2011-03-30
Klimatsmartare mjölkproduktion
Livsmedelsproduktionens klimatpåverkan är ett aktuellt ämne, och den största påverkan uppstår i primärproduktionen. Hur olika faktorer i mjölkproduktionens livscykel (d v s från produktion av råvaror till levererad mjölk vid gårdsgrind) påverkar utsläpp av växthusgaser studeras i ett doktorandprojekt av Maria Henriksson vid Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) vid SLU i Alnarp.
Problematiken att bestämma mjölkens klimatpåverkan ligger till stor del i den osäkerhet som är kopplad till att bestämma metan och lustgasemissioner från de olika biologiska processer som utgör en stor del av mjölkproduktionen. Även påverkan av förändrad markanvändning (t ex avskogning) och om odling av mark utgör ett nettoutsläpp eller upptag av kol är problematisk att uppskatta.
Resultat från genomförda studier om osäkerheter och variationer är publicerat i 3 artiklar (se publikationslista nedan) och kommer att sammanfattas i två faktablad:
- 85-90% av mjölkens klimatpåverkan utgörs av metanavgång från djuren samt foderproduktionen klimatpåverkan.
- Beräknat värde på mjölkens klimatpåverkan (CF) har ett mycket stort osäkerhetsintervall (ungefär +/- 30%)
- Mjölkens klimatpåverkan beroende på managementskillnader mellan gårdar varierar med minst +/- 17 % mellan svenska mjölkgårdar.
Med en pågående studie om foderstatens betydelse hoppas vi kunna svara på hur stor möjlighet svenska mjölkproducenter har att påverka mjölkens klimatpåverkan genom fodrets sammansättning samt vilka fodermedel som har störst inverkan på mjölkens klimatpåverkan. Med hjälp av foderstatsberäkningsprogrammet Norfor tar foderrådgivare från 5 olika regioner i landet fram regionspecifika foderstater. För dessa kommer metan från fodersmältningen samt foderproduktionens klimatpåverkan att beräknas. Både konventionella och ekologiska foderstater kommer att ingå för tre olika avkastningsnivåer och med två olika vallfoderkvaliteter (normal och förbättrad) för respektive region.