Examensarbete

Titel / Kort beskrivning

Kontaktpersoner

Nätverket POS (Precisionsodling Sverige) http://www.agrovast.se/precision/ arbetar i dagsläget mest med lantbruksgrödor och behöver en beskrivning om läget för precisionsodling inom frilandsodling, som underlag för att bestämma om de ska satsa på även detta område framöver. Examensarbetet ska behandla vilken precisionsodlingsteknik som idag finns tillgänglig för frilandsodling, vilket intresse odlarna har för att jobba med precisionsodling samt förslag på utrustning och tillämpningar som behöver utvecklas.
Tid för arbetet: Valfritt
Längd på arbetet: Troligen mest lämpligt för 10-15 hp.

 
lena.e.eholm@slu.se
040-415151

Nätverket POS (Precisionsodling Sverige) http://www.agrovast.se/precision/ arbetar i dagsläget mest med lantbruksgrödor och behöver en beskrivning om läget för precisionsodling inom fruktodling, som underlag för att bestämma om de ska satsa på även detta område framöver. Examensarbetet ska behandla vilken precisionsodlingsteknik som idag finns tillgänglig för fruktodling, vilket intresse odlarna har för att jobba med precisionsodling samt förslag på utrustning och tillämpningar som behöver utvecklas.
Tid för arbetet: Valfritt
Längd på arbetet: Troligen mest lämpligt för 10-15 hp.

lena.e.eholm@slu.se
040-415151

Markfysikaliska mätningar i försök med fasta körspår (CFT)

Idag finns ett stort intresse av att minimera effekterna av packning genom att begränsa all trafik till fasta körspår (CTF; Controlled traffic farming). Av denna anledning startades 2010 ett projekt för att studera effekter på mark och gröda under svenska förhållanden. Projektet genomförs med två typer av försök med fasta körspår (CTF): traditionella fältförsök utlagda som randomiserade blockförsök på Lönnstorp samt i Ultuna, samt storruteförsök utlagda hos en lantbrukare i Skåne som tillämpar fasta körspår. Försöken lades ut hösten 2010 och är nu inne på tredje säsongen.
Flera examensarbeten är möjliga inom projektet. Uppgiften består av att mäta olika markfysikaliska egenskaper, tex. jordens genomsläpplighet och skrymdensitet. Arbetet utförs i försök i Skåne (alternativt i Uppsala).
Tid för arbetet: Fältarbetet kan utföras under perioden december 2012 till maj 2013.
Längd på arbetet: 10-30 hp.
Studenten måste ha kunskaper om växtodling och marklära.

lena.e.eholm@slu.se
040-415151

Försöksmetodik för Controlled Traffic Farming (CTF, Fasta körspår)

Syftet med detta projekt är att undersöka vilka olika typer av forskningsmetodik som använts i världen vid forskning runt CTF. Detta är viktigt av flera olika anledningar. Dels är det viktigt att både ur forsknings- och rådgivarsynpunkt verkligen få svar på vilka förutsättningar som ligger bakom de resultat som i olika sammanhang redovisas. Som ett exempel kan anges att vid jämförelse mellan ett konventionellt system och ett CTF-system, får arbetsbredden (liten arbetsbredd ger fler spår) och traktorstorleken (packningsrisken är relaterad till maskinvikten) en mycket stor betydelse och denna information anges sällan (åtminstone inte för det konventionella systemet) när t.ex. skillnader i skörd redovisas.
Dels är det intressant att finna en eller flera metoder som i utländska försök visat sig fungera bra och som skulle kunna överföras till svenska förhållanden. Genom att använda samma metod för försök i Sverige som i andra länder, ges möjlighet att göra internationella jämförelser av resultaten. Förhoppningen är också att genom projektet finna alternativ till traditionella fältförsök. Detta för att möjliggöra enklare försök ute hos odlare som ett komplement till traditionella fältförsök, vilket skulle öka försöksvolymen. Därigenom skulle det ges större möjlighet att få svar på hur CTF fungerar på flera olika jordtyper, i olika växtföljder och med många olika maskinsystem. Genom att finna enklare alternativa försöksmetoder skulle det också vara möjligt att etablera deltagardriven forskning eller PLA-projekt (Participatory Learning and Action) kring CTF.
Examensarbetet är en litteraturstudie. För att verkligen komma till botten med hur olika försök lagts upp och genomförts, kommer det troligen bli nödvändigt att per telefon eller e-mail ta kontakt med författarna till de vetenskapliga artiklar som kommer att behandlas.
Tid för arbetet: Valfritt, men gärna under vt 2013.
Längd på arbetet: 15-30 hp.
Studenten måste ha goda kunskaper i engelska i tal samt vid läsning. Kunskaper om jordbearbetning är nödvändiga. Erfarenhet av hur fältförsök utförs underlättar.

