Skarpsillsprojektet (PLAN FISH)

Bakgrunden är att i takt med att fångsterna av torsk, gädda och abborre i Östersjön minskat, så har andra fiskarter som skarpsill och spigg kommit att dominera. Eftersom torsken i normala fall är en rovfisk som håller nere skarpsillsbestånden är detta, enligt många bedömare, ett tecken på att det finns för lite torsk i Östersjön.

Reducering av skarpsill
För att återskapa Östersjöns bestånd av stora rovfiskar måste i första hand fisket på dessa begränsas. Det är dock möjligt att denna åtgärd inte är tillräcklig för att stärka bestånden av rovfisk, vare sig i utsjön, det vill säga i öppna havet, eller i kustområden.

Rekryteringen av gädda och abborre är idag låg i ytterskärgårdar och längs öppna kustområden. När skarpsillen ökat har även mängden djurplankton minskat, och eftersom de också är föda åt gädda, abborre och torskyngel tror man att även detta kan ha bidragit till en minskning av bestånden.

Syftet med uppdraget är att se om en lokal reducering av skarpsillsbeståndet har någon effekt på mängden djurplankton och om detta i förlängningen kan återställa en balans i ekosystemet.

Den övergripande målsättningen är att bidra med kunskap till en ekosystembaserad förvaltning av Östersjöns fiskbestånd genom att:

• Undersöka hur man kan återskapa ett ekosystem där stora rovfiskar (torsk, abborre och gädda) dominerar istället för djurplanktonätande fiskar (skarpsill och spigg) både i kustområden och i utsjön.
• Undersöka rovfiskarnas indirekta effekter på andra nivåer i näringskedjan i kust- och utsjöekosystemen.