Även om det överordnade förädlingsmålet är god motståndskraft mot bladmögel och brunröta är det naturligtvis viktigt att denna i möjligaste mån kombineras med andra egenskaper av betydelse för odling och kvalitet.
En viktig del av arbetet består i att identifiera och bygga upp en kollektion av kloner och vilda potatissläktingar med god motståndskraft mot P. infestans. Dessa används som korsningsföräldrar att bland annat inkorporera i moderna potatissorter.
Angripna resp resistenta selektioner.
Identifieringen görs bland annat genom att observera mängden angrepp hos de olika sorterna/arterna i fält. Dessa försök sker naturligtvis utan svampbekämpning så att växtens egna eventuella motståndskraft kommer till uttryck. Studier görs även i laboratorium. Då droppas en vattenlösning med oosporer från P. infestans på lösa blad (bladmögel) respektive på snittytan av delade potatisar (brunröta). En sort kan vara motståndskraftig mot bladmögel men inte mot brunröta och vice versa.
Bladmögel i fält.
Vi arbetar i nära samarbete med en forskare vid N.I. Vavilov Research Institute of Plant Industry i Sankt Petersburg, Ryssland. Genom detta samarbete har vi fått tillgång till mycket värdefullt material att använda i förädlingen.
Korsningar genomförs där nya identifierade genkällor för resistens används. Såväl utländska sorter och arter som selektioner från det egna förädlingsprogrammet ingår i hybridiseringsarbetet. De resulterande fröna sås kommande vår och korsningsfröplantorna odlas i krukor i växthus under första säsongen för att producera knölar för nästa års utvärderingar i fält.
Årligen utförs fältförsök där fröplantor och selekterade kloner som kommit olika långt i urvalsprocessen odlas för utvärdering av motståndskraft mot P. infestans och virus. Efter skörd studeras yttre och inre kvalitet hos potatisen. Analyserna omfattar exempelvis nitrathalt, innehåll av glykoalkaloider, kokegenskaper och smak. Totalt sett krävs en tidsperiod på cirka 15 år från det att en korsning utförs tills en färdig sort finns i handeln.
Programmet finansieras av SLF/Formas/SJV/SLU (växtförädling av potatis inom ramen för programmet för växtförädlingsverksamhet vid SLU) och leds av Ulrika Carlson-Nilsson. Arbete inom samma område bedrivs också inom forskningsprojektet ”Bladmögelresistens i potatis”, lett av Prof. Erik Andreasson, Område Växtskyddsbiologi, LTJ fakulteten. Detta projekt finansieras av SLF/Formas särskilda program för växtförädlingsforskning och fungerar som ett kompletterande projekt till växtförädlingsprogrammet.
För mer info kontakta: Ulrika Carlson-Nilsson.
Skörd från lovande hybrid.
|