, K. & H. Wickström. 1996. Note on otolith growth in elvers, Anguilla anguilla (L.) and the relative otolith size during somatic growth. Archiwum Rybactwa Polskiego 4: 223-234.

Holmgren, K., H. Wickström & P. Clevestam. 1997. Sex-related growth of European eel, Anguilla anguilla, with focus on median silver eel age. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 54: 2775-2781.

Holmgren, K. & M. Appelberg. 2000. Size structure of benthic freshwater fish communities in relation to environmental gradients. J. Fish Biol. 57: 1312-1330.

Holmgren, K. & M. Appelberg. 2001. Effects of environmental factors on size-related growth efficiency of perch, Perca fluviatilis. Ecol. Freshw. Fish 10: 247-256.

Holmgren, K. & I. Buffam. 2005. Critical values of different acidity indices - as shown by fish communities in Swedish lakes. Verh. Internat. Verein. Limnol. 29: 654-660.

Höjesjö, J., J.I. Johnsson, E. Petersson & T. Järvi. 1998. The importance of being familiar: individual recognition and social behavior in sea trout (Salmo trutta). Behavioral Ecology 9(5): 445-451.

Igoe, F. & J. Hammar. 2004. The Arctic char Salvelinus alpinus (L.) species complex in Ireland: a secretive and threatened ice age relict. Biology & Environment: Proceeding of the Royal Irish Academy 104B(3): 73-92.

Insulander, C. & E. Degerman. 1997. An attempt to estimate spawning stock targets in the River Högvadsån, Sweden. ICES C.M. 8 p.

Jensen, O.P., S. Hansson, T. Didrikas, J.D. Stockwell, T.R. Hrabik, T. Axenrot & J.F. Kitchell. 2011. Foraging, bioenergetic and predation constraints on diel vertical migration: field observations and modelling of reverse migration by young-of-the-year herring Clupea harengus. J. Fish Biol. 78: 449-465.

Jiravanichpaisal, P., S. Roos, L. Edsman, H. Liu & K. Söderhäll. 2009. A highly virulent pathogen, Aeromonas hydrophila, from the freshwater crayfish Pacifastacus leniusculus. J. Invertebr. Pathol. 101: 56-66.

Johnsson, J.I., E. Petersson, E. Jönsson, B.Th. Björnsson & T. Järvi. 1996. Domestication and growth hormone alter antipredator behaviour and growth patterns in juvenile brown trout. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 53: 1546-1554.

Johnsson, J.I., E. Petersson, E. Jönsson, T. Järvi & B.Th. Björnsson. 1999. Growth hormone-induced effects on mortality, energy status and growth: a field study on brown trout (Salmo trutta). Functional Ecology 13: 514-522.

Johnsson, J.I., E. Jönsson, E. Petersson, T. Järvi & B.Th. Björnsson. 2000. Fitness-related effects of growth investment in brown trout under field and hatchery conditions. J. Fish Biol. 57: 326-336.

Jonsson, A. 1992. Shelter Selection in Juvenile Crayfish Astacus astacus under Predation Pressure by Dragonfly Larvae. Nordic J. Freshw. Res. 67: 82-87.

Jonsson, A. 1995. Life history Differences Between Crayfish Astacus astacus and Pacifastacus leniusculus in Embryonic and Juvenile Development, Laboratory Experiences. Freshwater Crayfish 8: 170-178.

Jonsson, A. & L. Edsman. 1998. Moulting strategies in freshwater crayfish Pacifastacus leniusculus. Nordic J. Freshw. Res. 74: 141-147.

Järvi, T., K. Holmgren, J-F. Rubin, E. Petersson, S. Lundberg & C. Glimsäter. 1996. Newly-emerged Salmo trutta fry that migrate to the sea - an alternative choice of feeding habitat? Nordic J. Freshw. Res. 72: 52-62.

Klemens Eriksson, B., L. Ljunggren, A. Sandström, G. Johansson, J. Mattila, A. Rubach, S. Råberg & M. Snickars. 2009. Declines in predatory fish promote bloom-forming macroalgae.Ecological Application 19(8): 1975-1988.

Kurkilahti, M., M. Appelberg, E. Bergstrand & O. Enderlein. 1998. An indirect estimate of bimodal gillnet selectivity of smelt. J. Fish Biol. 52: 243-254.

Lepage, O., Ø. Øveril, E. Petersson, T. Järvi & S. Winberg. 2000. Differential stress coping in wild and domesticated sea trout. Brain Behav. Evol. 56: 259-268.

