Näringsvävar
Markens näringsväv beskriver flödet av energi och näring från växter, genom nedbrytare och växtätare till predatorer. Vi undersöker bland annat kopplingen mellan svampar, nedbrytare och predatorer i betesmarker, skog och jordbruksmark. Vi studerar också relationen mellan diversitet i markfaunan och diversitet bland växter.
Ekosystemfunktioner
Vi undersöker relationerna mellan organismer och ekologiska funktioner, exempelvis hur olika skötselprogram påverkar nedbrytning av organiskt material, näringsdynamik, koldioxidutsläpp och pollinering
Arters diversitet och utbredning
Vi arbetar för att öka kunskapen om faktorer som påverkar diversiteten och utbredningen av leddjur och växter i och ovan jord i såväl jordbruks- som skogslandskapet. Vi undersöker hur arters utbredning och diversitet på lokal-, landskaps- och regional skala påverkas av faktorer såsom klimatförändring, kvävenedfall, förändrad markanvändning och landskapssammansättning.
Rumslig populationsdynamik och spridning
Arters spridning är en nyckelprocess för den rumsliga dynamiken och arters fortlevnad i fragmenterade landskap. Spridning är också viktigt för återhämtningen av populationer, samhällen och ekosystem efter störning, samt för hur arter svarar på miljöförändringar. Vi studerar den rumsliga dynamiken och spridningen av djur (bl.a. vårtbitare, fjärilar, hoppstjärtar och kvalster) och växter (bottenskiktets kärlväxter, mossor och lavar) i förhållande till landskapets dynamik och den mänskliga påverkan på miljön.
Metasamhällen (eng. ”Metacommunities”)
Ytterst få organismsamhällen är fullkomligt isolerade, och den senaste tidens utveckling inom metacommunity-teorin är ett exempel på det ökade intresset för interaktioner mellan samhällen. Denna teori betonar betydelsen av rumslig fördelning, miljögradienter, spridningstillfällen, störningar samt arters interaktion för sammansättningen av samhällen på både lokal och regional nivå. Vi tillämpar och testar dessa teorier i både modeller och tillämpade system.