Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för biosystem och teknologi

 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Anders Herlin

Om mig

Morfar var lantbrukare och som sexåring tyckte jag det var spännande att odla potatis. Senare blev jag mer intresserad av djur. Jag valde därför att utbilda mig till agronom med inriktning mot husdjur vid SLU.  

Att jag skulle fortsätta med forskarstudier var däremot mer en slump. År 1994 disputerade jag vid SLU med en avhandling inom området djurmiljö för nötkreatur. Ett område som jag sedan fortsatt att forska och undervisa inom.

Sedan år 1999 undervisar jag på Lantmästareprogrammet vid SLU. År 2006 blev jag docent och sedan våren 2012 är jag samverkanslektor i byggnadsfunktion.

Forsknings- och expertområde

Min forskning handlar om hur vi kan skapa en god djurvälfärd kombinerat med effektiv skötsel. Viktiga delar i en bra djurmiljö är hygienen av både lokaler och djur och att djuren kan få utlopp för sina naturliga beteenden. En miljö där djuren trivs ökar även produktiviteten. 

Mitt expertområde är byggnadsfunktion och djurmiljö i mjölk- och nötköttsproduktion. Jag arbetar främst med olika detaljer i utformningen av djurmiljön men också med hela system för produktion av kött och mjölk.

Aktuell forskning

1. Växande ungnöt i liggbås
Vid nötköttsproduktion föds de flesta kalvarna under våren. Hur kan samma liggbås fungera för små kalvar på 200 kilo tills det är dags för slakt 8-10 månader senare då kalvarna har växt och väger 600-700 kilo? 

2. Övervakning av nötkreatur i svårtillgängliga betesmarker
Om hur lantbrukaren kan utrusta sina kor med GPS och sedan via mobiltelefonen få upp kartor över var djuren är och har varit. Det gör det lättare att hitta korna i stora betesmarker eller under höstarna när de gärna sprider ut sig för att hitta bete.

Betande nötkreatur med GPS-halsband
Nötkreatur som studerades vintertid för att se hur djuren utnyttjade terräng och vegetation vid olika väderlek. Djuren hade GPS, en logger som bestämde om djuren låg eller stod upp och betesmarkerna karaktäriserades efter ”väderskyddsklass”. Djur i betesmarker med lite skog verkade påverkas mer av vädret än djur i betesmarker med mycket skog. Foto: Anders Herlin/SLU.

Mina forskarkollegor

Christer Bergsten, Madeleine Magnusson, Michael Ventorp, Christian Swensson

Samverkan

Min institution, Lantbrukets byggnadsteknik, har länge haft utåtriktade aktiviteter mot näringen. Vi anordnar bland annat årligen Alnarps mjölkdag då vi redovisar aktuell forskning för näringen, rådgivare, jordbrukare och studenter. Vårt initiativ har spritt sig, så nu finns även dagar om nötkött och gris.

Vi har även knutit näringen till oss i flera projekt, till exempel Skånemejerierna om hur man skulle kunna höja omega-3-halten  i mjölk och Alfa Laval i en utvärdering av liggbåsunderlag för kor i ladugården.

Undervisning

Jag undervisar om djurfoder, djurhälsa och produktionssystem för nötkreatur i vår animalieproduktionslurser, bl.a. på kursen Animalieproduktion III, 15 hp, på Lantmästareprogrammet.

Läs mer

Detaljerat CV
Området för lantbrukets byggnadsteknik, SLU
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap (LTJ)
Samverkan vid SLU
Korna på Alnarp sparas för framtiden (TV4-klipp på YouTube)
Användning av betesdjur i parker och grönområden, djurslag, djurvälfärd, betesanvändning och praktiska lösningar.  Fakta från Partnerskap Alnarp LTJ-fakultetens faktablad; 2010:32.
Fredriksson, M., Ventorp, M. & Herlin, A. 2006. Optimal välfärd och hälsa för kalvar. Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbrukets biosystem och teknologi, Alnarp, 20 s
Oostra, H., Ventorp, M. & Herlin, A. 2006. Golv för bättre välfärd hos mjölkkor. Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbrukets biosystem och teknologi, Alnarp, 20 s


Publikationer i urval

Herlin, A.H. & Drevemo, S. 1997. Investigating locomotion of dairy cows by use of high-speed cinematography. Equine vet. J. Suppl. 23, 106 – 109

Herlin. A.H. 1997. Comparison of Lying Area Surfaces for Dairy Cows by Preference, Hygiene and Lying Down Behaviour. Swe. J. agric. Res. 27,
189 -196

Oostra, H., Forkman, B., Herlin, A., Sällvik, K., & Englund, J.E. 2005. Using conditioned reinforcement as a way to make dairy cows to leave an automatic milking unit. Journal of Animal and Veterinary Advances,
4 (4): 441-447

Swensson, C. & Herlin, A. 2005. Improving Profit in Dairy Production by Benchmarking - Experiences from Southern Sweden. Journal of Animal and Veterinary Advances 4 (10) : 876-880

Herlin, A.H., & Frank, B. 2007. Effects of protective gates at concentrate feed stations on behaviour and production in dairy cows – a brief note. Appl. Anim. Behav. Sci. 103 (1-2): 167-173

Magnusson, M., Ventorp, M. & Herlin, A.H. 2008. Short Communication: Effect of Alley Floor Cleanliness on Free-Stall and Udder Hygiene. J. Dairy Sci. 91. 3927-3930

 

Personpresentation

Anders Henrik Herlin

Universitetslektor, Biosystem och teknologi

Telefon:  040-415219, 070-4555194

E-post:  anders.herlin@slu.se

Adress: 


Profilord (verksamhet):  Samverkanslektor [Byggnadsfunktion med inriktning på husdjurens inhysningssystem och närmiljö.], mjölkproduktion, nötköttsproduktion, häst, får, djurmiljö och byggnadsfunktion, produktionssystem

Sidan uppdaterad: 2013-01-01.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se