Växtskyddsnotiser
Kantgnag på syren - en ny öronvivel på frammarsch
Mats Jonsell & Maj-Lis Pettersson
Under de senaste åren har en typ av gnag på syren rapporterats in till Sveriges lantbruksuniversitet. Det är förvånande eftersom syren varit i stort sett fri från bladgnagare tidigare. Dessutom har dessa gnag dykt upp plötsligt på många platser i landet samtidigt. Slutsatsen är att det måste vara en nyinvandrad art som snabbt spridit sig vida omkring. Gnagen verkar vara fläckvis förekommande men där de påträffas är de kraftiga. Redan då gnagen först uppdagades såg vi att de var misstänkt lika de som nyligen beskrivits från Skåne och som görs av öronviveln Otiorhynchus smreczynskii Cmoluch, 1968 (se Kärnestam 2011). Denna art är en av flera öronvivlar som nyligen upptäckts som nya i Sverige och i en inventering i Skåne visade sig denna vara den mest utbredda. Arten påträffades i sju av de totalt åtta undersökta lokalerna. Men att samma art skulle finnas även på de nyligen upptäckta platserna kändes lite osannolikt eftersom de ligger betydligt längre norrut: Uppsala, Mariestad och Östersund. Speciellt eftersom öronvivlar inte kan flyga och att inget fynd var känt norr om Skåne före 2011.
Läs hela notisen.
|
Foto: Emil Jonsell
|
Genetiskt modifierade insektsresistenta träd – Fördelar, risker och miljöpåverkan
|
Petter Axelsson
För att tillgodose en ökad efterfrågan av skogsprodukter i framtiden tros en allt större del av skogsråvaran att produceras på intensiv brukade plantager. Under sådana förhållanden kan man förvänta sig ökade angrepp från skadegörare och patogener vilket kan komma att kräva en allt effektivare bekämpning. Begränsning av skadegörare kan uppnås bland annat genom förädling för insektsresistens, till exempel genom genetisk modifiering. Genetisk modifiering för insektsresistens kan ha en rad fördelar jämfört med traditionell växtförädling. Till exempel är genetisk modifiering en relativt snabb process som kan vara mer specifik jämfört med traditionella metoder. Målet med genetisk modifiering för insektsresistens är att introducera resistens mot utvalda målorganismer genom att låta växterna producera eget insekticid. Jämfört med andra bekämpningsmetoder såsom besprutning kan detta i teorin ha motsvarande effekter på skadegrad samtidigt som det också minskar effekten på icke målorganismer.
|
Foto: Petter Axelsson
|
|
Medan genetisk modifiering för insektsresistens på vissa håll i världen är vida utbrett inom jordbruket så är liknande användning fortfarande ovanlig inom kommersiellt skogsbruk. Kunskapen är ännu begränsad om hur effektiv introducerad insektsresistens i träd är, samt vilka eventuella miljöeffekter som kan uppstå vid en sådan användning. Givet den ännu begränsade användningen så finns därmed fortfarande möjligheten att utvärdera fördelar och risker före ett storskaligt användande.
I ett FORMAS-finansierat projekt har effekterna av genetisk modifiering för insektsresistens i hybridaspar (Populus tremula ×Populus tremuloides) på skadegrad och realiserade tillväxtfördelar, samt på icke målorganismer på land och i vattenmiljöer studerats. Dessa studier utfördes genom en serie försök i växthus samt i naturliga miljöer i fält.
Läs hela notisen
|
Workshop: Neonikotinoider – välsignelse eller hot?
Anna Lehrman
Den 6 december 2011 organiserade Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) och institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet en workshop om neonikotinoider. Närmare 50 deltagare från rådgivning, kemiföretag, lagstiftning och forskning utbytte kunskap och diskuterade risker och nytta med denna ganska omdebatterade grupp växtskyddsmedel. Sammanfattningsvis var alla mer eller mindre eniga om att neonikotinoider i de flesta fall är ett bättre alternativ till de pesticider de ersatt men att det finns stora skillnader i toxicitet mellan substanser. Det krävs dock fortsatt övervakning av långsiktiga effekter och eventuella synergistiska effekter mellan olika bekämpningsmedel och bekämpningsmedel och sjukdomar. Via länken nedan finner du en sammanfattning av dagen och länkar till respektive presentation.
Läs hela notisen
|
|
Notiser från förr
I Växtskyddsnotiser nr 3 1978 skrev Roland Sigvald om ärtvivelangrepp på åkerböna. Ärtviveln kan du också läsa mer om i Faktablad om växtskydd.