Limburg, K.E., H. Wickström, H. Svedäng, M. Elfman & P. Kristiansson. 2003. Do stocked freshwater eels migrate? Evidence from the Baltic suggests "Yes". Amer. Fish. Soc. Symposium 33: 275-284.

Lindström, T. 1998. Short-term changes of Crustacean plankton reproduction and juvenile survival in some acidified and limed high mountain lakes. Nordic J. Freshw. Res. 74: 127-140.

Ljunggren, L. & A. Sandström. 2007. Influence of visual conditions on foraging and growth of juvenile fishes with dissimilar sensory physiology. J. Fish Biol. 70: 1319-1334.

Lunneryd, S.G., A. Fjälling & H. Westerberg. 2003. A large-mesh salmon trap: a way of mitigating seal impact on a coastal fishery. ICES J. Mar. Sci. 60: 1194-1199.

Maes, G.E., Pujolar, M., Raeymaekers, J.A.M., Dannewitz, J. & Volckaert, F.A.M. 2006. Microsatellite conservation and Bayesian individual assignment in four Anguilla species. Marine Ecology Progress Series 319: 251-261.

Meager, J.J., P. Rodewald, P. Domenici, A. Fernö, T. Järvi, J.E. Skjaeraasen & G.K. Sverdrup. 2011. Behavioural responses of hatchery-reared and wild cod Gadus morhua to mechano-acoustic predator signals. J. Fish Biol. 78: 1437-1450.

Mehner, T., K. Holmgren, T.L. Lauridsen, E. Jeppesen & M. Diekmann. 2007.
Lake depth and geographical position modify lake fish assemblages of the European "Central Plains" ecoregion. Freshwater Biology 52: 2285-2297.

Milner, N. J., L. Karlsson, E. Degerman, A. Johlander, J.C. MacLean & L-P. Hansen, 2006. Sea trout (Salmo trutta L.) in European salmon (Salmo salar L.) rivers. In: Harris, G. (ed.) Sea trout. Blackwell Publishing. 576 p.

Northcote, T.G. & J. Hammar. 2006. Feeding ecology of Coregonus albula and Osmerus eperlanus in the limnetic waters of Lake Mälaren, Sweden. Boreal Environment Research 11: 229-246.

Nyberg, P. 1998. Biotic effects in planktonic crustacean communities in acidified Swedish forest lakes after liming. Water, Air and Soil Pollution 101: 257-288.

Nyberg, P., P. Andersson, E. Degerman, H. Borg & E. Olofsson. 1995. Labile inorganic manganese - an overlooked reason for fish mortality in acidified streams? Water, Air and Soil Pollution 85: 333-340.

Nyberg, P., E. Degerman & B. Sers. 1996. Survival after catch in trap-nets, movements and growth of the pikeperch in Lake Hjälmaren, Central Sweden. Ann. Zool. Fenn. 33: 569-575.

Nyberg, P., E. Bergstrand, E. Degerman & O. Enderlein. 2001. Recruitment of pelagic fish in an unstable climate: Studies in Sweden's four largest lakes. Ambio 30(8): 559-564.

Näslund, I., E. Degerman & F. Nordwall. 1998. Brown trout (Salmo trutta) habitat use and life history in Swedish streams: possible effects of biotic interactions. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 55: 1034-1042.

Olsén, H., T. Järvi & A. Löf. 1996. Aggressiveness and kinship in brown trout (Salmo trutta) parr. Behav. Ecol. 7: 445-450.

Olsén, H., T. Järvi, I. Mayer, E. Petersson & F. Kroon. 1996. Behaviour and endocrine responses of intakt and anosmic precocious brown trout, Salmo trutta, parr in spawning groups of anadromous adult individuals. In: Canário, A.V.M. & D.M. Power (eds.) Fish pheromones - origins and modes of action. Center of Marine Sciences, Univ. of Algarve.

Olsén, H.K. & T. Järvi. 1997. Effects of kinship on aggression and RNA content in juvenile Arctic charr. J. Fish Biol. 51: 422-435.

Olsén, H.K., T. Järvi, I. Mayer, E. Petersson & F. Kroon. 1998. Spawning behaviour and sex hormone levels in adult and precocious brown trout (Salmo trutta L.) males and the effect of anosmia. Chemoecology 8: 9-17.

Olsén, H.K., R. Bjerselius, E. Petersson, T. Järvi, I. Mayer & M. Hedenskog. 2000. Lack of species-specific primer effects of odours from female Atlantic salmon, Salmo salar, and brown trout, Salmo trutta. OIKOS 88: 213-220.

