Kan inducerad resistens och biotensider minska behovet av kemisk bekämpning i potatis?

Potatisbladmögel är en mycket allvarlig sjukdom i stora delar av världen, däribland Sverige. Sjukdomen orsakas av algsvampen Phytophthora infestans och medför att potatisblasten får en sämre förmåga att ta upp näring och vatten, vilket leder till att plantan vissnar ner och man får en lägre skörd. Om sporer av algsvampen skulle komma i kontakt med knölarna så kan det ge upphov till brunröta och man måste då kassera stora delar av skörden.

Bladmögelproblemet är inget nytt fenomen, i Sverige har bladmögel funnits sedan mitten på 1800-talet. Det som har gjort att problemet ökat på senare tid har dels att göra med att man på 80-talet fick in en ny parningstyp. Detta har lett till att algsvampen har kunnat föröka sig sexuellt och få en större genetisk variation och på så vis snabbare anpassat sig till nya miljöer. Vid sexuell förökning produceras också en särskild typ av sporer, de så kallade oosporerna som har förmågan att övervintra i marken, något som kan leda till tidigare utbrott i fält.

Idag bekämpas potatisbladmögel till största delen med fungicider. Trots att potatis endast utgör ca en procent av den odlade åkerarealen i Sverige, så används hälften av alla fungicider inom jordbruket i potatisproduktionen. Inom den ekologiska odlingen där man inte får använda fungicider, är det viktigt att tänka på att ha en bra växtföljd, friskt utsäde och att välja motståndskraftiga sorter som är måttligt resistenta eller sorter som har resistensgener. Dessvärre har det de senaste åren kommit aggressivare populationer av P. infestans som snabbt kan ”bryta” resistensen i nya potatissorter.

Det krävs stora insatser och nya strategier för att ta ledningen i den ständigt pågående evolutionära kapplöpningen mellan P. infestans och dess värd. Framför allt behövs metoder som leder till minskad användning av fungicider och som är bättre både ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Dagens konsumenter är medvetna om miljöfrågor och efterfrågar i högre grad obesprutade varor. Flera fungicider har redan förbjudits inom EU och fler är på väg att förbjudas, vilket kan få stora konsekvenser utifall ingen alternativ strategi mot bladmögel tas fram.

För bekämpning av bladmögel har vi undersökt möjligheten att kombinera sortval med både så kallad inducerad resistens och biologisk bekämpning.

Läs hela notisen

Till Växtskyddsnotisers huvudsida