Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Anmäl dig här >>> 

Icke-kemiska metoder mot ogräs och patogener

Inom växtskyddet arbetar vi med att minska användningen av bekämpningsmedel i vitt skilda typer av odlingssystem. I det här nyhetsbrevet presenteras möjligheter att minska behovet av kemisk bekämpning i två helt olika system; flerårig Salix-odling för bioenergiproduktion och växthusodling med recirkulerande näringslösning.
 

Ogräsbekämpning i Salix-odling

Salix är i etableringsfasen väldigt känslig för konkurrens med ogräs. I projektet undersöker vi om det finns skillnader i ogräskonkurrerande förmåga mellan nya sorter av Salix. Vi undersöker också om det finns icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder som kan komplettera eller ersätta kemisk ogräsbekämpning i Salix-produktionen.

Salix

Salix odlas som bioenergigröda på ca 11 000 hektar i Sverige. En Salix-plantering skördas vart tredje eller vart fjärde år och förväntas ha en livslängd på upp till 25 år. Sköts inte ogräsbekämpningen vid etableringen riskerar man inte bara ett skördebortfall vid den första skörden, utan troligtvis under resterande skördar också.

Sortskillnader

Under 2010 planterades tre fält, på vardera ett hektar, runt Alnarp med 10 olika Salix-sorter. Under den torra och varma högsommaren 2010 fick vi en dramatisk effekt av ogräs på nyetablerad Salix. I ett av de tre fältförsöken hade vi inte bara kraftig tillväxtnedsättning utan också betydande plantdödlighet på grund av ogräset. Denna trend fortsatte även under säsong två, där sorkangrepp var en viktig bidragande orsak till plantdöd. Än så länge är sortskillnaderna i ogräskonkurrerande förmåga inte så stora men vi fortsätter att följa försöken under minst en växtsäsong till.

Icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder

Under 2011 etablerades en annan typ av fältförsök där olika icke-kemiska bekämpningsmetoder testas som stödåtgärder för att bekämpa ogräset. Två helt olika sorter av Salix testas här, en smalbladig och en bredbladig. Den smalbladiga har en snabb tillväxt i början medan vi förväntar oss att den bredbladiga är bättre på att konkurrera med ogräset när den vuxit till sig. Mekanisk bearbetning mot ogräs med radhacka, med eller utan skrappinnar, samt insådd med klöver är metoder som vi jämför med konventionell ogräsbekämpning i form av herbicid vid plantering. Resultaten hittills är att klövern fungerade som ett ogräs och dämpade tillväxten hos bägge Salix-sorterna jämfört med de andra metoderna. Kompletterande skrappinnar på radhackan verkar vara ett bättre alternativ än enbart radhacka. 

Finansiering

Kontaktperson

Inger Åhman, Växtförädling och bioteknik
Johannes Albertsson, Växtförädling och bioteknik

Långsamfilter: ett effektivt sätt att rena cirkulerande näringslösning

För att förhindra spridning av främst svampsjukdomar i slutna, recirkulerande odlingssystem är det bra att rena näringslösningen innan den återförs till kulturen. Olika tekniska lösningar finns, bland annat UV-behandling, pastörisering, oxidationsbehandling samt långsamfiltrering. Långsamfiltrering är en prisvärd och effektiv metod för att ta bort patogena svampar och algsvampar ur näringslösningen.

Gammal teknik, nytt användningsområde

Långsamfiltrering har använts för rening av dricksvatten sedan flera hundra år, och idén att använda långsamfiltrering i slutna odlingssystem presenterades på 1980-talet av professor Walter Wohanka vid Research Center Geisenheim, Tyskland. Filtret består av en kolumn av filtermaterial, till exempel sand eller stenullsgranulat. Näringslösningen passerar genom filtret med låg hastighet och renas genom biologiska och fysikaliska processer. På ytan av filtret anrikas organiskt material. Detta täcke, rikt koloniserat av mikroorganismer (Schmutzdecke) anses vara den mest verksamma delen av filtret, där patogener fångas in och bryts ner av den rika mikrofloran på filterytan.

Bilden till höger visar en matta av Pythium aphanidermatum som tillsatts på ytan av ett långsamfilter (foto: K-J Bergstrand).

Effektivt i alla lägen

Odlare har i vissa fall varit skeptiska till denna reningsteknik som bygger på en kombination av fysikaliska, kemiska och biologiska processer eftersom man varit rädd för att mikrofloran i filtret skulle kunna slås ut. Därför provades tre olika scenarier som skulle kunna påverka filtrets effektivitet negativt; hög flödeshastighet, högt ledningstal och kraftigt inflöde av patogener. Dessutom undersöktes vilka parametrar som skulle kunna användas för att utvärdera filtrets effektivitet under drift.

Vi fann att variationen i filtrets effektivitet till 91 % kunde förklaras genom en kombination av näringslösningens ledningstal och aktiviteten av enzymet kitinas på filterytan. Eftersom filtrets effektivitet endast påverkades marginellt då det utsattes för extrema förhållanden blev vår slutsats att en kontinuerlig övervakning av filterfunktionen i kommersiella system inte är nödvändig.

Finansiering

Formas, SLF 

Kontaktpersoner

Beatrix Alsanius, Hortikultur
Karl-Johan Bergstrand, Hortikultur