Olsén, H.K., E. Petersson, B. Ragnarsson, H. Lundqvist & T. Järvi. 2004. Downstream migration in Atlantic salmon (Salmo salar) smolt sibling groups. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 61: 328-331.

Olsson, J., T. Aho, A.-B. Florin, A. Vainikka, D. Bekkevold, J. Dannewitz, K. Hindar, M.-L. Koljonen, L. Laikre, E. Magnussen & S. Pálsson. 2007. Genetic research on commercially exploited fish species in Nordic countries. TemaNord 2007:542. 153 p.

Palm, S., J. Dannewitz, T. Järvi, E. Petersson, T. Prestegaard & N. Ryman. 2003. Lack of molecular genetic divergence between sea-ranched and wild sea trout (Salmo trutta). Molecular Ecology 12: 2057-2071.

Petersson, E. 2004. Impact écologiques des repeulements par des poissons d´elevage sur les espèces sauvages (Ecological impacts of released fish on wild species). Les Dossiers de L´Environment de L´INRA 26:35-45. (In French, translated by Annik Lacombe.)

Petersson, E., T. Järvi, N. Steffner & B. Ragnarsson. 1996. The effect of domestication on some life history traits of sea trout and Atlantic salmon. J. Fish Biol. 48: 776-791.

Petersson, E. & T. Järvi. 1997. Reproductive behaviour of sea trout (Salmo trutta) - the consequences of sea-ranching. Behaviour 134: 1-22.

Petersson, E., T. Järvi, H. Olsén, I. Mayer & M. Hedenskog. 1999. Male-male competition and female choice in brown trout. Animal Behaviour 57: 777-783.

Petersson, E. & T. Järvi. 2003. Growth and social interactions of wild and sea-ranched brown trout and their hybrids. J. Fish Biol. 63: 673-686.

Petersson, E. & T. Järvi. 2006. Anti-predator response in wild and sea-ranched brown trout and their crosses. Aquaculture 253: 218-228.

Petersson, E. & J. Sivinski. 2003. Mating status and choice of group size in the phoretic fly Norrbomia frigipennis (Spuler) (Diptera: Sphaeroceridae). J. Insect. Behav. 16: 411-423.

Raitaniemi, J., E. Bergstrand, L. Flöystad, R. Hokki, E. Kleiven, M. Rask, M. Reizenstein, R. Saksgård & C. Ångström. 1998. The reliability of whitefish (Coregonus lavaretus (L.)) age determination - differences between methods and between readers. Ecol. Freshw. Fish 7: 25-35.

Rask, M., M. Appelberg, T. Hesthagen, J. Tammi, U. Beier & A. Lappalainen. 2000. Fish status survey of Nordic lakes - species composition, distribution, effects of environemental changes. TemaNord 2000:508.

Rosqvist, K., J. Mattila, A. Sandström, M. Snickars & M. Westerbom. 2010. Regime shifts in vegetation composition ob Baltic Sea coastal lagoons. Aquatic Botany 93: 39-46.

Rubin, J.-F., C. Glimsäter & T. Järvi. 2004. Characteristics and rehabilitation of the spawning habitats of the sea trout, Salmo trutta, in Gotland (Sweden). Fish. Mgmt Ecol. 11: 15-22.

Rubin, J.-F., C. Glimsäter & T. Järvi. 2005. Spawning characteristics of the anadromous brown trout in a small Swedish stream. J. Fish Biol. 66: 107-121

Sahlin, U., H.G. Smith, L. Edsman & G. Bengtsson. 2010. Time to establishment success for introduced signal crayfish in Sweden - a statistical evaluation when success is partially known. J. Appl. Ecol. 47: 1044-1052.

Sandström, A., B. Klemens Eriksson, P. Karås, M. Isaeus & H. Schreiber. 2005. Boating and navigation activities influence the recruitment of fish in a Baltic Sea archipelago area. Ambio 34(2): 125-130.

Sandström, A. et al. 2007. GIS tools for marine planning and management. BALANCE Interim Report No. 28. 169 p.
 
Sandström, A. et al. 2007. Guidelines for harmonisation of marine data. BALANCE Interim Report No. 32. 57 p.
 
Sandström, A. et al. 2008. Mapping and modelling of marine habitat in the Baltic Sea. BALANCE Interim Report No. 27. 182 p.

Snickars, M., A. Sandström, A. Lappalainen & J. Mattila. 2007. Evaluation of low impact pressure waves as a quantitative sampling method for small fish in shallow water. J. Exp. Mar. Biol. Ecol. 343: 138-147.

