Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Växtförädling och bioteknik

 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Växtförädling och bioteknik

 

 

Omega 6- och omega 3-fetter


Omega 6- och omega 3 -fetter i havre

Många är rapporterna som visar på vikten av fleromättade fettsyror (PUFA) eller ω-3 fettsyror i vår föda. Ett regelbundet intag av dessa näringsämnen är en förutsättning för en god hälsa för hjärta och hjärna så väl som för en gynnsam utveckling av olika inflammatoriska sjukdomar. PUFA:s definieras som fettsyror med två eller flera dubbelbindningar på 18 kol eller längre fettsyra. De delas in i omega (ω)-6 och ω-3 fettsyror, som bildas från två olika utgångsämnen, linolsyra (LA) som är en (ω)-6 fettsyra och alfalinolensyra (ALA) en (ω)-3 fettsyra. Dessa utgångsämnen kan inte syntetiseras av djur och definieras därför som essentiella näringsämnen. Från ALA kan ω-3 fettsyrorna stearidonsyra (SDA) samt de långa eicosapentanoic- (EPA) och docosahexanoic-syra (DHA) bildas medan LA är utgångsämne för bildning av ω-6 fettsyrorna gammalinolensyra (GLA) och den långa arakidonsyran (AA). Både ω-3 och ω-6 fettsyror delar samma metaboliska syntesvägar och konkurrerar därför om samma enzymer (se figur). Den gemensamma syntesvägen för med sig att en föda med hög halt av ω-6 fettsyror t.ex. LA, resulterar i hög nivå av AA och en låg produktion av långa ω-3 fettsyror som EPA och DHA.

Halterna av LA respektive ALA inverkar på förekomsten av hormonella ämnen som eicosanoider, vilka kan förekomma i olika former. Den typ av eicosanoid som bildas från ω-3 fettsyran EPA har visats ha mer välgörande effekt på hjärt-kärlhälsan i jämförelse med den typ som bildas från AA. Fisk utgör en betydande källa till de långa ω-3 fettsyrorna i livsmedel. En ökad konsumtion av fisk har föreslagits som en väg att uppnå en bättre balanserad ω-6/ω-3 förhållande i vår föda. Ur ett långsiktigt perspektiv hämmas tyvärr denna lösning av det faktum att den globala fisk populationen kontinuerligt minskar i storlek samt av andra problem som är förknippade med kommersiell fiskodling. Detta har lett fram till olika initiativ där man studerar möjligheterna av att använda växter som en landbaserad framtida källa för ω-3 fettsyror.

I detta projekt vill vi demonstrera att det är möjligt att ta fram en havre med en förändrad fettsammansättning avseende de fleromättade fetter och därmed ett ökat näringsvärde. Med hjälp av modern genteknik, som inkluderar utveckling av transformeringsprotokoll för havre vill vi höja omega (ω)-3 fetterna i havrekärnan och samtidigt sänka omega (ω)-6 fetterna vilket radikalt skulle förbättra havregrödans fettsammansättning. Den framtagna modellhavren kommer därefter att användas för att studera hur en förändrad fettsammansättning påverkar andra näringsämnen i havrekärnan och om havre är en lämplig gröda för att producera höga halter av ω-3 fetter. Givet är att ω -3 havren också kommer att utgöra ett ovärderligt redskap i vetenskapliga undersökningar som syftar till att studera ω-3 fetters egentliga nyttighetspotential i näringsfysiologiska sammanhang.

För mer info kontakta: Dr. Anders Carlsson

 
Sidan uppdaterad: 2012-02-16.
 
In english   |     |   Se full webbplats

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817

| Dela