Framtidens agrara växtodling kommer att avkrävas optimal arealavkastning av produkter av god kvalitet, minskad miljöbelastning och mindre energiinsats. Detta innebär bl.a. minskad användning av bekämpningsmedel och effektivare utnyttjande av växtnäring. Frågan om hur vi vill att framtidens växtodlingssystem skall se ut kan inte diskuteras utan att hänsyn tas till hur vi kan förändra odlingsmaterialets egenskaper. För att möta framtidens krav måste odlingsmaterialet bl.a. ha ökad resistens mot skadegörare, förbättrad ogräskonkurrens, effektivare näringsupptag och efterfrågade kvaliteter.
Växtmaterial med genetisk variation i olika egenskaper (genetiska resurser) har en central betydelse för växt-förädlingens möjligheter att tillföra sortmaterialet nya egen-skaper. Framgångsrikt arbete med karaktärisering och utnyttjande av genetiska resurser kommer att bli avgörande för hur vi lyckas klara jordbrukets problem i framtiden.
Genom att öka kunskaperna om viktiga egenskapers ärftliga variation i olika grödor får vi bättre möjligheter att genom växtförädling skräddarsy odlingsmaterialet till framtidens krav.
Enheten arbetar med bl.a. kartläggning av genetisk variation och framtagning av nytt material med för växtförädlingen intressanta egenskaper. Olika egenskaper som sjukdomsresistens, ogräskonkurrens, näringsupptag, anpassning till nordiskt klimat och kvalitet bearbetas i grödor som vete, korn och potatis. Utveckling och domesticering av nya grödor för miljövänliga odlingssystem (insådd, flerårighet) ingår också i arbetena. I internationellt samarbete bearbetas också andra grödor som sädesslaget tef och oljeväxten Guizotia från Etiopien och majs från Centralamerika.
Arbetenas karaktär varierar från mer grundläggande som t.ex. molekylär karaktärisering av genetisk variation till mer tillämpade som framställning av bladmögelresistenta sorter för den svenska potatisodlingen. Arbetena bedrivs därför också med starkt varierande metoder från molekylära markörer, genteknik och cytogenetik till resistenstester, kemiska analyser och fältförsök.
Projekt
Förädlingsprojekt
Biodiversitetsprojekt
Cytologiprojekt
|