Om mig

Jag har haft många olika yrkesplaner men så småningom blev jag biolog, mycket på grund av ett stort miljöintresse, och kom till SLU som doktorand 1995.

Efter disputationen gav jag mig ut i världen utanför universitet och undervisade på många olika nivåer, högskola, folkhögskola och gymnasium. Jag forskade under en period med medicinsk inriktning, var editor för en vetenskaplig tidskrift och skrev parallellt populärvetenskap bl. a. för tidskriften Allergia.

År 2006 återvände jag till SLU som forskarassistent och har sedan dess jobbat med forskning och undervisning och blev docent 2010.

Forsknings- och expertområde

Min forskning har på olika sätt berört interaktioner mellan växt/odlingssystem och mikroorganism.

Främst har jag arbetat med biologisk bekämpning av växtpatogena oomyceter med hjälp av en grupp av bakterier som kallas fluorescerande pseudomonader. Där har jag dels arbetat med antibiotikaproducerande stammar och dels med tensidproducerande stammar. Med bas i växt/mikroorganism området har jag sedan haft flera spännande samarbeten under åren med bl. a. fysiker, kemister, limnologer, skogsvetare och medicinare som har lett forskningen vidare.

Under de senaste åren har jag blivit mer och mer intresserad av mikroalger, en kombination av det bästa från två världar – både en växt och en mikroorganism.  

Aktuell forskning

Just nu arbetar jag med hur man kan använda mikroalger för att reducera näringsläckage och samtidigt producera intressanta metaboliter. 

Under året har jag arbetat med två definierade mikroalger, Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis, och hur de kan användas för att minska läckage från växthusodlingen. På dessa mikroalger har kvaliteter som fettsyrasammansättning och förekomst av intressanta pigment hos biomassan studerats (Projekt: Reduktion av näringsutsläpp från växthusodling med mikroalger, en möjlighet till vinst för både miljön och ekonomin).

Pigmentet astaxanthin ger mikroalgen Haematococcus
pluvialis dess röda färg. (Foto M. Hultberg)

Jag har också ett projekt där jag undersöker möjligheten att använda de mikroalger som finns naturligt i dräneringslösningen för att reducera näringshalterna (Projekt: Potential av naturligt förekommande mikroalger för reduktion av näringsutsläpp från växthusodling).

Under de närmaste månaderna ska jag starta ett projekt som undersöker möjligheten att använda mikroalger som växtnäring (Projekt: Pilotstudie kring möjligheten att utnyttja mikroalgen Chlorella vulgaris som växtnäring).

Mina forskarkollegor

Beatrix Alsanius, Håkan Asp, Anders Carlsson, Siri Caspersen, Susanne Gustavsson, Sammar Khalil, Helene Larsson-Jönsson, Erland Liljeroth, Johanna Witzell.

Samverkan

Mitt intresse för samverkansfrågor startade efter disputationen då jag lämnade universitetsvärlden och insåg hur lite av allt det som gjordes inom forskningen som kommunicerades utåt. Under den perioden arbetade jag därför med att skriva populärvetenskapligt parallellt med att jag undervisade på olika nivåer. Det var mycket lärorikt när man själv har bakgrund som forskare med ett högt krav på exakthet i texten.

Efter att jag återvänt till SLU har jag haft projekt som varit finansierade av externa partners bl.a. av Sysav AB och Region Skåne. Jag har också haft innovationsprojekt, finansierat av Innovationsbron Syd, där jag har fått erfarenhet av patentfrågor. Under denna tid har jag också arbetat som vetenskaplig rådgivare åt ett nystartat företag som arbetar med vattenrening med hjälp av växter och mikroorganismer.  

Som samverkanslektor på LTJ-fakulteten kommer jag att arbeta tillsammans med fakultetens samverkansorganisation, för att vara en länk mellan forskningen, produktionen och konsumenten.