lena.e.eholm@slu.se
040-415151

CULTAN gödsling till stråsäd

(CULTAN = controlled  uptake long term ammonium nutrition). Gårdstånga Nygård (norr om Lund),  är intresserad av att undersöka effekterna av detta  och examensarbetet sker därför i samarbete med Gårdstånga Nygård som ställer mark tillförfogande mm.
Kortfattat är CULTAN en variant av flytande kväve gödselmedel som injiceras eller myllas i marken, men konceptet innehåller också en strategi för att lägga rätt mängd kvävegödsel.
Tid för arbetet: 2013, arbete med praktiska försök i fält i april-maj, med uppföljning av avkastning i augusti. Examensarbetet bör alltså löpa under minst denna period. Även en ordentlig litteraturstudie behöver utföras.
Längd på arbetet: Ett eller flera examensarbeten mellan 10 hp till 30 hp är möjliga.

allan.andersson@slu.se
040-415102

Kvävedynamik i samodlingssystem

Odling av baljväxter möjliggör tillförsel av biologiskt fixerat kväve till odlingssystemet, vilket minskar beroendet av fossil energi vid produktion och spridning av kvävegödsel. Det har visats att även samodlade icke-baljväxter, till exempel gräs eller spannmål, kan få bättre tillgång på kväve då de samodlas med kvävefixerande baljväxter. Dels tar baljväxterna mindre kväve från marken (eftersom de tar en stor del av sitt kväve från kvävefixering) och lämnar på så vis markkväve kvar till gräs- eller spannmålsplantorna. Dels kan samodlade plantor få tillgång till baljväxternas fixerade kväve genom att baljväxternas kväve kommer ut i rotzonen och genom nedbrytning av baljväxternas rötter och andra växtdelar. Nya studier har visat högre överföring av kväve från vitklöver till gräs än från lusern till gräs. Däremot är det inte känt hur den kvävesparande effekten (ökad tillgång på markkväve för samodlade icke-baljväxter) skiljer sig mellan olika baljväxter.
Detta projekt syftar till att utvärdera den relativa betydelsen av kvävesparande och kväveöverföring vid samodling av gräs med vitklöver och lusern. Uppgiften består i att genomföra odlingsförsök i växthus, bereda växtprover för analys av kväveinnehåll, och beräkna hur val av baljväxt påverkar systemets totala kväveutnyttjande.
Tid för arbetet: Det praktiska arbetet kan starta i januari 2013 (eventuellt redan december 2012). Odlingsförsöken beräknas vara avslutade i slutet av mars, och kväveanalyserna genomförs i april. Dataanalys och slutförande av den skriftliga rapporten görs i april och maj. Presentation innan terminens slut i juni 2013. Omfattningen på projektet kan anpassas till ett 30 hp arbete på helfart eller 15 hp på halvfart.
Studenten bör ha goda kunskaper i datahantering och beräkningar i Excel. Erfarenhet av odlingsexperiment i växthus är en fördel men inget krav för att klara uppgiften.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Chokladfläcksjuka hos sortblandningar av åkerböna

