|
Forskningen inom området Växtförädling och bioteknik är fördelad på enheterna
Växtförädling agrikultur
För att möta framtidens krav på ökad avkastning och minskad kemikalieanvändning i jordbruket så måste våra grödor ständigt förbättras. Genom att utnyttja den genetiska variationen hos växterna kan vi ta fram nya sorter med bättre sjukdomsresistens, ogräskonkurrens, näringsupptag och helt nya kvaliteter. Vi jobbar med allt från taxonomi och molekylärgenetisk karaktärisering till fältförsök och framställning av nya sorter.
Växtförädling hortikultur - Balsgård
På Balsgård bedrivs idag strategisk och tillämpad forskning samt utvecklingsarbete inom genetik och växtförädling med särskilt fokus på frukt, bär och vedartade prydnadsväxter som rosor och klematis. Inom verksamheten ingår dessutom bevarande och nyttjande av genetiska resurser hos viktiga hortikulturella grödor. Merparten av forskningsverksamheten är externt finansierad med medel från bland annat olika forskningsfonder.
Bioteknik
Utbildning sker inom växtfysiologi, växtgenetik, växtförädling och växtbioteknik med mål att förbättra trädgårds- och jordbruksväxter.
Verksamheten bedrivs på Alnarp och på Balsgård, och omfattar även bevarande av växtgenetiska resurser och direkt sortframställning.
Samverkan sker både nationellt och internationellt med näringsliv och samhälle.
Växtgenetisk forskning bedrivs på trädgårds- och jordbruksväxter för att undersöka omfattning och fördelning av genetisk variation samt för att studera specifika egenskaper av betydelse för nyttjandet av växtmaterialet inom växtförädling, odling och industriell produktion.
I forskningen används ett brett spektrum av olika metoder, från fältförsök och morfologiska studier till DNA-markörer, molekylär cytogenetik, genteknik och biokemi.
Unikt för området är den starka kopplingen mellan bioteknik och tillämpad växtförädlingsforskning. Inom växtfysiologin ligger fokus på vävnadsodling som är en förutsättning för genöverföring och även används vid sjukdoms-rensning och vegetativ förökning. Genöverföring utnyttjas t. ex. för att flytta biosyntesgener från vilda växter in i högavkastande oljegrödor. Sortframställning sker bland annat av frukt, bär, potatis och vedartade prydnadsväxter.
Dagens odling inom trädgård och jordbruk står inför utmaningen att skapa en alltmer miljövänlig och energisnål växtproduktion, som dessutom måste anpassas till ett delvis förändrat landskapsutnyttjande. Växtförädlings- och bioteknisk forskning är därför av stor strategisk betydelse, och kan medverka till att stärka och utveckla näringens långsiktiga konkurrensförmåga.
|