Design
Designforskningen inom institutionen handlar om hur vi utformar, förmedlar och förändrar den rumslighet och de föreställningar vi kallar landskap.
I tvärvetenskapliga forskningsprojekt fördjupas kunskapen om rumsliga representationsformer och designhandlingar, om rumsligt meningsskapande och landskapligt nyskapande, liksom av landskapsarkitektens yrkesroll.
Vår definition av designforskning är bred. Genom ett utforskande som kombinerar teoretisk fördjupning och praktisk erfarenhet skapas nya möjligheter att förstå och hantera komplexa rumsliga situationer och förlopp. Designforskning kan därför handla om att forska både om, i eller genom design. Det kan handla om kritiskt granskande studier av samtida landskapsdesign, och det kan handla om praktiknära designexperiment med landskapets material. Men det kan också handla om att studera de handlingar, dialogformer, bilder och begrepp genom vilka föreställningen om ”landskapet” framträder.
Designforskningen inom institutionen omfattar följande fyra teman:
- modern och samtida landskapsarkitektur
- landskapsarkitekturens representationsformer och material – konstnärlig landskapsforskning
- landskapets handlings- och kunskapsteori – estetik och filosofi
- pedagogisk designforskning.
Historia och kulturarv
Kulturarvet är en viktig faktor i det moderna samhället. För att kunna hantera kulturlandskap, bebyggelsemiljöer och stadsmiljöer krävs forskning som fokuserar på detta historiska arv, dvs det sätt på vilket det upplevs, bevaras, vårdas, uppfattas och omskapas för nya ändamål. Denna kunskap är relevant för formgivningen av dagens trädgårdar, parker och landskap, liksom för bevarande och vård av de historiska trädgårdarna, parkerna och äldre landskap. Den historiska kunskapen är viktig i samhällsplaneringen, i vilken det landskapliga kulturarvet är en integrerad del ur biologiskt/miljömässigt, kulturhistoriskt och upplevelsemässigt perspektiv.
Den övergripande målsättningen för medarbetare inom detta kompetensområde på institutionen är framför allt att bedriva forskning kring det av människan gestaltade landskapet, dess historia och kulturarv. Samtidigt är målet för gruppen att bidra till ett interdisciplinärt diskussionsforum för landskapet som kulturarv samt att aktivt verka för att bidra till kulturarvsdiskussionen i det svenska samhället och internationellt.
Flera av ”Historia och kulturarv”:s medarbetare ansvarar också för utbildning av landskapsarkitekter och landskapsingenjörer i ämnena Trädgårdshistoria, Trädgårdrestaurering, Heritage of Landscape architecture och Landskapsarkitekturteori. Medarbetarna i gruppen anlitas också för undervisning vid de konstvetenskapliga institutionerna vid universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg samt vid Lunds Tekniska Högskola och Chalmers i Göteborg. Gruppen har även uppdrag för Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk, Skogssällskapet, LRF:s kulturråd samt regionala kulturvårdande myndigheter.
Landskapsmanagement
Forskningverksamheten inom landskapsmanagement är i ett uppbyggnadsskede. Med management avses ett brett perspektiv på landskapssektorns verksamhet med bl a följande delar: ekonomi, ledarskap, verksamhetsutveckling, organisations- och arbetsformer.
Landskapsvård och parkutveckling
Inom detta område är samlat flera utvecklingsområden: Vegetationsbyggnad, växtmaterial, parkutveckling, landskapsvård, implementeringen i förvaltnings-processen, förvaltningskulturer, skötselstilar och teknikutveckling för etablering och skötsel, dator-baserad kommunikation, lokalt förankrad och deltagarledd förvaltning.
Markbyggnadsteknik
Forskningsverksamheten inom området markbyggnadsteknik vilar på en markvetenskaplig grund med sin tillämpning mot mark och vegetation i urban miljö. Verksamheten domineras av växtbäddar för den vedartade vegetationen samt dagvattenhantering, men även ingenjörsbiologi är ett område som är under utveckling.
Planering
Planeringsforskningen vid institutionen studerar hur samhälls- och miljöfrågor i vid bemärkelse hanteras inom den fysiska planeringen. Flertalet projekt betonar skärningspunkten mellan landskapsteoretiska, planeringsteoretiska och urbansociologiska perspektiv. Miljö avser här såväl den vardagliga livsmiljön i städer och på landsbygd, som frågor om klimatförändringar eller landskaps- och miljökonsekvenser av stora planeringsprojekt. Forskningen spänner från studier av de processer som formar människan i landskapet till studier av den interna planeringsdialogen. En central uppgift för forskningsgruppen är utveckling av metoder för landskapsanalys, det vill säga metoder för att hantera såväl stadslandskapets som det rurala landskapets processer och värden i planeringen. Tematiskt har studier av planering för grönstruktur och transportinfrastruktur liksom studier av barn och ungdomars livsmiljö samt preferensstudier en lång tradition inom området. Under senare år har även hållbar stadsutveckling och peri-urban landskapsförändring fått ökad betydelse. Den nationella forskarskolan ”Architecture and Planning in the Urban Landscape” (APULA) är kopplad till forskargruppen. Forskningen är tvärvetenskaplig och ofta kopplad till professionsutveckling och/eller samverkan med samhälle och näringsliv.
Forskargruppen deltar i flera internationella nätverk såsom AESOP (Association of European Schools of Planning) ECLAS (European Council of Landscape Architect Schools), IAPS (International Association People-Environment Studies) och deltar aktivt i diskussion och implementering av European Landscape Convention.
Skötsel av urbana grönområden
Forskningsverksamheten inom området skötsel av urbana grönområden behandlar produktionssystem, metoder och teknik för förvaltning av urbana grönområden och vegetation i anslutning till den tekniska infrastrukturen.