Känslighet för sjukdomar och skadeinsekter, torka, ogräskonkurrens och brist på näring (förutom kväve) orsakar ofta dålig odlingssäkerhet hos baljväxter. Ett sätt att öka odlingssäkerheten kan vara att samodla olika sorter som har olika motståndskraft mot olika typer av angrepp och stress, eftersom sorterna kan komplettera varandra och tillsammans ge hög och jämn skörd. Under 2011 och 2012 har tre sorter av åkerböna, Vicia faba, odlats i fältförsök, var och en för sig samt i två- och tre-sortskombinationer, vid tre lokaler i Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Projektet inkluderar mätningar av skörd, kvävefixering, produktkvalitet samt förekomst av chokladfläcksjuka, en av de viktigaste skadegörarna i åkerböna. Mer information om forskningsprojektet: Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna .
Uppgiften i detta studentprojekt består i att utföra DNA-baserad kvantifiering av chokladfläcksjuka i provtaget växtmaterial. Frysta bladprover från de tre åkerbönsorterna odlade i renbestånd och sortblandningar används för att extrahera DNA och genomföra kvantitativ PCR av en gensekvens som bara finns hos den svamp som orsakar chokladfläcksjuka. Resultaten jämförs med data från visuella graderingar som genomfördes i fältförsöken under säsongerna 2011 och 2012. Analyserna kommer att visa om de olika sorterna skiljer sig i motståndskraft mot denna skadegörare samt om sortblandningar kan användas för att minska skadegörarens angrepp.
Tid för arbetet: Det praktiska arbetet kan starta i januari 2013 och beräknas vara slutfört i början av april. Dataanalys och arbete med den skriftliga rapporten görs kontinuerligt. Presentation innan terminens slut i juni 2013. Omfattningen på projektet passar till ett 30 hp arbete på heltid.
Studenten bör ha både teoretisk och praktisk erfarenhet av molekylärbiologiskt arbete.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Näringskvalitet hos sortblandningar av åkerböna

Känslighet för sjukdomar och skadeinsekter, torka, ogräskonkurrens och brist på näring (förutom kväve) orsakar ofta dålig odlingssäkerhet hos baljväxter. Ett sätt att öka odlingssäkerheten kan vara att samodla olika sorter som har olika motståndskraft mot olika typer av angrepp och stress, eftersom sorterna kan komplettera varandra och tillsammans ge hög och jämn skörd. Under 2011 och 2012 har tre sorter av åkerböna, Vicia faba, odlats i fältförsök, var och en för sig samt i två- och tre-sortskombinationer, vid tre lokaler i Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Projektet inkluderar mätningar av skörd, kvävefixering, produktkvalitet samt förekomst av chokladfläcksjuka, en av de viktigaste skadegörarna i åkerböna. Mer information om forskningsprojektet: Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna .
Uppgiften i detta studentprojekt består i att bereda prover (tröskade kärnor) för att analysera innehåll av protein, stärkelse och fibrer, samt att sammanställa och tolka analysresultaten. Projektet kommer att visa om de olika sorterna skiljer sig i näringskvalitet samt hur man kan förutsäga sortblandningars kvalitet utifrån kunskaper om sorterna var för sig.
Tid för arbetet: Det praktiska arbetet kan starta i januari 2013 och beräknas vara slutfört i början av april. Dataanalys och arbete med den skriftliga rapporten görs kontinuerligt. Presentation innan terminens slut i juni 2013. Studien kan med fördel kompletteras med en utvärdering av acceptans och intresse för sortblandningar hos t.ex. rådgivare och odlare. Omfattningen på projektet passar till ett 30 hp arbete på heltid.
Studenten bör ha teoretisk kunskap om näringskvalitet hos trindsäd som foder och/eller livsmedel.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Åkerböna som livsmedel

