Stärkelsekvalitet

Stärkelsekvalitet i agrikulturella växter

Stärkelse är en viktig agrikulturell produkt med många industriella användningsområden. I vår stärkelseforskning arbetar vi främst med potatis som är den vanligaste grödan för stärkelseproduktion i Sverige och norra Europa. En stärkelse består normalt av två olika komponenter, amylos och amylopektin, med olika molekylstruktur. Att det är en blandning av två molekyler kan i vissa applikationer innebära att stärkelsen har sina begränsningar och en stärkelse bestående av den ena eller den andra komponenten kan ge förbättrade eller t.o.m. nya produkter.

Vi har framställt potatislinjer med hög halt amylosstärkelse genom att inhibera syntesen av amylopektin. En amylosstärkelse har stora fördelar för användning som råvara vid tillverkning av bioplast jämfört med omodifierad stärkelse. Att producera plast från stärkelse kan till viss del minska användandet av fossil olja. Stärkelse med hög amyloshalt har även fördelar inom livsmedelsindustrin då amylosstärkelse metaboliseras långsammare och därmed ger ett lågt glykemiskt index (GI). Just livsmedelsapplikationer av amylosstärkelse arbetas det med inom ett Mistra-finansierat projekt 'Biotechnology for Sustainable and Competitive Agriculture and Food systems'. En nackdel med att framställa växter med hög amyloshalt är att stärkelsehalten sjunker. Vi arbetar även med att höja stärkelsehalten i dessa högamylospotatisar för att göra produkten billigare. Forskningen har kommit långt och fältförsök är planerade.

För mer info kontakta Dr. Mariette Andersson eller Dr. Per Hofvander.

Jodfärgning av stärkelsegranuler från högamylospotatis (400X).