Snickars, M., A. Sandström, A. Lappalainen, J. Mattila, K. Rosqvist & L. Urho. 2009. Fish assemblages in coastal lagoons in land-uplift succession: The relative importance of local and regional environmental gradients. Estuarine, Coastal and Shelf Science 81: 247-256.

Souty-Grosset, C., J.D. Reynolds, F. Gherardi, R. Schulz, L. Edsman, L. Furderer, T. Taugbøl, P. Noël, D. Holdich, P. ?mietana, A. Mannonen & J. Carral. 2006. CRAYNET - achievements in scientific management of European crayfish, the way forward and future challenges. Bull. Fr. Peche Piscic. 380-381: 1395-1396.

Souty-Grosset C., J.D. Reynolds, F. Gherardi, R. Schulz, L. Edsman, L. Furderer, T. Taugbøl, P. Noël, D. Holdich, P. ?mietana, A. Mannonen & J. Carral. 2006. CRAYNET - managing European crayfish: progress one year on. Freshwater crayfish 15: 240-250.
Souty-Grosset, C., J. Carral, L. Edsman, L. Füreder, F. Gherardi, D. Holdich, A. Manonnen, P. Noël, J. Reynolds, R. Schulz, P. Smietana, & T. Taugbøl. 2006. Introduction. p. 5-8. In: Souty-Grosset, C., D.M. Holdich, P. Noël, J.D. Reynolds & P. Haffner (eds) Atlas of Crayfish in Europe. Muséum National d'Histoire Naturelle, Paris.

Sundblad, G., U. Bergström & A. Sandström. 2011. Ecological coherence of marine protected area networks: a spatial assessment using species distribution models. J. Appl. Ecol. 48: 112-120.

Sundström, L.F., E. Petersson, J.I. Johnsson, J. Dannewitz, J. Höjesjö & T. Järvi. 2005. Heart rate responses to predation risk in Salmo trutta are affected by the rearing environment. J. Fish Biol. 67: 1280-1286.

Sundström, L.F., J. Höjesjö, E. Petersson, J.I. Johnsson & T. Järvi, T. 2004. Hatchery selection promotes boldness in newly hatched brown trout (Salmo trutta): implications for dominance. Behav. Ecol. 15:192-198.

Svanbäck, R., P. Eklöv, R. Fransson & K. Holmgren. 2008. Intraspecific competition drives multiiple species resource polymorphism in fish communities. Oikos 117: 114-124.

Svedäng, H., E. Neuman & H. Wickström. 1996. Maturation patterns in female European eel: age and size at the silver eel stage. J. Fish Biol. 48: 342-351.

Svedäng, H. & H. Wickström. 1997. Low fat content in female silver eels: indications of insufficient energetic stores for migration and gonadal development. J. Fish Biol. 50: 475-486.

Svedäng, H., H. Wickström, M. Reizenstein, K. Holmgren & P. Florenius. 1998. Accuracy and precision in eel age estimation using otoliths of known and unknown age. J. Fish Biol. 53: 456-464.

Sverdrup, G.K., J.J. Meager, A. Fernö, J.E. Skjaeraasen, P. Rodewald, A.G.V. Salvanes & T. Järvi. 2011. Territorial and agonistic interactions between farmed and wild cod (Gadus morhua). Aquacult. Res. 42: 1539-1548.

Svärdson, G. 1995. The early history of signal crayfish introduction into Europé. Freshwater Crayfish 8: 68-77.

Svärdson, G. 1998. Postglacial dispersal and reticulate evolution of Nordic coregonids. Nordic J. Freshw. Res. 74: 3-32.

Tammi, J., M. Appelberg, U. Beier, T. Hesthagen, A. Lappalainen & M. Rask. 2003. Fish status survey of Nordic lakes: effects of acidification, eutrophication and stocking activity on present fish species composition. Ambio 32: 98-105.

Taugböl, T. & L. Edsman. 2004. Preface: Second Thematic Meeting of CRAYNET, Halden, Norway, 1-4 Sep. 2003. Bull. Fr. Peche Piscic. 372-373: 233-239.

Tolonen, K.T., K.P. Brodersen, T.A. Kleisborg, K. Holmgren, M. Dahlberg, L. Hamerlik & H. Hämäläinen. 2012. Phantom midge-based models for inferring past fish abundances. J. Paleolimnol. 47: 531-547.

Tzeng, W.N., K.P. Severin & H. Wickström. 1997. Use of otolith microchemistry to investigate the environmental history of European eel Anguilla anguilla. Mar. Ecol. Prog. Ser. 149: 73-81.