En ökad odling av baljväxter förs ofta fram som en angelägen ambition för att minska importen av soja till djurfoder. Det är framförallt ärt och åkerböna, men även lupin, som är intressanta som proteinfoder. Men baljväxter är även nyttiga livsmedel till människor, och en ökad konsumtion av lokalt producerade baljväxter kan ge flera positiva effekter: minskad köttkonsumtion, förbättrad folkhälsa, samt ett mer resurseffektivt och hållbart jordbruk.
Åkerböna är den småfröiga underarten av Vicia faba, samma art som den storfröiga bondbönan (åkerböna: Vicia faba minor, bondböna: Vicia faba major). Åkerböna odlas i Sverige framförallt för produktion av proteinrikt foder till kor och grisar, medan bondböna odlas till livsmedel. Åkerböna kan sås och tröskas maskinellt och odlas på relativt stora fält, men möjligheterna till rationell odling av bondböna begränsas av dess stora frön som inte passar i moderna såmaskiner och tröskor.
Uppgiften i detta studentprojekt består i att utvärdera åkerbönans användbarhet som livsmedel. Vilka är orsakerna till att vi inte använder åkerböna i vår kost, och vilka åtgärder behövs för att verkställa en förändring av våra konsumtionsvanor mot mer av lokalproducerad åkerböna?
Projektets omfattning är lagom för ett 15 hp arbete i form av litteraturstudie och sammanställning av information från till exempel livsmedelsverket och jordbruksverket. Omfattningen kan även utökas till 30 hp genom att arbetet kompletteras med analyser av näringskvalitet och antinutritionella ämnen hos olika sorter av åkerböna.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Effekter av en läplantering av poppel på kvävefixering hos åkerböna

Samodling av träd och jordbruksgrödor på samma fält är en sorts agroforestry-system som möjliggör produktion av fler produkter och ekosystemtjänster än om motsvarande areal används till bara en sorts gröda.
Under 2012 har åkerböna, Vicia faba, odlats i ett fältförsök (Alnarp, Skåne) där en poppelallé i östra fältkanten togs tillvara i försöksupplägget för att studera effekter som kan förekomma i ett agroforestry-system. Åkerböna odlades i renbestånd och tillsammans med vårvete, på två olika avstånd från poppelallén. Mätningar under växtsäsongen visade att markfukten var lägre nära träden, och att vårvetets tillväxt verkade begränsas av träden. Prover har samlats in för analys av ¹⁵N i åkerböna och vårvete, vilka kommer att användas för att studera om åkerbönans kvävefixering påverkats av avstånd till träden och samodling med vårvete.
Uppgiften i detta studentprojekt består i att bereda växtprover för ¹⁵N-analys och beräkna hur mycket kväve som fixerats i åkerböna då den odlats i renbestånd och tillsammans med vårvete, på två olika avstånd från en poppelallé.
Tid för arbetet: Det praktiska arbetet kan starta i januari 2013 och beräknas vara slutfört i början av april. Dataanalys och arbete med den skriftliga rapporten görs kontinuerligt. Presentation innan terminens slut i juni 2013.
Omfattningen på projektet passar till ett 30 hp arbete på heltid.
Studenten bör ha goda kunskaper i datahantering och beräkningar i excel. Tidigare kunskap om metoder för att beräkna baljväxters kvävefixering kommer att vara användbara i detta projekt, men studenten kan även tillgodogöra sig denna kunskap under examensarbetet.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Förekomst av rotknölsbildande bakterier för lupin och trädgårdsböna i olika jordar och odlingssubstrat

