Forskningen inriktas på hur växter försvarar sig mot angrepp av skadegörare, främst algsvampar och svampar. Vi studerar biokemiska komponenter i växtens försvarssystem och dess interaktioner med skadegörare för att identifiera resistensegenskaper att användas i förädling av framtida växtsorter samt att utveckla metoder för hur växters försvar kan stimuleras genom behandling med ofarliga ämnen. Målet är att minska behovet av kemisk bekämpning i odlade grödor.
Vi arbetar huvudsakligen inom följande områden:
Resistensmekanismer
Potatisbladmögel orsakat av algsvampen Phytophthora infestans är en av de absolut mest förödande växtsjukdomarna i Sverige och världen i övrigt. Uppemot hälften av svampbekämningsmedlen i svenskt jordbruk används mot denna sjukdom. För att minska bekämpningsmedelsanvändningen finns ett stort behov av ny resistens (motståndskraft) i det odlade sortmaterialet.
Vi har flera projekt där vi arbetar med resistens mot denna sjukdom och är också involverade i förädling av potatis. Vi studerar resistensmekanismer genom identifiering och kartläggning av proteiner som är inblandade i interaktionen mellan algsvampen och växten (proteomik och fosfoproteomik) och mikroskopiska och molekylära undersökningar av infektionsförloppet.
Inducerad resistens
För att få ett effektivt växtskydd behöver olika metoder integreras. Vi utför tillämpade studier av inducerad resistens (IR) i växthus och fältförsök i kombination med klassiska fungicider.
Växtpatologi - andra sjukdomar
Vi gör resistensundersökningar samt studier av patogenpopulationer i olika växter/sjukdomar, t.ex. Alternaria på potatis, Colletotrichum på kaffe och sjukdomar på stråsäd.