Tzeng, W.N., K.P. Severin, H. Wickström & C. H. Wang 1999. High strontium bands in otolith of European Eel Anguilla anguilla. Zoological Studies 38(4):452-457.

Tzeng, W.N., C.H. Wang, H. Wickström & M. Reizenstein. 2000. Occurrence of the semi-catadromous European eel Anguilla anguilla in the Baltic Sea. Marine Biology 137: 93-98.

Törnblom, J., P. Angelstam, E. Degerman, L. Henrikson, T. Edman & J. Temnerud. 2011. Catchment land cover as a proxy for macroinvertebrate assemblage structure in Carpathian Mountain streams. Hydrobiologia 673: 153-168.

Wickström, H. 1999. Fish migration and the use of fishways. p. 187-190. - In: Nyman, L. (ed.) River Jhelum, Kashmir Valley. Impacts on the aquatic environment. SWEDMAR, National Board of Fisheries, Gothenburg.

Wickström, H., L. Westin & P. Clevestam. 1996. The biological and economical yield from a long-term eel stocking experiment. Ecol. Freshw. Fish 5: 140-147.

Wickström, H. & S. Hamrin. 1997. Annex 1. Country reports, Sweden. p. 46-52. In: Moriarty, C. & W. Dekker (eds.) Management of the European eel. Fisheries Bulletin, Dublin 15.

Wickström, H., P. Clevestam & J. Höglund. 1998. The spreading of Anguillicola crassus in freshwater lakes in Sweden. Bull. Fr. Peche Piscic. 349: 215-221.

Winfield, I.J., R. Rösch, M. Appelberg, A. Kinnerbäck & M. Rask. 1998. Recent introductions of the ruffe (Gymnocephalus cernuus) to Coregonus and Perca lakes in Europe and an analysis of their distributions in Sweden and Finland. J. Great Lakes Res. 24(2): 235-248.

Vladic, T. & T. Järvi. 1997. Sperm motility and fertilization time span in Atlantic salmon and brown trout - the effect of water temperature. J. Fish Biol. 50: 1088-1093.

Vladic. T.V. & T. Järvi. 2001. Sperm quality in the alternative reproductive tactics of Atlantic salmon: the importance of the loaded raffle mechanism. Proc. R. Soc. Lond. B 268: 2375-2381.

Vladic, T.V., B.A. Afzelius & G.E. Bronnikov. 2002. Sperm quality as reflected through morphology in salmon alternative life histories? Biol. Reproduction 66: 98-105.

Vladic, T., L.A. Forsberg & T. Järvi. 2010. Sperm competition between alternative reproductive tactics of the Atlantic salmon in vitro. Aquaculture 302: 265-269.

Vrede, T., S. Drakare, P. Eklöv, A. Hein, A. Liess, J. Olsson, J. Persson, M. Quevedo, H. Ragnarsson Stabo & R. Svanbäck. 2011. Ecological stoichiometry of Eurasian perch - intraspecific variation due to size, habitat and diet. Oikos 120: 886-896.

Vrålstad, T., S.I. Johnsen, R.F. Fristad, L. Edsman & D. Strand. 2011. Potent infection reservoir of crayfish plague now permanently established in Norway. Diseases of Aquatic Organisms 97: 75-83.

Åström, M. 2004. Spawner escapement from yellow and silver eel fishery. Appendix 3.3 till “Report of the ICES/EIFAC Working Group on Eels, Galway, Ireland, 22-26 November 2004".
 
Åström, M. 2005. Spawner escapement from yellow and silver eel fishery. Annex 3.3. i ICES CM 2005/I:01, Report on the ICES/EIFAC Working Group on Eels, Galway (WGEEL), 22-26 November 2004, Galway, Ireland.
 
Åström, M. & W. Dekker. 2006. Speed of recovery of the European eel - an attempt to formalise the analysis. Annex 2 in ICES CM 2006/?, Report on the ICES/EIFAC Working Group on Eels (WGEEL), 23-27 January 2006, Rome, Italy.

Åström, M. & W. Dekker. 2007. When will the eel recover? A full life-cycle model. ICES Journal of Marine Science 64: 1-8.

Östergren, J., H. Lundqvist & J. Nilsson. 2011. High variability in spawning migration of sea trout, Salmo trutta, in two northern Swedish rivers. Fisheries Management and Ecology 18: 72-82.

Östergren, J. & J. Nilsson. 2012. Importance of life-history and landscape characteristics for genetic structure and genetic diversity of brown trout (Salmo trutta L.). Ecology of Freshwater Fish 21: 119-133.

Tillbaka