Samverkanslektor i trädgårdsvetenskap med inriktning mot livsmedelskedjan

I samverkan mellan SLU, näringen och andra aktörer kommer jag att arbeta för en hållbar och synliggjord livsmedelsproduktion i de intensiva odlingssystem som är typiska för trädgårdsnäringen.

Trädgårdsnäringen är en viktig aktör i livsmedelsbranschen. Färska produkter som bär, sallad, tomat, gurka och örter är efterfrågade av konsumenten och viktiga för en hälsosam livsstil. Produktionen är ofta intensiv och specialiserad och produktens hållbarhet är begränsad. Ett hållbarhetsperspektiv på produktionen, produkthanteringen och kvalitéten är viktigt. Även en utveckling av nya produkter och produktionssätt, vilket förutsätter forskning på alla nivåer, är viktigt för att branschen ska fortsätta utvecklas och för dess konkurrenskraft. Som samverkanslektor vid SLU vill jag vara en länk mellan forskningen, produktionen och konsumenten.

Mitt kompetensområde är interaktioner mellan växter och mikroorganismer ur ett produktionsperspektiv. En övergripande fråga är hur vi kan använda mikroorganismerna för att stimulera och förbättra tillväxten. Jag har jobbat med frågeställningar kring biologisk bekämpning och tillväxtfrämjning relaterat till både rotzon och blad och i odlingssystem baserade både på näringslösning och på jord. Jag är också intresserad av reningsprocesser och arbetar just nu med mikroalger och hur vi kan använda dem för att minska näringsläckaget från odlingen och samtidigt producera intressanta metaboliter som exempelvis omättade fettsyror.

Undervisning

Jag är kursansvarig för BI0898 (5 hp), en mikrobiologikurs som riktar sig till hortonomer och trädgårdsingenjörer med fokus på positiva interaktioner mellan växt och mikroorganismer.Jag tar även del i flera andra kurser som föreläsare bl. a kring växtpatogena bakterier, livsmedelsmikrobiologi samt vattenrening. Jag handleder samt examinerar varje år flera examensarbeten och är biträdande handledare för två doktorander.

Läs mer

http://www.slu.se/sv/fakulteter/ltj/institutioner-vid-ltj-fakulteten/biosystem-och-teknologi/

http://www.slu.se/sv/fakulteter/ltj/

http://www.slu.se/sv/samverkan/

http://www.slu.se/omvarldalnarp

http://www.ishs.org/ (öppnas i nytt fönster)

Publikationer i urval

Hultberg M, Holmkvist A, Alsanius BW. 2011. Strategies for administration of biosurfactant-producing pseudomonads in closed hydroponic systems. Crop Protection 30: 995-999.

Bergstrand KJ, Khalil S, Hultberg M, Alsanius B. 2011. Cross response of slow filters to dual pathogen inoculation in closed hydroponic growing systems. The Open Horticultural Journal 4: 1-9.

Hultberg M, Bengtsson T, Liljeroth E. 2010. Late blight on potato is suppressed by the biosurfactant-producing strain Pseudomonas koreensis 2.74 and its biosurfactant. BioControl 55: 543-550.

Ekström S, Nozière B, Hultberg M, Alsberg T, Magnér J, Nilsson DE, Artaxo P, Levula J. 2010. A possible role of ground-based microorganisms on cloud formation in the atmosphere. Biogeosciences 7: 387-394.

Hultberg M, Alsberg T, Khalil S, Alsanius B. 2010. Suppression of disease in tomato infected by Pythium ultimum with a biosurfactant produced by Pseudomonas koreensis. BioControl 55: 435-444.

Khalil S, Hultberg M, Alsanius BW. 2009. Effects of growing medium on the interaction between biocontrol agents and tomato root pathogens in a closed hydroponic system. Journal of Horticultural Science and Biotechnology 84(5): 489-494.

Gustafsson S, Hultberg M, Figueroa R, Rengefors K. 2009. On the control of HAB species using low biosurfactant concentrations. Harmful Algae 8: 857-863.

Fullständig publikationslista. (pdf, öppnas i nytt fönster)

Kort CV (pdf, öppnas i nytt fönster)