Baljväxter som ärter och bönor är nyttiga livsmedel och foderväxter, som dessutom har värdefulla egenskaper i odlingssystem genom att de kan bilda symbios med kvävefixerande markbakterier. För att tillgodogöra sig den fulla nyttan av baljväxterna behöver man vara säker på att de bildar effektiva symbioser och fixerar kväve, så att man kan minska kvävegödslingen i odlingen. Flera baljväxter som odlas i Sverige, till exempel klöver, ärt, åkerböna, bildar för det mesta effektiva symbioser utan tillsats av bakterier (inokulering, eller ympning), eftersom den sorts bakterie som deltar i dessa symbioser finns naturligt i jorden. För lupin och trädgårdsböna är det mer osäkert i vilken omfattning rätt bakterier finns naturligt i våra jordar.
Uppgiften i detta studentprojekt består i att odla några olika baljväxter, förslagsvis lupin och några olika bönor, i krukor i växthus med jord från olika lokaler som substrat, för att klargöra om de bildar effektiva rotknölar med naturligt förekommande bakterier. Ympning med kommersiellt inokulum används som positiv kontroll.
Tid för arbetet: Det praktiska arbetet kan starta i januari, under förutsättning att insamling av jord är möjligt då (beroende på snö och markfrost), eller i mars.
Omfattningen på projektet kan anpassas till ett 15 eller 30 hp arbete.
Arbetet kan även bestå av eller kompletteras med motsvarande studie i frilandsodling under sommaren.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Biodiversitet på marginalmark efter insådd av en artrik gräsmarksflora

Extensiva gräsmarker är värdefulla för den biologiska mångfalden, men bevarandet av naturvärden i sådana gräsmarker kräver skötsel genom bete eller slåtter, brukningsmetoder som under det senaste seklet varit på kraftig tillbakagång i vårt allt intensivare jordbruk. I pågående forskningsprojekt vid SLU Alnarp testas möjligheter att etablera gräsmarker med höga naturvärden och utnyttja den extensivt skördade biomassan som energiråvara. För att utvärdera de potentiella synergieffekterna behövs mätningar av såväl biomassaavkastning, biomassams egenskaper som energiråvara, som förekomst och artsammansättning hos olika organismgrupper.
Uppgiften i detta studentprojekt består i att genomföra inventeringar av växter och/eller insekter och utvärdera hur biodiversiteten påverkats av den sådda växtblandningen samt intensiteten i skötsel och skörd. Två fältförsök finns tillgängliga för studien: det ena i Alnarp, där olika växtblandningar odlas i slumpmässigt upprepade 18 m² stora försöksrutor, med olika gödslingsnivåer och skördesystem (1 respektive två skördar per år); det andra försöket har etablerats på en obrukad åkerkant på Ellinge gård, Eslöv, och där jämförs två olika växtblandningar med ursprunglig vegetation i två olika skördesystem (1 respektive två skördar per år) i större ytor utan upprepning (ca 1000 m² per försöksled).
Tid för arbetet: Det praktiska arbetet genomförs under sommartid genom upprepade inventeringar under växtsäsongen.
Omfattningen på projektet passar för ett 30 hp arbete. Studenten bör ha god förmåga att identifiera växtarter i fält.

georg.carlsson@slu.se
040-415254,
070-6753738

Samma liggbås under hela uppfödningen av ungtjur genom enkla modifikationer av inredningsdetaljer

För dikalvsproducenter som behåller kalvarna för vidare uppfödning till slakt och för mottagare av säsongsmässigt födda kalvar är det svårt att hålla djuren i samma stallsavdelning under hela uppfödningen, om denna består av liggbås. Det sker en stor  förändring av djurens storlek från avvänjning (5-7 mån. ålder) tills djuren går till slakt vid 11-16 månaders ålder.
Studien går ut på hur man kan med enkla avgränsningar i liggbåset skall kunna hålla djur i samma stallavdelning under hela uppfödningstiden med bibehållen djurvälfärd/djurskydd, god djurhygien och med rimliga krav på skötsel.
Förslagna sätt att modifiera inredningen i liggbåsen medger ett effektivt utnyttjande av byggnader för säsongsuppfödda kalvar av köttras. Djuren behöver inte flyttas under uppfödningen och hela byggnaden utnyttjas under hela stallsäsongen. Producenterna kan utnyttja det arbetseffektiva och resurssnåla liggbåssystemet för denna typ av uppfödning vilket gynnar deras ekonomi.

Genomförs vintern 2011-2012