Strategier för bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet
Det finns flera sätt att bedriva naturvård i skog. Områden har sedan länge skyddats som nationalparker eller naturreservat. Under de senaste decennierna har ett nytt sätt införts som innebär att skogsbruket visar ”naturhänsyn” vid avverkning genom att spara träd och trädgrupper, för att främja den biologiska mångfalden. Således innebär naturvård idag att träd sparas på olika sätt, från enskilda träd vid avverkning till miljontals träd i stora skyddade områden. I vår forskargrupp studerar vi effekten på den biologiska mångfalden av olika naturvårdsstrategier och vi analyserar också deras kostnadseffektivitet.
Forskningen har två huvudsakliga inriktningar:
Naturhänsyn i skogsbruket
Forskning om naturhänsyn bedrivs huvudsakligen inom det stora tvärvetenskapliga, Formasfinansierade forskningsprogrammet Smart Hänsyn med forskare inom ekologi, statsvetenskap, skoglig planering, naturvårdsplanering och landskapsarkitektur (SLU Uppsala, Alnarp, Umeå, Umeå universitet och Skogforsk). Här på SLU i Uppsala har vi projekt om bl.a. Naturhänsyn i globalt perspektiv och strukturella förändringar i unga skogar (Riksskogstaxeringen). Till ekologiska studier hör skalbaggar på hyggen och lavar på hänsynssträd. Vi arbetar också med en studie om överlevnaden av rödlistade arter efter avverkning. Vidare genomför vi en systematisk litteraturanalys om sambandet mellan mängden naturhänsyn och den biologiska mångfalden. Vi studerar också hur biobränsleskörd (grenar, toppar, stubbar) påverkar mängden och typen av naturhänsyn.
Naturvårdsplanering
Vår forskning är främst inriktad mot skog och skogsmark. Den omfattar studier om optimal åldersfördelning för skogsreservat och hur man väljer hänsynssträd på ett kostnadseffektivt sätt. Vi arbetar också med mer specifika metodologiska aspekter på naturvårdsplanering, t.ex. hur man kan kombinera kriterier på biologisk mångfald vid utformningen av skogsreservat.