2. Fiskens hörselstenar visar att Öresundstorsken är hemortstrogen
I fiskars inneröra finns hörselstenar - otoliter. Dessa har betydelse för fiskars hörsel och balans. Otoliter är uppbyggda kalciumkarbonat som fälls ut i en väv av proteiner. Det mycket speciella med dessa kristaller är att de tillväxer under fiskens hela liv och att de är intakta, det vill säga de ombildas aldrig. Det gör att om man skär rakt genom otoliten så får man en tidsaxel från otolitens kärna och utåt.
I otoliten lagras även olika spårämnen och isotoper. Dessa ämnen varierar i mängd, för vissa beroende på föda, för andra beroende på det omgivande vattnets kemi. Sammantaget gör alla dessa faktorer att hörselstenarna är veritabla “svarta lådor” som vi efter förmåga kan lära oss en massa saker om enskilda fiskars liv.
En viktig frågeställning inom fiskforskningen är om fiskar hittar tillbaka till dit där de en gång blev till. För ål och laxfisk tyder allt på att så är fallet; ålar bildar inga spontana lekansamlingar i sjöar eller kustvatten utan simmar mot bestämda mål i oceanerna och lax kan vandra över hela norra Atlanten och ändå hitta tillbaka till sin egen lekplats i hemmaälven.
Hos havsfiskar som sill och torsk går ännu åsikterna isär. För dessa arter anser en del forskare att det är den passiva spridningen med vattenströmmar av ägg och larver som bestämmer vilket bestånd den enskilda fisken till slut kommer att ansluta sig till. Det motsatta åsikten är att fiskbestånd genom återvandring till föräldrarfiskens lekplatser bildar en beteendemässig enhet. Vilken tolkningen som är riktig har stor betydelse för hur man planerar en framgångsrik fiskeriförvaltning.
Öresund är ett havsområde som hamnat i fokus under senare år då tillgången på fisk där fortfarande är god. I det angränsande Kattegatt har däremot torskbestånden minskat drastiskt sedan 1970-talet. Skillnaderna har kopplats samman med förbudet mot trålfiske i Öresund, men också till att fiskbestånden i Öresund och Kattegatt är separata enheter.
För att studera om fisk på olika ställen skiljer sig åt kan man göra genetiska studier och studier där man märker och följer hur fisken beter sig. Våra fiskmärkningar visar att torskbestånden skiljer sig åt mellan Kattegatt och Öresund, medan de genetiska studierna inte visar det.
För att lära oss mer har vi undersökt innehållet av spårämnen i de märkta och återfångade torskarnas otoliter. Det visade sig att tre olika lekplatser utnyttjades av den märkta torsken: en i sydöstra Kattegatt, en i Öresund och en i norra Öresund utanför Kullen. Vid Kullen märktes ingen fisk utan alla återfångster gjordes inom detta område av fisk som antingen märktes längre söderut i Öresund eller norrut i Kattegatt.
Analys av spårämnesinnehållet (bland annat strontium, järn och mangan) utfördes vid Kärnfysiska institutionen vid Lunds universitet. Det var innehållet i otolitens kärna som intresserade oss, eftersom det avspeglar i vilket vatten fisken befanns sig innan och strax efter kläckning, det vill säga under den första tid efter befruktning. Resultatet var slående: alla tre lekområden avvek från varandra medan fisk inom ett lekområde var sinsemellan lika varandra. Detta visar tydligt att fisken tenderade att komma tillbaka till det lekområde där den en gång hade blivit till.
Det betyder att vi måste vara rädda om alla lekansamlingar då dessa utgör fiskbeståndens produktionsenheter och inte så lätt återuppstår om de skulle försvinna, eftersom ungfisk simmar hem till sin ursprungliga lekplats i stor utsträckning.
Lästips
Campana, S.E. 1999. Chemistry and composition of fish otoliths: pathways, mechanisms and applications. Marine Ecology Progress Series 188:263-297.
Campana, S.E., and S.R. Thorrold. 2001. Otoliths, increments, and elements: key to a comprehensive understanding of fish populations. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 58: 30-38.
Høie H, E. Otterlei, and A. Folkvord. 2004. Temperature-dependent fractionation of oxygen isotopes in otoliths of juvenile cod (Gadus morhua L.). ICES Journal of Marine Science 61:43-251.
Svedäng, H., André, C., Jonsson, P., Elfman, M. & Limburg, K. 2010. Homing behaviour and otolith chemistry suggest fine-scale sub-population structure within a genetically homogenous Atlantic cod population. Environmental Biology of Fishes 89: 383–397.
Svedäng, H. 2010. Long-term impact of different fishing methods on the ecosystem in the Kattegat and Öresund. IP/B/PECH/IC/2010_24 May 2010, 34 p. http://www.europarl.europa.eu/studies
(denna Europa parlamentsrapport har även översatts till svenska, danska, tyska, franska, italienska och spanska).
Thorrold, S.R., C.M. Jones, S.E. Campana, J.W. McLaren, and J.W.H. Lam. 1998. Trace element signatures in otoliths record natal river of juvenile American shad (Alosa sapidissima). Limnology and Oceanography 43:1826-1835.