Förslag till självständiga arbeten

Här utannonserar institutionen några förslag på projekt för självständiga arbeten. Ta kontakt med studierektorerna Lisette Lenoir och Jan Lagerlöf för mer information eller läs institutionens riktlinjer (läs mer). 

Projekt

• Are earthworms and other soil animals affected by rhizosphere bacteria used for biological control of plant diseases?

  Use of beneficial microorganisms is an important strategy to promote growth and improve stress tolerance of crop plants supporting durable food production. However, consequences for the environment by use of such microorganisms are very poorly studied. This project will study if biocontrol agents that improve growth and stress tolerance of oilseed rape and wheat may be toxic to the local ecosystem using macrofauna (earthworms) and mesofauna (Collembola, springtails) as target organisms. (läs mer)

• Changes in life-history traits triggered by bottom-up effects

  Herbivorous insects are either generalists and feed on several unrelated plant species, or specialists and feed on one or related plant species. Even among closely related plant species physiological and chemical defences as well as nutritional quality can vary tremendously. Herbivores respond to these properties of their host plant. The responses can occur on the individual level like feeding choices, but can also affect the next generation in form of altered oviposition choices. Because the bottom up effect of plant suitability on the herbivore has immediate effects on the survival of the next generation, both changes within the limits of plasticity of the herbivore and micorevolutionary changes can be imagined. Here we are interested to investigate if the blue willow leaf beetle Phratora vulgatissima will differ in their life history traits after being confronted with willow genotypes it hasn’t encountered before. Because this herbivore is a serious pest within willow short rotation coppices causing up to 40% in biomass loss, knowledge on the ability of populations to adapt to different host plants have also economical importance.(läs mer)

• Hur påverkas skogsmarksvegetationen av askåterföring?

  Ökat uttag av skogsbiobränslen har väckt frågan om man inte borde återföra den aska som bildas vid förbränning av biobränslen. Askåterföring görs huvudsakligen av två skäl: 1) för att återföra mineraler som tas ut i samband med biomassaskörd (kretsloppstänkande) och 2) som ett sätt att bli av med restprodukten från förbränning, dvs slutdeponi av aska. Tidigare studier har visat att både mossor och kärlväxter, åtminstone kortsiktigt påverkas av askåterföring. De långsiktiga effekterna är dock dåligt undersökta. (läs mer)

• Masterarbeten på trana

  Inom ett pågående projekt vid Viltskadecenter studerar vi tranans rörelse-, fördelnings- och beteendemönster i relation till faktorer som födotillgång, avstånd till övernattningsplatser och mänsklig störning. Tranor kan orsaka stora skador på grödor. Kunskapen från vårt projekt syftar till att lära oss mer om grundläggande ekologiska processer men också hur vi kan arbeta för att minska risken för skador. (läs mer)

• Understanding the transmission route of infectious diseases via social contact networks in honey bees

  In recent years, the spread of infectious diseases such as pig and bird flu, tuberculosis, and foot and mouth disease has become an increased threat. To understand how factors such as contacts in the network, age, genetic relatedness, and immune competence affect disease transmission, we are developing a system with honey bees as the model organism. The study can be carried out as a short (15hp, candidate level) and  a long (30hp, master level) independent project. (läs mer)

• Självständigt arbete inom vildsvinsforskningen

  Vårt projekt, baserat vid Grimsö forskningsstation i Bergslagen, arbetar bl.a. med att ta fram inventeringsmetoder för vildsvin och med att öka kunskapen kring skador på gröda och åkermark orsakade av vildsvin. (läs mer)

• Honey bees, Varroa mites, and viruses

  Varroa destructor  is an ectoparasitic mite that feeds on the haemolymph  of honey bees. This project aims at investigating the virus dynamics in relation to changing populations of mites (the vector) and honey bees. (läs mer)

• Restaurering av naturbetesmarker i fragmenterade landskap: effekter på biodiversitet

  Inom ett pågående projekt där  vi undersöker  hur omgivande landskap påverkar växters och  insekters återkolonisering av  restaurerade betesmarker, samt interaktionen mellan växter och dess pollinatörer, finns utrymme för ett enskilt arbete på kandidat  eller mastersnivå. (läs mer)

• Multivariate selection and human-induced environmental stress: adaptive genetic and plastic responses in the yellow dung fly

  In an ongoing research project (SUPAFLY) partly funded by EU we study resistance to multiple environmental stress and potential for evolutionary adaptation to ongoing climate change using of yellow dung flies (Scathophaga stercoraria). Dung flies provide valuable ecosystem services by degrading dung and recycling nutrients and are excellent model systems for studies of ecological and evolutionary processes. (läs mer)

• Vilka faktorer begränsar bladbaggar i jordgubbsplanteringar?

  Smultronlövbaggen Galerucella tenella och hjortronlövbaggen Galerucella sagittariae är viktiga skadeinsekter i ekologiska jordgubbsodlingar. Preliminära resultat visar att (1) parasitoiden Asecodes mento är en viktig naturlig fiende till smultronlövbaggen; (2) att parasitoiden är vanligare i jordgubbsfält som är lite äldre; (3) att tätheten av smultronlövbaggen är betydligt högre i glesa än i täta planteringar. Bladbaggarna begränsas alltså antingen av naturliga fiender eller av mellanartskonkurrens. (läs mer)

• Vegetationsutvecklingen och förekomsten av pollinerande insekter i åkerkanter

  Syftet är att jämföra vegetationsutvecklingen och förekomsten av pollinerande insekter i ett antal fältförsök med breddade åkerkanter, där ängs- och vallväxter såtts in och buskar planterats, med förhållandena i vanliga smala åkerkanter och i kanter med spontan vegetationsutveckling. Försöken anlades för ca 20 år sedan i Uppsalas närhet och i Södermanland och har sedan dess inventerats ett antal gånger. Frågeställningen var då: Hur kan man anlägga permanenta åkerkanter med rik fauna av insekter och andra ryggradslösa djur och samtidigt begränsa förekomsten av ogräs och skadegörare i jordbruket? (läs mer)

• Populationsprocesser i kanten av en arts utbredningsområde:  
  - effekter av klimat- och landskapsförändringar

  I ett pågående forskningsprojekt studerar vi effekterna av landskapets sammansättning, habitatkvalitet och klimatförhållanden för populationsdynamik och utbredningsmönster hos den sällsynta fjärilen Backvisslare (Pyrgus armoricanus) vid nordkanten av dess
  utbredningsområde. (läs mer)