Skillnader i dödlighet av kycklingar vid transport svåra att förklara och påverka

I samband med lastning och transport av slaktkycklingar i Sverige dör mellan 0,04 - 0,29 procent i mekaniskt ventilerade bilar. Denna variation beror delvis på årstid eller om lastningen sker dag- eller nattid. Det är, i ett internationellt perspektiv, ett mycket lågt antal och som dessutom sänkts under senare år. Det går dock att göra förändringar som kan sänka dödligheten ytterligare enligt den forskning som nu presenteras av forskningsassistent Annika Kulle och professor Krister Sällvik på Lantbrukets Byggnadsteknik [LBT] vid SLU i Alnarp.

Forskningen beskrivs i en ny Rapport från LTJ-fakulteten:  Förbättring av djurskydd och välfärd vid lastning av slaktkyckling – Kartläggning och förslag till förbättringar -”Chickload” (Rapport 2009:14).
 
Forskarna menar att det finns variationer på grund av årstid, uppfödare, djurvikt, stallklimat med mera som påverkar och att det går att göra förändringar som kan sänka dödligheten.
 
I ett tidigare projekt framkom att det fanns skillnader i transportdödlighet mellan gårdar. För att förklara skillnader i transportdödlighet jämfördes gårdar med låg dödlighet (0,085 procent) och gårdar med högre dödlighet (0,187 procent). En rad olika data från stallarna registrerades, som stallklimat, ventilation, och fukthalt i ströbädd samt fothälsa hos kycklingarna.
 
-  Vi har inte kunna hitta några faktorer i djurstallens klimat som förklarar skillnader i transportdödlighet. Däremot ger en låg fukthalt i ströbädden (lägre än 37 procent) en bra fothälsa säger Annika Kulle.
 
För gårdar med låg transportdödlighet, kunde det konstateras att fukthalten i ströbädden på dessa gårdar var högre än på gårdar med högre transportdödlighet. Denna skillnad var dock ej statistiskt säker.

Gårdarna med låg transportdödlighet har även haft en lägre slaktvikt och en lite lägre beläggning än gårdarna med en högre transportdödlighet (skillnaden dock ej statistiskt säker).
 
Skillnaderna i tranportdödlighet dokumenterades under flera år innan det aktuella projektet genomfördes och skillnaderna kvarstod även under projektet.

-  De hypoteser som vi satt upp som möjligt skulle medföra en lägre transportdödlighet har fått förkastats. I flera fall har effekten varit den motsatta, det vill säga att gårdarna med högre transportdödlighet haft bättre värden på stallklimat än gårdarna med lägre transportdödlighet, säger Annika Kulle. Många gårdar bör dock kontrollera ventilationen och få klimatregleringen att fungera ändamålsenligt och erhålla den avsedda  kapaciteten hos fläktarna. Teoretiskt beräknade värden för luftflöden var generellt endast 50 procent av rekommenderad kapacitet.