|
Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Anmäl dig här >>>
Integrerat växtskydd ska införas till 2014
Enligt ett EU direktiv (2009/128/EG) ska all odling vara integrerad 2014. Inom växtskyddet arbetar vi med att förbättra bekämpningen av olika skadegörare och samtidigt minska användningen av kemiska medel i vitt skilda odlingssystem. Nya odlingsmetoder kräver också nya åtgärder. Fler biologiska organismer, såsom svampar och predatorer, finns tillgängliga för bekämpning. I det här nyhetsbrevet presenteras olika sätt att förbättra möjligheterna för integrerat växtskydd i bärodling och i gurkodling i växthus.
|
Integrerat växtskydd i jordgubbar
|
Växtskydd i ekologisk hallonodling
|
Nya bekämpningsmetoder i växthusgurka |
Integrerat växtskydd i jordgubbar
Integrerat växtskydd ska införas till 2014 och i jordgubbar pågår två projekt parallellt för att öka kunskaperna om användbara verktyg till rådgivare och odlare. Bland skadedjuren är tripslarver, som suger på mognande kart, och vuxna jordgubbsvivlar, som förstör blomknoppar, några av de stora problemen. Det är svårt att avgöra om och när bekämpningsåtgärder ska sättas in i en integrerad växtskyddsstrategi. Ett försök som utförs i samarbete med tre odlare och rådgivare i Skåne och Östergötland syftar till att testa prognoser och dokumentation i praktiken.
På SLU Rånna försökstation pågår försök med syfte att främst:
- Utvärdera tröskelvärden och bekämpningsbehov av jordgubbsvivel och trips, relevanta för integrerat växtskydd i produktion av jordgubbar
- Ta reda på effekt av och skaderisker med fysikaliskt verkande produkter mot mjukhudade insekter i jordgubbar
Försöket utförs i sorten Sonata under perioden 2011-2013. Jordgubbsviveln kan fångas i doftfällor innan jordgubbsfälten börjar blomma. Under blomning måste man leta efter insekterna i fältet för att bedöma bekämpningsbehovet. Bekämpning med insekticid sker i försöket efter förutbestämda tröskelvärden.
Trips av flera arter flyger in under varma perioder och lägger ägg i blommorna. Det är svårt att snabbt avläsa vilka tripsarter som kan bli ett problem på bären.
I försöket jämförs de fysikaliskt verkande produkterna Eradicoat, Zence samt Bioglans.
Utvärdering av en gråmögelprognos (BOTEM) sker genom test i fältförsöket och i odlarförsöken. Registrering av temperatur, nederbörd och luftfuktighet sker kontinuerligt och insamlade data används som underlag för prognos av bekämpningsbehovet.
Finansiering
SLF (fältförsök Rånna), Jordbruksverket, Tillväxt Trädgård, GRO Bär (fältförsök hos odlare)
Kontaktperson
Birgitta Svensson
Växtskydd i ekologisk hallonodling i tunnel under förlängd säsong
Projektet är inriktat på kontroll av hallongallkvalster, Phyllocoptes gracilis i sommarhallon och mindre hallonbladlus, Aphis idaei i hösthallon, med hjälp av fysikaliskt verkande produkter.
Hallon i tunnel
Hallon odlas med fördel i höga tunnlar som täcks med plast under odlingssäsongen. Erfarenheter från projektet ”Ekologisk odling av hallon och björnbär i tunnel”, 2008-2011 vid Rånna försöksstation, visade tydligt på goda möjligheter till en  lyckad produktion av bär med både hög avkastning och kvalitet. Vid odling i tunnel kan mer värmekrävande skadegörare orsaka problem och skördeförluster. Angrepp av t.ex. hallongallkvalster och bladlöss är ofta mycket stora och det behövs strategier till både ekologiskt och integrerat växtskydd för att nå en säker produktion. Hallonänger, Butyrus tomentosus är också ett allvarligt problem i den kommersiella produktionen av hallon då konsumenten har nolltolerans mot mask i mogna bär.
Olja och såpa
Erfarenheter från bl.a. Norge visar att en blandning av rapsolja och såpa som sprutas ut under hösten på hallonskotten, väsentligt kan reducera antalet hallongallkvalster som övervintrar i knopparna. I en förstudie som utfördes på Rånna försöksstation hösten 2011 blev det relativt goda resultat med olja/såpa behandling i sorten Glen Ample. I ett pågående projekt kombineras behandlingar med olja och såpa under säsongen med höstbehandlingar, i odling av sommarhallon i tunnel. Dessutom utförs försök med kontroll av bladlöss i hösthallon odlade i tunnel. Där jämförs en stärkelsebaserad produkt med olja/såpa-blandning. Projektet pågår 2012-2014 på SLU, Rånna försöksstation, Skövde.
Finansiering
Jordbruksverket
Kontaktperson
Birgitta Svensson
Mer information
Ekologisk odling av hallon och björnbär i tunnel (PDF)
En förstudie (PDF)
Deltagardriven utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadegörare i gurka med fokus på stinkflyn
Stinkflyn, framför allt ludet ängsstinkfly Lygus rugulipennis, orsakar stora skador i gurka om de kommer in i växthusodlingar. De sticker in sin sugsnabel i olika delar av växterna och sprutar samtidigt in ett toxin i vävnaden. Följden blir skador såsom döda skottspetsar, söndertrasade blad och deformerade gurkor.
I dagsläget bekämpas stinkflyn kemiskt i växthus med det systemiska medlet Confidor WG 70 (Imidakloprid). Enligt nya EU direktiv ska integrerat växtskydd tillämpas i hela EU från och med år 2014. Detta innebär att användningen av kemiska bekämpningsmedel måste motiveras tydligare, att risker för läckage och arbetsmiljöproblem beaktas samt att nya metoder måste utvecklas.
Fångstgrödor och fällor
I detta projekt är målsättningen att rådgivare, odlare och forskare tillsammans ska utveckla integrerade bekämpningsstrategier mot skadegörare i gurka med fokus på stinkflyn.
Några av de metoder som testats i växthusen hittills är användning av fångstgrödor samt fällor betade med ett växtextrakt. Som fångstgröda testades solros eftersom den visat sig mer attraktiv än gurka i en holländsk studie. Även tester med olfaktometer har gjorts för att undersöka flera tänkbara fångstgrödor. I dessa tester har stinkflyn av arten L. rugulipennis har fått välja mellan olika växter i olika tillväxtstadier.
Efter två säsonger av växthusförsök kan man se att solrosorna visserligen är mer attraktiva än gurka men att de, i det antal som sattes in i husen, inte är attraktiva i den utsträckning som krävs det för att odlarna helt ska undgå skador på gurkan. Resultatet från fällorna och olfaktometerförsöken håller fortfarande på att utvärderas.
Trips och mjöldagg
Andra svåra skadegörare i växthusgurka är trips och mjöldagg. Inom projektet har två examensarbeten gjorts där biologiska bekämpningsmetoder mot dessa utvärderats. Mot trips användes det nylanserade rovkvalstret Amblydromalus limonicus (Limonica ®, Koppert) och mot mjöldagg testades två olika svamppreparat. Resultaten kommer att publiceras via epsilon i december 2012.
Finansiering
SLF, Partnerskap Alnarp
Kontaktpersoner
Birgitta Rämert, Mira Rur
|