Följande forskningsförsök pågår på trädgårdslaboratoriet.
- Forskningsprojekt om frukträdskräfta
- Etablering av ek
- Trädetablering
- Gröna tak
Fruktträdskräfta
Bilden tagen under anläggningen av frukträdsodlingen våren 2008.
Fruktträdskräfta eller lövträdskräfta är en svampsjukdom som drabbar flera arter av lövträd och i svenska fruktodlingar är det speciellt äpple och päron som angrips. Träden planteras på våren i april-maj första säsongen. Snart efter plantering drabbas träden av fruktträdskräfta. Svåra angrepp på stammarna kan förorsaka att träden dör med stora ekonomiska förluster som följd. Denna äppleodling etablerades april-maj 2008 och speglar de odlingsförhållanden som finns hos många svenska fruktodlare idag. Försöket kommer att utvärderas med hjälp av mätningar i fält och genom anatomiska studier med mikroskopi och förändringar i vedmorfologi och mekanismer för hur svampen infekterar värdväxterna kommer att studeras.
Ladda ner skylt med mer informatin här
Etablering av ek
Hur påverkas ekens tillväxt och överlevnad av att växa i buskar? Skogseken (Quercus robur) är en viktig art i våra sydsvenska ädellövskogar. Gamla, grova ekar är ofta central element i lövskogar med hög biologiska mångfalden. För att på sikt kunna bibehålla eller öka andelen skogsbiotoper med hög biologisk mångfald, krävs ett kontinuerligt nytillskott av unga ekar. I södra Sverige sker detta primärt genom plantering och gallring för att främjan den naturliga föryngringen. Föryngring av ädellövskog är ofta kostsam för skogsägaren. Viltbetesskador samt konkurrens från gräs och vedartad vegetation är ofta svårigheter som nämns i samband med föryngring av ek. Traditionellt åtgärdas dessa problem genom bortröjning av buskar, markberedning och uppsättning av viltstängsel, vilka dock är kostsamma skötselsmetoder. Dessutom kan stängsling strida mot andra skogligamål, såsom jakt. Konkurrerar eller underlättar ekens etablering av buskskiktet? Försöket fram för dig syftar till att utforska hur unga ekar i etableringsfasen konkurrerar med den omgivande buskvegetationen.
Ladda ner skylt med mer information här
Trädetablering
Vilken påverkan har produktionsmetoden?
Plantering av träd är ofta en långsiktig investering där förhoppningen är att trädet ska stå länge, växa sig stort och pryda platsen med sin grönska. Utan en god etablering är chanserna små att det blir så. Under det som kallas för etableringsfasen är trädens förmåga att hantera stress ofta nedsatt. Detta innebär att de har svårare att klara av exempelvis torka, angrepp från skadedjur eller temperaturförändringar utanför det normala. Om man vill att ett träd ska kunna bli gammalt är alltså en lyckad etablering en grundförutsättning. I plantskolorna odlar man idag upp träd på flera olika sätt. De olika odlingsmetoderna påverkar bland annat rötternas utseende. Några metoder gynnar exempelvis tillväxten av finrötter. Man försöker även reglera andra faktorer, som hur stor del av rötterna som blir kvar i jorden när träden ska planteras om, genom olika typer av odlingsstrategier. För att ett träd ska kunna anses etablerat måste det finnas en balans mellan trädets olika delar. Den här studiens syfte är att studera hur några av de produktionsmetoder man använder i plantskolorna idag påverkar rottillväxten efter omplanteringen, och därmed också etableringen.
Ladda ner skylt med mer information här
Gröna tak
I södra Europa har man framgångsrikt utvecklat system för att anlägga vegetation på lantbruksbyggnader. Genom att använda olika stråmaterial och jord som finns tillgängligt på gården har man lyckats att etablera billiga vegetationstäckta tak som bidrar till att sänka temperaturen inne i byggnaderna och till att få byggnaderna att smälta in bättre i landskapet. Systemen har varit särskilt framgångsrika eftersom denna typ av byggnader har relativt stor takyta i förhållande till väggar och för att materialet är billigt och lätt. I Sverige finns en lång tradition av att använda torv och vasstak på rurala byggnader, men i nuläget anläggs de framför allt av estetiska skäl. De traditionella svenska torvtaken fungerar bra men har en betydligt högre vikt jämfört med de tak som undersöks i detta projekt. Målet med detta projekt är att testa om system liknande de som byggs i södra Europa kan anläggas och fungera även i ett svenskt klimat.